Detta arbete undersöker hur bildstöd och bildskapande kan användas inom svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar som finns med dessa estetiska undervisningsmetoder och vilka teorier det finns som relaterar till detta. Utifrån en sammanställning av ett större antal källor av diverse slag kom vi i korta drag fram till följande: För det första, teorierna som är av störst relevans för detta ämne är de som berör literacy, multimodalitet, kreativitet, föreställningsvärldar, arts integration, bilskapande och bildstöd. För det andra, bildstöd kan underlätta elevernas förståelse av lärarens lektioner, men många lärare känner sig obekväma med att använda sig av bilder som stöd eftersom de inte vet hur de ska gå till väga. För det tredje och sista, bildskapande kan engagera elever och främja deras lärande om det används på rätt sätt, men många lärare saknar såväl kunskap som resurser för att kunna använda denna undervisningsmetod på ett effektivt sätt och reducerar ofta bildskapande till rent tidsfördriv istället. Utifrån allt detta framstår det i vår mening som viktigt att forska vidare om hur lärare kan få stöd och utbildning när det gäller användningen av estetiska undervisningsmetoder så att de blir mer bekväma med att använda sig av bildstöd och bildskapande på ett effektivt sätt för att främja elevernas lärande.

Den här enkätstudien undersöker hur svensklärare ser på och använder sig av bildstöd i sin undervisning, samt hur detta varierar beroende på svensklärarnas erfarenheter och personliga faktorer. Studien omfattade 107 svensklärare från skolor i fem olika län. Utifrån det insamlade materialet gick det att konstatera följande: För det första, att svensklärare regelbundet använder sig av bildstöd som en integrerad del av sin undervisning, framförallt för att introducera nya begrepp och koncept, samt för att komplettera övrig undervisning. För det andra, att svensklärare överlag känner sig säkra i sin användning av bildstöd och ser det som en värdefull resurs som kan främja elevernas lärande. För det tredje och sista, att svensklärarnas personliga omständigheter hade liten eller ingen effekt på deras användning av eller syn på bildstöd. Deras ålder, kön och utbildning hade en begränsad effekt på svensklärarnas relation till bildstöd, men deras yrkeserfarenhet och utbildning hade ingen statistiskt märkbar effekt. Den främsta slutsatsen som det går att dra från den här kvantitativa studien är att bildstöd redan är en naturlig och användbar del av svenskundervisningen. Dock utgår studien uteslutande från lärarnas självrapporterande perspektiv. Således kan det vara lämpligt att bygga vidare på den här studien med undersökningar som har ett starkare elevperspektiv.