Denna undersökning utfördes med avsikten att ta reda på hur filmmusiken målar upp karaktären Jack Sparrows personlighet och dolda avsikter, i filmerna Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl och Pirates of the Caribbean: Salazar’s Revenge. Undersökningen utgår från Wingstedts analysmodell som använder den multimodalt berättande kontexten som teoretisk ram, för att minska subjektiviteten i analysen. Musikens berättarfunktioner är kategoriserade och framställd av Wingstedt. Filmerna representeras av en scen ur båda filmerna, som väljs ut där karaktären Jack, på något sätt, tar sig ur en knipa. När scenerna har analyserats jämförs likheter och skillnader både för att besvara frågeställningen men också för att ta reda på huruvida den negativa kritiken som skrivs i recensioner om den senare filmen, har någon grund även i den välkända filmmusiken som används i filmerna. Utifrån analyserna så är musiken i den första filmen mer riktad mot Jack Sparrows personlighet, från publikens perspektiv, då den tydligt markerar det som visas på bilden då Jack tar drastiska vändningar i handlingarna. Samt mot slutet av scenen så följer musiken Jacks fysiska karaktär i form av då karaktären har gjort en linbana åt sig själv. I den sista filmen följer musiken tydligare den visuella gestaltningsformen som visas i händelserna snarare än karaktären Jacks personlighet. Vilket gjorde det svårt att avgöra huruvida musiken används för att måla upp karaktären. Det fanns dock möjliga tolkningar av huruvida Jack enkelt lyckats göra det som innan sagts ska vara omöjligt, nämligen att bryta sig in i bankvalvet.

Undersökningen görs i syfte att belysa hur verksamma lärare planerar undervisningen i bildämnet och hur det svarar mot den gällande läroplanen. Vidare är syftet att lyfta fram ramfaktorer, såsom tid, rum och material, hur de påverkar undervisning i bildämnet samt vilka uppfattningar om dagens bildämne som ger sig till känna hos verksamma lärare. Utifrån syftet har tre frågeställningar framställts som berör tid och val av innehåll, rum och material samt uppfattningar om ämnet. Den metod som har använts är en kvalitativ intervjuundersökning och en innehållsanalys av insamlad data. Urval av informanter gjordes efter avgränsningar vilket resulterade i fem intervjuer med bildlärare alt. lärare som undervisar i bilämnet i grundskolan. Resultatet diskuteras utifrån det sociokulturella perspektivet och multimodalitet som är teoretisk utgångspunkt i detta arbete. Resultatet visar att planering av undervisning i ämnet bild påverkas av bland annat undervisnings- och planeringstid, rum och material. Undervisningstid i ämnet varierar mellan olika skolor samt mellan olika årskurser, vilket påverkar valet av innehåll i undervisningen negativt då ämnet tilldelas lite undervisningstimmar enligt timplanen. Även de verksamma lärarnas egna uppfattningar och engagemang i ämnet påverkar undervisningens innehåll. Likaledes är det fysiska rummet en viktig del av bildundervisning då lärare som inte har tillgång till en bildsal och därmed begränsad tillgång till material, väljer bort visst innehåll i det centrala innehållet. Vidare påvisar resultatet att undervisningen i ämnet Bild är traditionsbunden då det hantverksmässiga dominerar. Slutligen visar resultatet att ämnet anses ha lägre status en de teoretiska ämnena.

<p>Av styrdokumenten som berör grundskolans tidigare år framgår tydligt avsikten att förmedla en vidgad syn på kunskapsbegreppet som också innefattar de praktiska och estetiska uttrycksformerna och inte bara de intellektuella sådana. Kunskapssynen här tycks vila på att de olika språkliga uttrycksformerna som muntligt och skriftligt språkande, drama, lek, rörelse, musik och bildskapande får en likvärdig status. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken relevans fem pedagoger ser mellan en integrering av musik/rytmik och svenskämnet, med fokus på språkutveckling, samt att titta närmare på hur det praktiska arbetet kan se ut enligt pedagogerna. För att klargöra syfte har jag arbetat med följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har just dessa pedagoger om en integrering av musik/rytmik med svenskämnet? Hur kan arbetet med att integrera musik/rytmik med svenskämnet se ut i praktiken enligt dessa pedagoger? Finns det några hinder i vägen för detta arbetssätt? Som teoretiska utgångspunkter presenteras forskning som belyser hur språkutveckling och musik/rytmik kan ha naturliga knytpunkter. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem lärare och har en fenomenografisk forskningsansats som strävar efter att kartlägga variationer av uppfattningar bland lärarna. Resultatet visar bl.a. att lärarna finner en relevans mellan musik/rytmik och svenskämnet på så sätt att de uppfattar musiken som främjande för barnens talspråk, uttal, minnesfunktion och perceptionsförmåga. De talar vidare om musikens motivationshöjande effekt samt om musiken förmåga att som estetiskt ämne komplettera de mer teoretiska ämnena som ett stöd för språkutvecklingen. Eventuella hinder som tas upp är bristande musikkunskaper hos svenskläraren eller klassläraren, tidsaspekten och samarbetsfrågor mellan olika lärare. Analysen visar på olika tolkningsmöjligheter av det empiriska materialet kopplat till studiens teoretiska kunskapsbakgrund.</p>

<p>I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa. Vi belyser även olika sätt att utveckla elevernas interaktion med varandra och läraren i klassrummet, genom att se interaktion utifrån det sociokulturella- och det multimodala perspektivet på lärande. I vår diskussion drar vi slutsatsen att det finns mycket att utveckla i arbetet med de nyanlända eleverna. En tätare kontakt med modersmålslärarna, ett bättre samarbete med övriga skolan, en omfördelning av skolans resurser och handledning till pedagogerna samt en öppnare inställning till arbetet med nyanlända skulle kunna bidra till att underlätta lärarnas mångsidiga uppdrag att bemöta nyanlända elever i förberedelseklassen.</p>

En interaktiv tavla är en teknisk utrustning med en rörelsekänslig skärm kopplad till en dator, projektor och ett nätverk. Med hjälp av den interaktiva tavlan får läraren lätt tillgång till internet, interaktiva program och kan göra undervisningen mer tydlig och strukturerad. Nya medier ställer nya krav på hur undervisningen utformas och syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till detta. De forskningsfrågor som utreds i undersökningen är: Vilka problem och möjligheter identifierar lärare med den interaktiva tavlan och hur förhåller de sig till dessa? Uppstår nya krav på läraren när möjligheter och problem identifieras? Undersökningen är kvalitativ och fokusgruppintervju med öppna frågor har används som metod. Metoden är lämplig för att få fram hur en viss grupp resonerar kring ett visst fenomen. I denna undersökning resonerade en grupp lärare kring sin användning av en interaktiv tavla. Som teoretisk utgångspunkt i undersökningen används det designteoretiska perspektivet eftersom det ramar in den interaktiva tavlans specifika egenskaper och de nya begrepp nya medier skapat för lärande. En slutsats i undersökningen är att den interaktiva tavlan gör det möjligt för lärare att göra undervisningen överskådlig, tydlig och mer estetiskt tilltalande. Interaktivitet och elevers delaktighet är ytterligare fördelar som nämns men resultaten visar att den möjligheten inte utnyttjas fullt ut. Tillgången till internet och därmed också filmer, musik, kommunikationsverktyg (såsom Skype) och spel uppskattar lärarna mycket. De problem och nackdelar som lärarna identifierar är bristande utbildning, tekniska problem och en svårighet i att ta tillvara och vidarebefordra de kunskaper en lärare besitter när det gäller användning av den interaktiva tavlan. Mer reflektion över användningen av den interaktiva tavlan är en annan slutsats undersökningen genererat.

I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa. Vi belyser även olika sätt att utveckla elevernas interaktion med varandra och läraren i klassrummet, genom att se interaktion utifrån det sociokulturella- och det multimodala perspektivet på lärande. I vår diskussion drar vi slutsatsen att det finns mycket att utveckla i arbetet med de nyanlända eleverna. En tätare kontakt med modersmålslärarna, ett bättre samarbete med övriga skolan, en omfördelning av skolans resurser och handledning till pedagogerna samt en öppnare inställning till arbetet med nyanlända skulle kunna bidra till att underlätta lärarnas mångsidiga uppdrag att bemöta nyanlända elever i förberedelseklassen.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lärare i svenska som andraspråk, enligt dem själva, förstår och undervisar literacy i ett multimodalt samhälle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lärarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman från en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgångspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lärarna fokuserar mycket på sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det får olika mycket utrymme i undervisningen beroende på tillfrågad lärare.

Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande. Exempel på sådana resurser är användandet av färger som symbol för ett land eller för att skapa samband; layout för att till exempel skapa visuell framskjutenhet; bild som komplement till skriften samt betydelsepotentialer i typsnitt. Eleverna har i intervjuerna uppvisat tecken på lärande genom att göra jämförelser mellan det land som de arbetat med och förhållandena i Sverige, samt med vilken uppfattning de tidigare haft om landet i fråga. I intervjuerna framkom även hur de fördelat arbetet i gruppen och hur de tänkt i samband med sin design av bildspelen.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ”stjärnstatus” i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats. Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation. Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger. Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ”stjärnstatus” – men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text. Vissa trycker på sina utmärkelser och lånar sina kockars ethos medan vissa inte gör det alls. Dock förmedlar de alla i stort sett samma information och väljer att framhäva i princip samma punkter ur Michelinguidens kriterier.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans. De teoretiska perspektiven jag har utgått ifrån är estetiska lärprocesser, multimodalitet, estetik och kultur. Resultatet visar på att dans finns i en varierad mängd i våra grundskolor. Att arbeta med dans ämnesintegrerat eller som eget kunskapsområde utvecklar eleverna i deras lärprocesser. Det stärker deras självförtroende, samarbete med klasskamrater, respekt mot andra, arbete med problemlösning, rumsuppfattning, utforskandet av känslor och att kunna förmedla något med kroppen. Det framkommer att dans kan utmana skolans kultur och kunskapssyn.