Syftet med denna läroboksanalys var att undersöka användningen av illustrationer i fysikläroböcker för årskurs 4–6. Samtliga illustrationer från utvalda kapitel från fyra fysikläroböcker analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av analysmodeller baserade på Rune Petterson och Scott W. Slough m.fl. Totalt omfattade analysmaterialet 100 illustrationer. Studien undersökte vilka typer av illustrationer som används, vilka typer av information som förmedlas samt vilka funktioner illustrationer fyller i förhållande till text. Läroböckerna jämfördes även utifrån resultatet från dessa analysingångar. De kategorier som ingick i analysmodellen för illustrationstyper var: fotografi, teckning, schematisk illustration och 3D-visualisering. De kategorier som ingick i analysmodellen för informationstyper var: väcka och upprätthålla uppmärksamhet, komplettera textinnehåll, förklara och åskådliggöra textinnehåll och sammanfatta textinnehåll. Kognitiv semiotik utgör det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien. Studies resultat visar att majoriteten av totala antalet analyserade illustrationer ingick i kategorierna fotografi och teckning. Vid jämförelse av illustrationstyp framgick det att två läroböcker använde mest fotografier och två läroböcker använder mest teckningar. Resultatet visade även att den information som förmedlas av analyserade illustrationer till övervägande del ingår i analyskategorin förklara och åskådliggöra textinnehållet, vilket vanligen leder till att illustrationerna fyller en illustrativ funktion. Jämförelse visade att denna informationstyp förekom oftast i samtliga läroböcker. Slutsatsen av studien är att illustrationer i analyserade läroböcker överlag främjar lärande genom tydlig koppling mellan illustrationens informationsinnehåll och verbaltextens informationsinnehåll. Dock framhåller tidigare forskning lärarens centrala roll i samband med elevers meningsskapande i multimodala texter.