Denna undersökning utfördes med avsikten att ta reda på hur filmmusiken målar upp karaktären Jack Sparrows personlighet och dolda avsikter, i filmerna Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl och Pirates of the Caribbean: Salazar’s Revenge. Undersökningen utgår från Wingstedts analysmodell som använder den multimodalt berättande kontexten som teoretisk ram, för att minska subjektiviteten i analysen. Musikens berättarfunktioner är kategoriserade och framställd av Wingstedt. Filmerna representeras av en scen ur båda filmerna, som väljs ut där karaktären Jack, på något sätt, tar sig ur en knipa. När scenerna har analyserats jämförs likheter och skillnader både för att besvara frågeställningen men också för att ta reda på huruvida den negativa kritiken som skrivs i recensioner om den senare filmen, har någon grund även i den välkända filmmusiken som används i filmerna. Utifrån analyserna så är musiken i den första filmen mer riktad mot Jack Sparrows personlighet, från publikens perspektiv, då den tydligt markerar det som visas på bilden då Jack tar drastiska vändningar i handlingarna. Samt mot slutet av scenen så följer musiken Jacks fysiska karaktär i form av då karaktären har gjort en linbana åt sig själv. I den sista filmen följer musiken tydligare den visuella gestaltningsformen som visas i händelserna snarare än karaktären Jacks personlighet. Vilket gjorde det svårt att avgöra huruvida musiken används för att måla upp karaktären. Det fanns dock möjliga tolkningar av huruvida Jack enkelt lyckats göra det som innan sagts ska vara omöjligt, nämligen att bryta sig in i bankvalvet.

Syftet med detta examensarbete har varit att få en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktärer i film, samt att få en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör ämnet. Därefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berättarfunktioner, presenterats. Analysen är grundad i två frågeställningar och dess syfte har varit att ta reda på musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berättandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nämnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats. De musikala mönster som har lyfts fram för vidare diskussion är: Den ljudande intensiteten, Återkommande musikala element och Den musikala dynamikens utlösningspunkter.I diskussionen fastslås att de mönster som kunnat urskiljas härrör till den övergripande förståelsen av musikens funktion i film. Samt att grunden i det ljudliga berättandet ligger i dess förhållande till bildspråket och den aktuella filmens handling.

Denna kandidatuppsats avhandlar tre stycken analyser av tre stycken filmscener från filmerna A Clockwork Orange, Reservoir Dogs och Watchmen, tre stycken exempel på scener där så kallad anempathetic music används. Denna form av musik kan beskrivas som att den distanserar sig från vad som händer i den rörliga bilden genom att förmedla den motsatta känslan, till exempel om musiken är glad och lättsam medan en våldtäkt sker i bild. Denna uppsats analyserar i dessa tre analysexempel vad sådan filmmusik kan bidra med för berättarfunktioner och meningspotential i filmexemplens narrativ. Resultaten från analysen visade på att musiken i de tre valda analysexemplen bidrar till ökad reflektion hos publiken och hur detta möjliggör för att anempathetic music kan ses som empathetic mot publiken och deras tolkning av filmscenernas narrativ.

Syftet med detta examensarbete var att få en förståelse för musikens betydelse i den narrativa berättelsen samt ge läsarna en uppfattning om hur det i kombination med ljuddesign och specifika röstaspekter kan användas för att skapa en känsla av närvaro. Uppsatsen inleds med en redogörelse för tidigare forskning och därefter har en audio-visuell analys genomförts på två nyckelscener i Lejonkungen som representerar vändpunkter. Metoden baserades på Wingstedts kategorisering av musikaliska berättarfunktioner och kompletteras med andra musikaliska attribut beskrivna av Gabrielsson och Lindströms samt van Leuweens komponenter för att identifiera olika rösttyper. Sekvenserna analyserades seriellt där respektive scen innehåller en sammanfattande bakgrund, ljudbeskrivning och funktionsanalys följt av ett resultat. Resultatet visade att de två scenerna bygger på emotiva-, informativa-, deskriptiva-, vägledande- och temporala berättarfunktioner samt att det fanns en tydlig distinktion när det kommer till gestaltning av protagonist och antagonist både musikaliskt och gällande deras röstkaraktäristik. I den avslutande diskussionen fastslogs spekulativt att det känslomässiga engagemang publiken upplever spelar en betydande roll för filmens popularitet och dessa funktioner framförs väldigt subtilt. Förhoppningsvis kan resultatet leda till en större medvetenhet om hur musik och röstkaraktäristik kan brukas för att fånga publikens intresse. Detta kan vara till nytta både bland kompositörer och regissörer samt en inspirationskälla för framtida studenter inom audio-visuella medier.

Auditivt berättande är någonting som Christopher Nolan arbetar mycket med och Shepard-ton är en teknik som han har utnyttjat speciellt mycket i tre av sina största filmer, The Dark Knight (2008), Dunkirk (2008) och Interstellar(2014), Gemensamt använder alla filmerna Shepard-tonen, genom och jämsides med andra ljud för att kommunicera till tittaren om miljön, känslor som uttrycks i scenerna och själva berättelsen. Det grundläggande jag har undersökt är om Shepard-tonen är mer än en ljudteknik, utan också en effektiv berättarteknik. För att jag skulle kunna besvara frågan så gjorde jag en analys av nyckelscenerna från dessa tre filmer. I min analys så har jag sammanfattat att Shepard-tonen leder tittaren till en klimax och att den följer Branigans narrativa schema. Den tar inte bort fokuset från vad vi ser utan leder omedvetet tittarna genom det narrativa. Shepard-tonen är ett verktyg som kommunicerar känslor, information och narrativa symboler i berättelsen.

Den här studien undersöker hur filmmusik har använts som ett berättande verktyg i Peter Jacksons filmer Hobbit: En oväntad resa (2012) och Sagan om ringen: Härskarringen (2001). Till totalt sex filmer har Howard Shore skapat musik för att beskriva miljöer, karaktärer och folkslag i en värld som baseras på J.R.R Tolkiens fantasyroman från mitten av 50-talet.  Då filmerna inom varje trilogi har släppts med relativt korta mellanrum så jämförs ett antal scener i den första filmen ur vardera trilogi där tidsspannet mellan utgivningsåren är betydligt längre. Urvalet av scener representerar liknande aspekter ur vardera trilogi och analyseras därefter utifrån ett audiovisuellt perspektiv där Johnny Wingstedts teorier om berättarfunktioner ligger som grund. Eventuella likheter och skillnader diskuteras i uppsatsens avslutande kapitel.  Resultaten visar på hur musiken används för att komplettera och förstärka scenerna i filmerna, men också hur musiken vägleder narrativet genom upprepade användningar av ledmotiv i olika versioner. Ledmotiven används på så vis som ett berättande verktyg utöver filmens dialog och visuella aspekter.

Environmental issues are a hot topic in political debates and residents are becoming more and more aware of them, forcing car manufacturers to follow a strategy based on these principles. Our goal with the study is to analyze four different car manufacturers' commercials to find out how they create their commercials to succeed in selling and make a product that is stressful for climate emissions appear harmless. The method used for this empirical study is a qualitative content analysis based on four different commercials. The manufacturers are Volvo, Volkswagen, Kia and Toyota, which are the most common car brands in Sweden when the study is executed. The result we ended up with is that the car manufacturers embrace the environmental issue so much that their films consist as much of nature as their car. It can't be missed that they are no longer promoting a fossil fuel future. There are many elements of nature in different ways and we could see that they want to present an image of being environmentally conscious and they want to show that their identity is progressive and modern to attract consumers to keep buying their cars.