The purpose of this study is to investigate in which manner a video clip can influence the usability on a website. The website that is used is a prototype of a food website from the business Hypefoodsweden (HFS). The problem is to investigate if video clips are an important improvement for the user experience on the website. By using a qualitative method, which in this case was an observation with interview questions, findings show that how the users perceives the usability and multimodality on the website. With data gathered by the method, I could summarize a result and an analyse to be used to drive discussions and obtain conclusions.

Pedagogik och lärande handlar i hög grad om kommunikation och kommunikation är näraförbundet med tolkning. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka tolkningensförutsättningar inom ramen för en iscensatt kommunikationsprocess som är uppbyggd som enmultimodal version av en klassisk så kallad "visklek". Verket Viskleken ställdes ut på Konstfacksvårutställning 2017 och bestod av bidrag från 39 st deltagare som visades upp efter den kedja sominnehållet i den första bilden, ursprungsbilden, hade vandrat. I arbetet undersöks hur innehållettransformeras i övergången från en person till en annan och utifrån deras arbete med olika medieroch material. Analysen, som utgår från begrepp från multimodal socialsemiotisk teoribildning, visarpå stora skillnader i hur olika människor tolkat ett material och hur innebörden successivt förskjutspå olika vis i förhållande till den bild som inledde denna visklek. I slutdiskussionen behandlas ocksåhuruvida resultaten av arbetet kan relateras till hur lärare kommunicerar de kunskapskrav somSkolverket har satt upp, och hur eleverna i sin tur tolkar dem i relation till betygssättning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka de didaktiska val som uttrycks genom designen av språkutvecklande läromedel, i form av teveprogram, som tillhandahålls av Utbildningsradion, för de första skolåren. De program som analyserades var Bästa bokstaven och Livet i bokstavslandet. Metoden som användes var en kvalitativ socialsemiotisk analys av multimodala texter. Semiotik är läran om betydelser och eftersom programmen producerats för ett undervisningssammanhang visade detta på betydelsen av en social(semiotisk) ansats i uppsatsen. För att behandla syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka designval har gjorts i programmen? Vilka didaktiska val kan urskiljas genom de gjorda designvalen? Vilka diskurser inom literacyundervisning gestaltas därmed genom de gjorda designvalen? Denna frågeställning analyserades med utgångspunkt från sex olika diskurser, eller sätt att se på språk, som konstruerats av literacyforskaren Ivanič (se sid. 9). Resultatet visade att olika semiotiska resurser som auditiva, verbala och visuella har använts i programmen för att uttrycka betydelse. De olika semiotiska resurserna pekade tillsammans på ett tydligt uttryck av en interpersonlig (mellanmänsklig) mening, vilken är betydelsefull i en undervisningskontext, som är av social och dialogisk natur. Gällande de didaktiska valen visade resultatet att de båda programmen presenterade och introducerade alfabetet och gjorde detta genom olika förhållningssätt, men uppvisade gemensamt fokus på fonologisk träning samt en ambition att öka tilltron till elevens egen förmåga att lära. Vidare visade resultatet att de av Ivanič beskrivna diskurserna i olika utsträckning gestaltades i programmen, samt att de två sistnämnda diskurserna inte synliggjordes i något av programmen.

Syftet med det här utvecklingsinriktade arbetet var att öka användningen av digitala verktyg i verksamheterna, erbjuda samlärande och multimodal undervisning samt införa en blogg för att inspirera pedagoger och elever till praktiskt arbete med digitala verktyg i undervisning. Utifrån modell av aktionsforskning genomfördes ett utvecklingsinriktat arbete på två olika fritidshem. Fritidshem 1 vände sig till årskurs tre till sex och fritidshem 2 vände sig till förskoleklass och årskurs ett och två.. Nulägesanalysen visade på att ett arbete med digitala verktyg var bristande och verksamheterna hade få resurser till ett sådant arbete. Med hjälp av en blogg på respektive fritidshem, där eleverna var skribenter, har de fått möjlighet att aktivt använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Som resultat av aktionen vill eleverna fortsätta med arbetssättet och pedagogerna har blivit inspirerade till ett fortsatt arbete. Utifrån observation och samtal med elever samt pedagoger har eleverna fått möjlighet till samlärande och multimodal undervisning med hjälp av blogg.

No description available.

Against the background of previous research regarding the interplay between pictures and text in teaching materials and picturebooks which shown an ambivalent approach to the use of pictures in narrative texts (Carney & Levin 2002) (Jonsson 2006) I set off to investigate the interplay between pictures and text in childrens litterature with the aim to illuminate how different interplays could be used in teaching. The study proceeded from the following questions: In which ways do pictures and texts interplay in some newly published reading textbooks? In which ways do pictures and texts interplay in some commonly read picturebooks for 8 year-old children? Which didactic consequenses could derive from this? Through a multimodal literacy-theory I analyzed three commonly read picturebooks for eight year-olds and three newly published reading textbooks in which I labeled the pictures using an analyzing-tool created by Joel R Levin, professor of Educational Psychology vid Department of Educational Psychology, University of Arizona where the relation between text and picture can be representative, decorative, organizing or informative, or interpretive as Levin puts it (Levin 1981). The total result showed that most text-picture-interplays are representative och informative, two interplays in which the reader is invited to interpret, make predictions, and make connections to own experiences or other stories. The organizing interplays create preconceptions and invites the reader to summarize the content and retell sequences or the whole story. The decorative interplays could through a multmodal literacy-theory rise questions about genres and social codes. The interplays between pictures and text are found being a great resource rather than an obstacle.

Läroböcker är ett hjälpmedel som underlättar lärarens arbete men kan ha negativ effekt på elevers lärande om de tar mycket plats i undervisningen och inte uppfyller elevers förutsättningar. Av den orsaken är det av vikt att läroböcker kritiskt granskas och analyseras utifrån åtskilliga analytiska ingångar. Granskning och analys av läroböcker kan emellertid kräva mycket av en lärares värdefulla tid. Följaktligen kan färdiga textanalyser i stil med den som genomförs i denna studie vara till hjälp. Syftet med denna studie var att ur ett flerspråksperspektiv undersöka och analysera problemlösningstal i fyra av de mest populära matematikläroböckerna för årskurs 5, med fokus på textmängd och sammansättningar samt samspelet av olika modaliteter. Detta skedde på två sätt; dels genom en kvantitativ analys där textmängd och antal sammansättningar i respektive problemlösningstal beräknades, och dels genom en kvalitativ analys där illustrationer och signaler på svensk kontext undersöktes. De läroböcker som analyserades var Mera Favorit matematik, Matte Direkt Borgen, Matematikboken beta och Koll på matematik. De frågor studien ämnade besvara gällde dels hur krävande problemlösningstal är angående text, hur olika modaliteter såsom text och illustrationer samspelar med varandra och dels om och i så fall vilka signaler på svensk kontext det finns i problemlösningstal.  Studiens resultat visade att när en innehållslig analys av läroböcker genomförs bör flera faktorer undersökas samtidigt. Denna slutsats drogs när analysen av de två kvantitativa undersökningarna gav motsatt resultat till varandra. Analysen gällande textmängd visade att problemlösningstalen i Mera Favorit matematik passar bättre i de flerspråkiga matematikklassrummen medan analysen gällande andel sammansättningar visade på motsägande resultat för samma lärobok. Ytterligare påvisades att alla läroböcker som undersöktes i hög utsträckning hade en direkt närhet mellan verbaltext och tillhörande illustrationer. Vid en närmare blick på kongruens och funktion gällande text och tillhörande illustrationer observerades däremot större skillnader i läroböckerna. Slutligen visade resultatet att tre av totalt fyra analyserade läroböcker innehöll problemlösningtal som tydligt signalerade en svensk kontext. I vissa fall signalerades detta i fler än en modalitet för samma problemlösningstal och i vissa fall enbart i en.

The aim of this study is to examine young pre-school children´s literacy with a focus on their communication about pictures.  Based on the ethnographic method and video-recorded observations, this study demonstrates how young children communicate about pictures in various media. The results show that the body language used by young children in combination with various media pictures has a complex structure involving facial expressions, physical gestures and postures, which all contribute to making meaning.  The study also focuses on pictures common in the pre-school environment. The results in this area show that the majority of such pictures feature animals, a circumstance that restricts the children’s meaning-making potential.  Furthermore, the study pays attention to the variations in the balance of power among the children when they communicate about pictures in a book placed on the floor. The study concludes with a pedagogical discussion of teachers’ use of various media and language stimulation methods to promote literacy in the light of the finding that children use a more bodily-based method of communication.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den multimodala och socialsemiotiska teoribildningen undersöka några svensklärares uppfattningar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion i grundskolans svenskämne. Tidigare forskning visar på en mångfasetterad funktion som till stor del är avhängig tolkningen av centrala begrepp såsom lärande, text och literacy, samt synen på svenskämnet och dess syfte. Bland annat beskrivs funktionen som en ökad möjlighet till inkludering och delaktighet, en bredare och lättframkomligare väg in i skriftspråket och ett sätt att bättre möta samhällets förändrade kommunikationsmönster. Samtidigt urskiljs utmaningar i form av ämnesrelaterade traditioner, höga krav på multimodal kompetens samt bristande stöd för lärares bedömning. Med en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta svensklärare. Materialet har sedan analyserats och utifrån mönster och teman i lärarnas utsagor har det tydligast framträdande innehållet kategoriserats. Resultatet visar att lärarna huvudsakligen talar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion inom ramen för grundskolans svenskämne som ett sätt att främja inkludering och delaktighet, att komplettera och förstärka verbalspråket, att förbereda brett inför framtida vägval samt att möta samhällets olika kommunikationsformer. Lärarens person, erfarenheter av och intresse för estetiska uttrycksformer har tillsammans med den subjektiva tolkningen av kursplanens innehåll visat sig kunna utgöra såväl möjligheter som svårigheter för att integrera estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen. Även ämnesövergripande arbete har av lärarna lyfts fram som både en möjlighet och en svårighet.

Studien syftar till att undersöka på vilka sätt verksamma lärare i samhällsorienterande ämnen använder sig av bilder i Powerpoint-presentationer: hur bilderna framhävs och om de används tillsammans med eller i förhållande till skrift och tal. Vidare granskas skillnader och likheter som uppmärksammats bland deltagande lärarna. Intervjuerna ägde rum i Kronobergs län på två olika högstadieskolor. Lärarna observerades under ett undervisningstillfälle var där de använde sig av Powerpoint- presentationer. Efter avslutad lektion intervjuades respektive lärare om synen på att ha Powerpoint-presentationer som en del av undervisningen. Det framgick att båda lärarna anser att bilder bidrar och gör att alla elever kan gynnas i lärandet. Framförallt är bilder gynnsamt för elever med annat modersmål än svenska eller för de elever med andra svårigheter i undervisningen. Trots deras gemensamma syn på användandet av bilder i Powerpoint-presentationer så gick det att urskilja vissa skillnader; hur bilderna användes, antalet bilder och vilka typer av bilder som förekom.