Synen på seriemediet har förändrats i takt med att grafiska noveller får allt högre status tack vare avantgardiska serier som recenseras i kultursidorna och vinner tunga litteraturpriser. Som entusiastiska serieläsare växte idén om serier som klassrumsmaterial fram och det är vad denna kunskapsöversikt ämnar besvara utifrån frågeställningen: Hur kan seriemediet som klassrumsmaterial bidra med i utvecklingen av litteracitet och motivation för läsning? Kunskapsöversikten bygger på artiklar hittade i ett flertal olika databaser, och resultatet visar på att seriemediet har stora möjligheter som klassrumsmaterial. Seriemediet är ett användbart medium i elevers utveckling av litteracitet, dock pekar forskningen på att läsning av bild och text kombinerat kräver utökad undervisning i en litteracitet som skiljer sig från den som används vid läsning av typografiska texter. Detta skapar också ett behov av att utbilda yrkesverksamma samt lärarstudenter i nya multimodala medier. Vidare kan seriemediet leda till ökad motivation för läsning hos elever, speciellt när möjligheten att välja själv finns. Det är inte vår tanke att seriemediet ska ersätta den traditionella litteraturen utan i stället ses som ett likvärdigt alternativ som kan kombineras med typografiska texter för att skapa lika förutsättningar för alla elever oavsett nivå.

Denna uppsats undersöker hur icke-synestetiker inom en västerländsk kontext kodar musikupplevelser efter färg. Det är ett arbete som tar inspiration från synestetiska erfarenheter och implementerar det hos icke-synestetiker. Arbetet inleder med en kort presentation av fenomenet synestesi, sedan hur tidigare forskning kring musik- och färgassociationer har presenterats och problemformuleringar kring det. Studien använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer som kombineras med att deltagarna får lyssna på musik och välja en färg som passar in med upplevelsen. Sedan applicerar jag tre teorier till resultatet som väver in perspektiv från konstvetenskap, litteraturvetenskap och musikpsykologi. Utifrån denna studie som intervjuar två deltagare, kommer jag fram till att musik- och färgassociationer är svåra att undersöka och att det finns flera ingångar till det. Samt att betydelsen av att använda populärmusik i liknande studier kan eventuellt ge fler ingångar till att tolka ett resultat. Slutligen för jag en diskussion kring individernas färgval och om de behöver betraktas utifrån hur intensiv en färg är, eftersom mättnad är något som sällan benämns inom disciplinen.

Syftet med föreliggande arbete har dels varit att jämföra hur två olika läromedel förhåller sig till geometriinnehållet i enighet med van Hieles teori om den optimala lärandeprogressionen inom tvådimensionella geometriska figurer, dels jämföra hur och hur mycket dessa läromedel kommunicerar dessa figurer i åk 1 & 2. Arbetets analyserade läromedel är Mattekojan och Favorit Matematik. Enligt van Hieles teori kan elever bäst tillgodose dessa kunskaper i fem olika progressionsnivåer där ingen nivå kan hoppas över. Elever kan således exempelvis inte helt förstå innehållet på nivå två om den inte helt besitter kunskaperna enligt nivå ett. Syftet med arbetet har operationaliserats genom en innehållsanalys av läromedlens totalt åtta elevböcker. Resultatet visade en del skillnader mellan elevböckerna, dels i antalet tvådimensionella geometriska figurer, dels i progressionen av uppgifterna. Mest utstickande var skillnaden på hur läromedlen kommunicerar fyrhörningar. Arbetets resultat ger en ökad kunskap i hur geometri helst ska läras ut och hur olika läromedels elevböcker kan vara uppbyggda.

Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden. De verksamheter som är representerade i vårt utvecklingsarbete är; förskola, fritids, grundskolan och gymnasiet.Vår resultatdel består av två delar; multimodala verktyg och kommunikativa användningsområden, där vi har sammanställt delar av det empiriska materialet. Något av det vi kommit fram till i vår undersökning är att pedagogerna aktivt använder sig av sitt förhållningssätt vilket i sig blir ett multimodalt verktyg. Deltagarna i vår undersökning använder sig av multimodala verktyg som både är digitala och icke-digitala. Exempel på de digitala verktygen är filmkamera, Internet och foto. Teaterpåsar, lek och rollspel är exempel på de icke-digitala verktygen som deltagarna beskriver. Vidare kan pedagogiskt drama räknas som ett multimodalt verktyg då dess innehåll består av många olika språk. Det är tre aspekter/användningsområden för multimodala verktyg som blir tydliga i vår undersökning; gestaltning, dokumentation och reflektion.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de yngsta förskolebarnen använder olika kommunikativa resurser i interaktion under en dag på förskolan. Frågeställningen som studien utgår ifrån är: Hur interagerar de yngsta förskolebarnen multimodalt i spontana aktiviteter?Studien är en kvalitativ studie där empirin samlats in via barnobservationer från tre förskoleavdelningar med åldern 1-3 år. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet då frågan hur barnen gör något är central. Studien har analyserats utifrån olika teman, Icke-verbal kommunikation, Relationsskapande, Vuxnas inverkan på interaktion mellan barnen, Utforskande. Resultatet visar att kroppsspråk och ögonkontakt är centrala i barnens interaktion med omvärlden samt hur den vuxnas närvaro påverkar barnens interaktion. Barnen interagerar även med eller med hjälp av material i det icke-verbala språkandet.

No description available.

I denna licentiatuppsats undersöks elevers arbete med film som en kommunikativ resurs. Två klassers ämnesintegrerade verksamhet i bild och samhällskunskap i grundskolans år 6 studeras. Arbetet genomfördes under valrörelsen hösten 2003 inför Sveriges folkomröstning om EMU. Nitton videofilmer samt elevernas muntliga berättelser om filmarbetets förutsättningar och arbetsprocess har studerats med en etnografisk ansats. Studiens teoretiska ram utgörs av en kombination av multimodala perspektiv, sociokulturella teorier och bidrag från det tvärvetenskapliga fältet visuella kulturstudier. I elevernas filmproduktioner iscensätts en rad lärprocesser i relation till skolans kunskapsmål och elevernas bildvärld. För eleverna i studien utgör populärkulturella referenser tillsammans med deras egna vardagliga erfarenheter, grunden för de förhandlingar och val som formats inom undervisningens ramar. Kön visar sig utgöra en avgörande faktor för hur eleverna valt att representera och kommunicera arbetets ämnesinnehåll. Uppsatsen vänder sig till läsare som är intresserad av elevers bildarbete i en skolkontext, estetiska lärprocesser, film– och mediepedagogik, multimodalitet, didaktik och pedagogik.

Bilderboken är en multimodal text som elever ofta möter i undervisningen i skolan. Syftet med den här studien har varit att bidra med kunskap om några lärares arbete med bilderboken i läsförståelseundervisningen i årskurs F-3 för att synliggöra hur lärare kan stötta elever i deras utveckling av läsförståelse. Ett kvalitativt perspektiv har antagits och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra verksamma lärare på två olika skolor i södra Sverige. I resultatet presenteras lärarnas arbete utifrån de olika teman som identifierades i materialanalysen. I resultatet framkommer vikten av läslust som grund för att eleverna ska utveckla läsförståelse samt några aktiviteter som informanterna menar bidrar till läslust och i sin tur läsförståelse. Det framkommer även att med multimodal läsning följer olika utmaningar. Dessa utmaningar kan vara att bilden i bilderböcker kan fungera både som ett stöd och ett störningsmoment för elevers läsning. Resultatet visar även att bilderboken används som ett verktyg i ämnesintegrerad undervisning genom NO och SO samt värdegrund. I diskussionen lyfts vikten av lärarens roll i arbetet med bilderböcker och läsförståelse genom begreppen den proximala utvecklingszonen och stöttning. Dessa begrepp är centrala i det sociokulturella perspektivet på lärande. Lärarens roll visar sig vara avgörande i arbetet för att eleverna ska utveckla läsförståelse genom olika arbetssätt där lärarna med kunskap om elevernas proximala utvecklingszon och stöttning fungerar som en vägledande viktig person i deras lärande.

Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någonavgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi ville genomenkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För attförankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berörämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som harbetydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde viintervjuer med två pedagoger. I dessa intervjuer framkom deras synpunkter kring motoriken,lärandet och på vilket sätt de ansåg att motoriken hade betydelse för lärandet. Vi delade ävenut 60 enkäter till föräldrar där vi ställde öppna frågor om deras tankar och värderingar kringderas barns motoriska utveckling. Svaren från intervjuerna och enkäterna resulterade i ettskapande av ett brädspel med tillhörande delar, där den psykosociala miljön och motorikenhar centrala betydelser. Spelet blev här en form av analys av det insamlade materialet, däranvändarna är barn i åldern 3-6år. I analysen framkom att informanterna anser att motorikenhar ett betydande värde för barns lärande och deras utveckling av de estetiska språken. Dettaavspeglas även i spelet.

Under vår tid vid lärarutbildningen på Malmö Högskola har vi som blivande KME (Kultur, media och estetik) -lärare fått lära oss olika metoder för att lära ut och ta emot kunskap, samt olika sätt att se på lärande. Att använda olika sorters kulturyttringar och medier i undervisningen blev för oss ett genomgående synsätt i mötet med våra elever. Likväl uppfattade vi båda att det var en kultur- och medieform som förbisågs av skolan, nämligen tv- och dataspel, och vi ställde oss undrande till varför så var fallet. Syftet med vårt examensarbete är att få svar på denna fråga genom att undersöka själva inställningen till tv- och dataspel, hos såväl elever som lärare. Vi är även intresserade av deras erfarenheter kring användandet av tv- och dataspel i undervisningen. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med elva elever och åtta lärare på två skolor i Skåne. Förutom intervjuerna har vi använt oss av litteratur som vi anser är relevant för vårt arbete. Vår undersökning visar på ett flertal viktiga punkter: Vi har sett att avgörande för hur mycket spel används i undervisningen är lärarnas uppfattning om sin egen kompetens för att göra detta. Denna uppfattning har lett till att pedagogiska spel, där lärarna tydligt kan se vad spelen lär ut, enligt lärarna gärna hade använts i större utsträckning. Men dessa tas inte in på grund av att lärarna anser att de är för dyra. En mindre orsak är även uppfattningen att nöjessspel kan påverka eleverna negativt.Under detta arbetes gång har vi reflekterat över vår kommande roll som lärare, och hur vi själva på bästa sätt kan använda den kunskap vår undersökning gett oss, för att kunna nyttja tv- och dataspel i undervisningen.