Studien syftade till att undersöka hur samspelet mellan bild och text påverkar läsbarheten i biologikapitlen ur två grundböcker med inriktning på de naturorienterande ämnena för årskurserna 1-3. Det material studien har analyserat är Boken om NO (Persson, 2013) samt PULS NO-Boken (Anell et al., 2011) och de båda materialen är grundböcker ur ett läromedelspaket.   Den första delen av analysen utgick från en multimodal textanalysmodell, där begreppet text behandlades utifrån det vidgade textbegreppet. Den andra delen av analysen utgick från en  komparativ analysmetod, som användes för att jämföra likheter och skillnader mellan resultaten. Resultatet utifrån den multimodala textanalysmodellen delades upp i två delar, Övergripande struktur och iscensättning samt Samspelet mellan textens olika delar. Beträffande Övergripande struktur och iscensättning visar resultatet på vad det är för innehåll som berörs i de utvalda kapitlen. Resultatet i relation till Samspelet mellan textens olika delar visar på att det finns ett tydligt samspel, i de utvalda kapitlen i de båda grundböckerna, mellan text och bild. Vidare visade resultatet utifrån den komparativa analysen att det finns mer likheter än skillnader mellan de undersökta materialen.

Syftet med studien var att öka kunskaperna kring hur lärare menar att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dessa till fördjupat lärande hos eleverna, samt hur de menar att det kan utvecklas. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de fångar upp naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna? Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på, och hur påverkar det undervisningen? Vilka faktorer påverkar lärarens möjlighet att fånga upp elevernas frågor och funderingar i NO-undervisningen, enligt verksamma lärare i årskurs F-3? Studien är kvalitativ och gjord ur ett lärarperspektiv. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och enkäter och datamaterialet bearbetades genom att materialet sorterades in i teman. De mest framträdande resultaten i studien är att lärare i studien ibland värderar faktasökande, praktiska moment och relationen till eleven i undervisningen högre än de ämneskunskaper eleverna utvecklar. Elevernas intresse för ämnet, en god relation till eleverna samt ett tryggt och gott klassrumsklimat prioriterar lärarna i studien särskilt högt i årskurserna F-3. Därför prioriterar studiens lärare även lärares erfarenhet och didaktiska kompetens högt, utöver lärares ämneskunskaper. Lärare i studien tar upp att didaktisk kompetens och erfarenhet kan kompensera för bristande ämneskunskaper. Tillgång till fakta på internet gör att studiens lärare inte känner att de behöver kunna besvara alla frågor och funderingar inom NO, och sökmotorer på internet används flitigt. Många lärare i studien skulle vilja organisera sin NO-undervisning mer efter elevernas frågor och funderingar men upplever att det inte finns tid eller resurser nog för att det ska vara möjligt. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarna i studien beskriver att de möter elevernas tankar och funderingar både med direkta svar och med följdfrågor samt att de leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna med en mängd olika metoder så som diskussioner, undersökningar och experiment. Lärarna i studien hanterar ofta naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på genom att söka upp svaret på internet, gärna tillsammans med eleverna. Detta medför att fokus flyttas från ämneskunskaperna till praktiska aspekter som hur man söker fakta och källkritik. Det framkommer också att vissa av studiens lärare ser det som viktigare att bemöta eleverna på ett bra sätt än att kunna ge rätt svar. Lärarna i studien upplever att tiden är den mest begränsande faktorn för hur väl de kan bemöta och besvara elevernas frågor och funderingar och leda dessa till fördjupat lärande hos eleverna. Detta styrs i sin tur av flera andra faktorer som gruppstorlekar, styrdokument, men också deras egna planeringar.

Uppsatsens syfte är att undersöka om NTA, ett undervisningsmaterial som går ut på att tillhandahålla planeringar och material för praktisk NO-undervisning, skapar ett undersökande arbetssätt utifrån naturvetenskapens karaktär. Tidigare forskning är positiv till NTA-materialet men visar att ett undersökande arbetssätt inte blir en självklarhet. Genom en kvalitativ enkätundersökning i fyra skolklasser och intervjuer med två lärare, som undersöker elever och lärares syn på NTA-materialet, kommer vi fram till att ett undersökande arbetssätt är möjligt men att undervisande lärare aktivt måste se till att det sker.