Sammanfattning Vi vill med denna kunskapsöversikt ta reda på hur matematikundervisning bortom boken kan bedrivas baserad på aktuell forskning. Denna kunskapsöversikt handlar om hur forskningen kring multimodalitet i matematikundervisning ser ut. Syftet är att beskriva vad som kännetecknar forskning inom ovanstående arena. Syfte och frågeställning Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga forskning om multimodalitet inom undervisning imatematik. Forskningsfrågan som denna kunskapsöversikt ämnar att besvara är följande: Vad kännetecknar forskning om multimodalitet inom matematikundervisningen? Metod Kunskapsöversikten baseras på artiklar inhämtade från riktade litteratursökningar från två referensdatabaser, ERIC och Proquest. Vi använde oss av tunktering som sökstrategi för att hitta variationer av multimodal och matematik. Urval Urvalet av studierna samlades in genom litteratursökningar i nämnda referensdatabaser. Urvalskriterierna som ligger till grund för kunskapsöversikten är att artiklarna ska ha multimodal* och math* i titeln, att artiklarna är Peer Reviewed och publicerade i en vetenskaplig tidskrift samt att det är tillgängliga och gratis att få tag på. I slutändan valdes sex artiklar ut för att användas och ligga till grund för denna kunskapsöversikt. Resultat Resultatet visar att det är fördelaktigt att använda sig av multimodalitet i matematikundervisningen. Vidare visar resultatet att forskningen kring fältet är relativt ungt och fortfarande outforskat. Studierna har stor geografisk spridning. Dock fann vi ingen forskning från Sverige. Avslutningsvis så visar resultatet en heltäckning av alla multimodala teckenvärldar.

Sammanfattning Studien har utformats ur problematiken kring förskolans blivande skolbarns brist på kommunikation, och skapandet av aktiviteter som möjliggör att barngruppen utmanas till att samarbeta. Syftet med studien var att undersöka och analysera en sagoskapandeprocess med ljudeffekter där dessa förmågor har utmanats. Studien är ett studentinitierat utvecklingsarbete där Gröntes (2013) material och läromedel har justerats för att anpassa en yngre målgrupp. Diverse teckenvärldar har använts för att tillge barnen resurser för att transformera och därpå gestalta egna representationer, dessa representationer har legat grund för det som slutligen utformat sagan som slutprodukt. Denna kreativa process förklaras som meningskapandeprocesser vilka tolkats och analyserats med hjälp av socialsemiotikens multimodala perspektiv. Gruppens samarbetsförmågor och samspel har studerats utifrån ett multimodalt interaktionsanalytiskt perspektiv. Detta har resulterat i tre forskningsfrågor som osystematisk besvarats i resultat och analyskapitlet samt mer övergripande och strukturerat i diskussionskapitlet. Resultateten påvisar vilka erfarenheter en sagoskapandeprocess med ljudeffekter kan bidra med utifrån de egenvalda teckenvärldar studien utgår ifrån, teckenvärldarnas effektivitet att frambringa meningsskapande sammanhang samt vad som skett då barnen utmanats till att samarbeta och förstå varandras meningsskapande. Slutsatsen påvisar hur produktiv en individanpassad undervisning kan vara men också hur detta förhållningssätt kan vara en anledning till att barns samarbetsförmågor försämras. Dessutom påvisar slutsatsen att den mångfald av beslut som barnen skulle fatta i sagoskapandeprocessen snarare skapade konflikter, vilket visserligen utmanade barnen för att samarbeta, men försämrade gruppens samkonstruktion.