Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.           Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.          I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.

<p>Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.</p><p>          Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.</p><p>         I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.</p>

<p>Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.</p><p>Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.</p><p>I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.</p>

I denna studie beskrivs arbetsprocessen för utvecklandet av en produkt, i detta fall en webbsida, vars syfte är att underlätta inlärningen av det svenska språket för elever med svenska som andraspråk samt att underlätta kommunikationen mellan dessa elevers hem och skola. Då delar av webbsidan är på elevernas modersmål är förhoppningen att möjliggöra integration mellan hem och skola. Denna produkt har arbetats fram genom att undersöka den teoretiska grund och bakgrund som finns för denna typ av webbsida och dess innehåll samt att intervjuer av olika slag genomförts där inspiration, idéer samt tips på layout tagits emot. Webbsidan har genom en cirkulär utvecklingsprocess fått sitt slutgiltiga innehåll samt utseende. Detta innebär att efter varje delmoment i processen i form av bland annat intervjuer har nya perspektiv öppnats vilket har lett till utveckling.

Denna studiesyftar till att undersöka typer av relationer mellan modaliteterna skrift och bild som tillsammans bildar en text. Centrala begrepp så som multimodalitet, literacy och det vidgade textbegreppet behandlasi teoridelen och återkopplas till i diskussionen. Metoden som valts är en innehållsanalys av text med Unsworths (2006) analysverktyg som utgångspunkt. Femläromedel har analyserats varav två storböcker, två lillböcker och en läsebok. I ett första skede har typer av relationer undersökts i de olika läromedlen och därefter har en jämförande analys gjorts för att undersöka eventuellaskillnader, i linjemedsyftet. Analysen visar på att typer av relationer mellan skrift och bild inte skiljer sig avsevärt åt mellan de utvalda läromedlen.Avvikelser är inte vanligtförekommande och en slutsats som kan dras av detta är att bilden inte endast finns till för att underhålla,utan tjänar ett syfte eftersom den överensstämmer med skriften. I deflesta fall är modaliteterna av samstämmighet och ökningav information. Ökningen skapar en möjlighet för ett utökat meningserbjudande avbudskapet som kan ge eleverna stöd i sin läsning.Ökningen kan också utnyttjas i samtalet runt innehållet i böckerna. Konjunktiva förbindelser i både textens skrift och bild kan också sägas vara en typ av ökning och kan hjälpa eleverna att orientera sig gällande tid, plats och händelse. En pedagogisk konsekvens av detta är atteleverna behöver få kunskap om att bilden och skriften kan användas som resurser för att förstå en text. Denna medvetenhet kan utveckla literacy hos eleverna.

Syftet med vår fallstudie var att undersöka om läraren arbetar med multimodala uttryckssätt, såsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssätt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelämnas.Metodvalet som användes för vår undersökning var observationer vilket gjordes under två hela dagar respektive en heldag och två halvdagar. De som observerades var två grundskollärare i årskurs 3 respektive årskurs 4, läraren för årskurs 3 kallar vi för Lärare 1, hon arbetar på en mindre skola ute på landsbygden några mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra läraren som observerats kallar vi för Lärare 2, hon arbetar i årskurs 4 på en medelstor skola belägen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) där de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de båda lärarna tillämpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vår tid som observatörer. De olika uttrycken lärarna använde sig av var bild, CD, film, IT och musik men dessa olika uttrycksformer användes i olika stor utsträckning och vissa visade sig därför mer än andra. Av de uttrycksformer vi valt att titta efter så var det endast drama och teater som inte visade sig.

Statistics, reports and research show that sexual harassment is a common problem in high schools and that young people have a negative attitude towards the problem and do not take it seriously. One of the main causes of the current attitudes is the ignorance that young people have when it comes to sexual harassment and what it means, but also when it comes to norms, gender equality and LGTB, something that requires more information as well as talking about it in classrooms. The subjects are rarely discussed at school and the schools themselves have no information material available to increase the knowledge of young people. Another cause of sexual harassment in schools is the fact that young people have a misleading idea of what sex is, but also about how girls and boys are expected to be and act according to community norms. The fact that their behavior never ends up having consequences makes it possible for them to continue. Similar attitudes are also shared by many adults, which reinforces the wrong idea young people have. Previous research shows that the three rhetorical convictions, ethos, pathos and logos, can be used in texts and information to influence and change people's feelings, thoughts and perspectives, which in turn can lead to a change in attitudes. Based on a rhetorical analysis and focus group interviews, this study has come to the conclusion that ethos, pathos and logos can be used in an information folder about sexual harassment, norms, gender equality and LGBT in order to raise awareness of these topics, which could then contribute to changing the audience's approach and attitude towards the problem. / Statistik, rapporter och forskning visar att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande problem på högstadieskolor samt att ungdomar har en negativ attityd till problemet och inte tar det på allvar. En av de största orsakerna till  rådande attityder är ungdomars okunskap i fråga om sexuella trakasserier och vad det är för något, men också om normer, jämställdhet och HBTQ, något som kräver mer information och en ökad diskussion i klassrummen. Ämnena diskuteras sällan i skolan och skolorna har själva inget informationsmaterial att tillgå för att öka ungdomarnas kunskap. Andra orsaker till att sexuella trakasserier äger rum i skolorna är att ungdomar har en felaktig bild av sex och hur tjejer och killar förväntas vara enligt samhällets normer, samt att beteendet inte får några konsekvenser. Liknande attityder återfinns dessutom hos många vuxna vilket förstärker den felaktiga bilden ungdomar har. Tidigare forskning visar att retorikens tre övertygelsemedel, ethos, pathos och logos, med fördel kan tillämpas i text och information för att påverka och förändra människors känslor, tankar och perspektiv, något som i sin tur kan leda till förändrade attityder. Denna studie har utifrån en retorisk analys och fokusgruppsintervjuer kommit fram till antagandet att ethos, pathos och logos med fördel kan användas i en informationsfolder om sexuella trakasserier, normer, jämställdhet och HBTQ för att öka kunskapen och medvetenheten om ovanstående ämnen vilket sedan skulle kunna bidra till att förändra målgruppens synsätt och attityd till problemet.

Världen omkring oss är bild-intensiv och därför betonas vikten av en förmågan att uttryckaoss med och tolka bilder. Tranvänder vi i högsta grad fortfarande språkliga verktyg för attanalysera bilder.Den här undersökningens syfte har varit att titta närmare på hur vi kan använda ettmultimodalt perspektiv på lärande för att uppmärksamma ytterligare aspekter avkommunikation och meningsskapande processer. Närmare bestämt hur kan vi använda oss avbildens potentialer - utifrån dess modala sätt att fungera - i analys av visuella material. Attundersöka hur de affordances som bildmediet erbjuder kan användas i visuell analys avvisuella material. Hur tecknande och visuellt bearbetande kan ingå som verksamma delar imetoder för analys.I undersökningen studeras tre olika metoder, med olika medium som grund, medmålsättningen att dessa kan användas i undervisning. Dessa metoder tillämpas i analys av etturval filmer och därefter görs reflektioner kring de potentialer som framträder i dessa olikasätt att närma sig visuellt material.I anslutning till detta reflekterar jag även över de pedagogiska möjligheter som dessa olikaarbetsformer kan tänkas erbjuda, i förhållande till unga människors behov av verktyg för attförhålla sig till de visuella material som möter dem.Undersökningen har utförts utifrån ett dubbelt perspektiv, vilket innebär att arbetet skettutifrån ett teoretiskt perspektiv och ett konstnärligt, gestaltande perspektiv vilket alltsåresulterat i två, om än tätt sammanvävda, spår i uppsatsen. Den gestaltande delen kan sägasbestå i det visuella undersökandet av metoder med det stora antal teckningar, illustrationeroch animationer producerades under arbetet. Material som alltså skapades som former föranalys av filmer. Ett urval av dessa, centrerade kring filmen Erin Brockovich, ställdes ut påKonstfacks vårutställning 2017.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare kan arbeta språkstödjande för barn med annat modersmål än svenska. Utifrån syftet har dessa frågeställningar ställts: “Hur kan förskollärare arbeta för att synliggöra och stödja barns olika modersmål i förskolan?” och “Vilka metoder och material kan förskollärare använda för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska? Den teoretiska ramen för studien utgörs av det interkulturella förhållningssättet, stöttat lärande (scaffold) och det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med fyra pedagoger i två olika förskolor i ett multietniskt område samt en språk- och kulturpedagog. Studien visar att det finns flera likheter mellan de två olika förskolornas arbetssätt när det gäller flerspråkighet. Bägge förskolor arbetar multimodalt och språkutvecklande med olika medel genom att använda sig av tecken som stöd, musik, böcker, samarbete med föräldrar och genom att använda sig av flerspråkig personal. Samtliga pedagoger i studien lyfter fram det interkulturella förhållningssättet genom att diskutera vikten av att synliggöra olika språk i förskolan för alla barn. Pedagogerna i förskolan tillvaratar vardagliga situationer som ständigt återkommer i förskolan, exempelvis måltidssituationer och samlingar, för att arbeta språkutvecklande.

No description available.