The study is about the influence and participation of preschool children in the everyday life at the preschool. We try to find out if the preschool children have chances to participate actively and to influence the routines and content of their school. Furthermore, we want to find out how the teachers experience the influence and participation of the preschool children at their work in connection with democracy.We made observations in different preschools in Skåne and we spoke with preschool teachers in order to hear their opinions about our subject. We based our analysis on Dewey’s theory to help us understand the situations we observed. The result of our study is that influence and participation are terms with similar meaning some times in the swedish preschools. The conversation helps the children by expressing their ideas to have more influence and to be active in activities that they can organise with the teachers. Documentation give the children another chance to reflect over the things they see in pictures and to develop their speech abilities. Lastly, the preschool's material and environment has a very big impact on the children's influence and participation.

This dissertation developed a comprehensive model conceptualizing the factors affecting children's choice of influence strategy and relative influence in family consumption decisions. In particular, the model asserted that antecedent variables (i.e., family variables, individual characteristics of children, individual characteristics of parents, and parent-child interdependence) affect both directly and indirectly children's choice of influence strategy and relative influence. Process variables (i.e., family socialization and power structure) mediate the effects of the antecedent variables. In addition, effects of family socialization and power structure on children's choice of influence strategy and subsequent relative influence vary with the product type, decision stage, and subdecision. Finally, children's relative influence is also dependent on their choice of influence strategy. An empirical study was advanced to partially test the model. Specifically, relationships among family socialization, power structure, children's choice of influence strategy, and their relative influence were empirically examined. A field experimental interaction procedure was designed for data collection from parent/child dyads. Multiple regressions were conducted to analyze the data. Results showed moderate support to the hypothesized relationships. However, most links in the testing model presented significant results. It appears that the integration of consumer socialization theory and power relational theory provides better explanation to children's influence behavior than either theory does individually. / Ph. D.

Syftet med min studie är att undersöka hur fyra förskollärare, verksamma i en musikförskola, uppfattar musikens funktion i förskolan och hur betydelsefull de anser att musikverksamheten är för barn i förskolan. Jag valde att genomföra en semistrukturerad gruppintervju där fyra förskollärare deltog. Jag har valt Vygotskijs sociokulturella perspektiv som teoretisk utgångspunkt i mitt arbete. I mitt resultat kunde jag se ett mönster av samarbete, gemenskap och barns inflytande som något som är viktigt för de förskollärare som deltog i min studie. Varje fråga som förskollärarna diskuterade under intervjun, tog utgångspunkt ur barns intressen och utifrån barns förutsättningar. / The purpose of my study is to examine how four preschool teachers that work in a music-preschool observe the function of music in preschool and the importance of music activities for children in preschool. I decided to use a semi-structured group interview were four preschool teachers participated. I chose Vygotsky's sociocultural perspective as a theoretical starting point in my work. In my results, I could see a pattern of cooperation, community and the children's influence as aspects that are important for preschool teachers who participated in my survey. Every question that preschool teachers discussed during the interview took a starting point of children's interests and based on children's conditions.

The aim of this study is to adress how preschool teachers reason about children's opportunities and difficulties for influence in preschool and how preschool teachers describe that this is shown in the preschool pedagogical environment. The questions that this study is based on are, how preschool teachers reason about children's opportunities for influence in preschool, in what way preschool teachers describe that they work with children's influence in everyday life at preschool and what difficulties and obstacles preschool teachers experience when it comes to working with children's influence in preschool. This qualitative study is based on the interviews of nine preschool teachers in the Stockholm area. The research approach has been a hermeneutic perspective and the results have been analyzed in accordance with power perspective and child perspective.   The result has shown that preschool teachers have a common view of what children's influence is and that they, in accordance with the preschool's control documents, are working consciously with children´s influence in their preschool practice. On the other hand, it has been proven that working with children's influence in preschool is complicated. As the preschool teachers expressed there are several factors that affect what working with children's influence can look like. Some of these factors are time, routines, staff shortage and the approach of educators. The result also showed that the preschool teachers express that children do gain influence in small and large choices, but that this is constantly done within the frame of what preschool teachers think is reasonable.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande under planerade aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån förskollärarens perspektiv. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet barns inflytande samt på vilket sätt tar förskollärarna till vara på och ger möjligheter till inflytande i planerade aktiviteter? Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studiens teoretiska perspektiv. Analysen är bearbetad med hjälp av begreppen mediering och den proximala utvecklingzonen. Studien bygger på en kvalitativ metod och bygger på inspelade observationer och semistrukturerade intervjuer med två förskollärare. Resultatet i studien visar på att det finns många olika sätt att arbeta med barns inflytande. Resultatet visar vikten av att följa barnen i deras intressen, vara lyhörd och närvarande men också att miljön påverkar barns inflytande. Resultatet visar också att mina två frågeställningar kan kopplas ihop med varandra genom att förskollärarna beskriver barns inflytande och hur barns inflytande möjliggörs på liknande sätt.

A qualitative study that examines the view of book conversations and its relation to norms from a critical literacy perspective.  The truth of a book does not have to be the only truth.  As individuals living in society, we are constantly influenced by norms of the outside world in the form of images and texts. From a child’s perspective, it is not easy to categorise and understand all information, as well as to question what is true or not. Therefore, we believe that preschool is an important arena where we can exchange experiences and take on texts and images together to create an understanding and a place to problematize and reconstruct norms. This qualitative study is based on interviews, where the purpose is to examine and analyze the experience of preschool teachers and child educators of book conversations in relation to norms. We seek to answer the two following research questions: How do preschool teachers and child educators reflect about book talks and their role in in preschool in relation to norms? And what significance do preschool teachers and child educators believe that book conversations in preschool have for children's learning regarding norms? To answer how the preschool works to make visible and reconstruct norms and values, this study relates to the concept of critical literacy. In summary, it can be described as a process where the ultimate goal is to be able to reproduce a text independently.  The study demonstrates that preschool often tends to focus on children's language development in book conversations rather than working with norms. However, there are indications that preschool teachers and child educators, to a certain extent, work to make norms visible, but that it is not further developed into a process of reconstructing stories through book conversations.

Syftet med undersökningen var att undersöka barns inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö, utifrån hur förskollärare definierar barns inflytande. De frågor som ställs är: hur förskollärare beskriver barns inflytande, hur förskollärare ger barn inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö och vilka utmaningar förskollärare ser med barns inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö. Metoden som har använts i studien är kvalitativ webbaserad enkätundersökning med svar från tretton yrkesverksamma förskollärare från olika delar av Sverige. Barndomssociologiska utgångspunkter med teoretiska begrepp har använts i analysen och diskussionen av resultatet. En tematisk analysmetod har använts för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien visar att förskollärare beskriver barns inflytande som att barnen får uttrycka sina åsikter och vara delaktiga i beslut som berör dem. Förskollärare ger barn inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö genom ett tillåtande förhållningssätt, genom att utgå från barns intressen, demokratiska beslut i barngruppen, observationer och kartläggningar samt samtal och reflektioner. Utmaningar som förskollärare ser med barnens inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö är regler och risker, ekonomi och otillräcklighet från förskollärarnas sida. Förskollärares förhållningssätt och förutsättningar är avgörande faktorer för att barn ska kunna ges möjlighet till inflytande i utformningen av förskolans utomhusmiljö.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers provide young children with the option to participate and influence in project work at preschool. To narrow the scope, we have focused on two main questions in this study. The first question is about how the preschool teachers approach the work with children's influence and participation in the project work. The other question is about how the power relationship between the preschool teachers and the children in the project work looks. This essay is based on an empirical study, and can be seen as an experience-based method in which information based on people’s thoughts, experience and knowledge is evaluated. To collect the data for this essay, we have interviewed four preschool teachers, and observed two preschool teachers in their work. In our essay we have used several theoretical frameworks, one is Vygotsky’s theories of learning, called the sociocultural perspective. This perspective can be explained as a theory on how learning takes place in a social interaction with other people. Another theory we refer to is Foucault's theory about power relationship, but we also make references to other different theories about preschool environment and theories about children's participation. The results in the essay show that all the four interviewed preschool teachers have a positive attitude, and work with different strategies to give opportunities for the children to influence and participate in the project work. As conclusion of the study, we can say that it is important for preschool teachers to have sensitivity when working with children’s participation and influence in project work, and always have children's interests and needs as a starting point.

This study is written within the framework of the theme of democracy and children's rights. The aim of the study is to contribute knowledge of preschool teachers’ perceptions of children's influence in relation to the pedagogical doc-umentation in preschool. The questions in this study intend to answer how pre-school teachers describe and create opportunities for children's influence in relation to pedagogical documentation and what challenges and opportunities they experience in this work. The methodology used in the study is semistruc-tured interviews of preschool teachers and to process the data in this study, a phenomenographic analysis model is used. The theoretical tool used in the analysis is Shiers (2001) participatory model. A basic principle of the UN Convention on the Rights of the Child (UNICEF Sverige, 2009) is the right to be heard and to have their views taken into ac-count. The use of pedagogical documentation in preschool activities can be seen as a way to make children's voices heard, but are children beeing given the opportunity to influence what is documented about them and how? The study's results and analysis show that the interviewed preschool teachers define children's influence in relation to pedagogical documentation in a similar way, but that the children are given different opportunities for influence depending on context. / Denna studie skrivs inom ramen för temat demokrati och barns rättigheter. Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om barns inflytande i relation till förskolans pedagogiska dokumentation. Frågeställningarna i studien ämnar ge svar på hur förskollärare beskriver och skapar möjligheter för barns inflytande i relation till pedagogisk dokumentation samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever i detta arbete. Den metod som används i studien är semistrukturerade intervjuer av förskollärare och för att bearbeta studiens data används en fenomenografisk analysmodell. Det teoretiska analysverktyg som används är Shiers (2001) delaktighetsmodell. En grundprincip i FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2009) är rätten att bli hörd och få sina åsikter tagna i beaktande. Användandet av pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet kan ses som ett sätt att göra barns röster hörda, men ges barn möjlighet att påverka vad som dokumenteras om dem och hur? Studiens resultat och analys visar att de intervjuade förskollärarna definierar barns inflytande i relation till pedagogisk dokumentation på liknande sätt, men att barnen ges olika möjligheter till inflytande beroende på kontext.

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig. Genom min undersökning önskar jag att förstå begreppet utemiljö och hur olika den kan upplevas. Jag som pedagog har mött barn med andra värderingar och erfarenheter vad lekmiljöer utomhus är. Genom att granska lekens villkor och regler försöker jag utveckla begrepp som social kompetensutveckling innebär och förstå hur olika barn gör för att lära sig det. I lekarna använder barn olika strategier för att bemästra sin vardag, vilket jag i berättelsen utforskar utifrån ett barns perspektiv. Genom att ställa mig frågande till föreställningen om det kompetenta barnet som ska ha inflytande i sin vardag på förskolan. Försöker jag undersöka vad står egentligen inflytande för. Jag undersöker hur jag i min roll som pedagog kan använda barn tankar och åsikter när jag planerar aktiviteter på förskolan. I arbetet använder jag mig av mina erfarenheter och vill genom min undersökning ta reda på hur forskare lyfter begreppet inflytande ur ett barnperspektiv Jag anstränger mig för att förstå ur ett barns perspektiv för att utveckla synsättet om det kompetenta barnet. Jag kommer även att reflektera kritiskt över hur jag som pedagog vågar lita på barns kompetens och vilja till samarbete. Genom att lyfta begreppet inflytande vill jag synliggöra och problematisera det från ett barns tankevärld som ofta ställs gentemot barngruppens behov. Jag reflekterar över hur pedagoger samtalar med barn och om barns möjligheter att påverka sin vardag på förskolan.