This study is an examination of how conditions for formal and informal music education look like in two townships in South Africa. The purpose of this examination based on different actors' experiences is to find out whether the children in South Africa receive some form of music education and if so, how they think it can help the children in the surveyed areas. The information was gathered both through qualitative, semi-structured interviews with a music teacher, music therapist, creative music facilitator, students, and people who have worked for Sida and partly through unstructured observations. The results show that children in the surveyed townships do not receive any formal music education through the school but they sometimes can get music education through a NGO project (Non Government Organization) which usually runs by an enthusiast and is funded by various aid agencies. My examination also showed that for the children in the surveyed areas music education can be an alternative from being on the streets, giving a positive group experience, the ability to express themselves, fend off young people from drugs and criminality and bring together various grouping. Difficulties for the existence of music education in the townships were among others lack of funds, educated music teachers, facilities, priorities of the government and schools and lack of well-being of the townships in the form of depression, high unemployment, drug problems, apathy etc. / Denna studie är en undersökning om hur förutsättningarna ser ut för formell och informell musikundervisning i två kåkstäder i Sydafrika. Undersökningens syfte är att utifrån olika aktörers erfarenheter ta reda på om och i så fall hur barn i utsatta områden i Sydafrika får någon form av musikundervisning och vad de anser att den kan bidra till för barn i de undersökta områdena. Informationen samlades in dels via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som gjordes med musiklärare, musikterapeut, creative music facilitator, elever och personer som har jobbat för SIDA och dels via ostrukturerade observationer. Resultatet visar att barn i de undersökta kåkstäderna inte får någon formell musikutbildning genom skolan utan att de ibland kan få musikutbildning via ett NGO-projekt, vilket oftast drivs av en eldsjäl och finansieras av olika hjälporganisationer. Det framkom även i min studie att för barn i de undersökta områdena kan musikundervisning bl.a. utgöra alternativ till att dra på gatorna, ge en positiv gruppupplevelse, möjligheten att uttrycka sig, mota bort ungdomarna från droger och kriminalitet och föra samman olika grupperingar. Svårigheter som kom fram för musikundervisningens existens i kåkstäderna var bl.a. brist på pengar och utbildade musiklärare, brist på lokaler, låga prioriteringar från regeringen och skolan. Ytterligare svårigheter som framkom var att det i de undersökta områdena förekom hälsoproblem i form av drogmissbruk, depression, hög arbetslöshet, apati mm.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur musik används på fritidshemmen och hur pedagogerna beskriver musikverksamheten på sin arbetsplats. Våra frågeställningar var följande; Vilka resurser för musikverksamhet finns i fritidshemmen?, hur används musiken i fritidshemmen? och vad har pedagogerna för inställning till musik i sin verksamhet? Studien tog sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv som grundar sig i Lev Vygotskijs (2001) studier om utveckling, språk och lärande. Det sociokulturella perspektivet lyfter vikten av det sociala samspelet för lärande och utveckling. Ett centralt begrepp är medieriande redskap som handlar om att människor använder sig av redskap för att förstå omvärlden. I studien har vi använt oss av två kvalitativa metoder. Observation av två fritidshem genomfördes samt fem semistrukturerade intervjuer med de verksamma pedagogerna på fritidshemmen. Resultatet visade att fritidshemmen har resurser för musikverksamhet, men att användandet av musik på fritidshemmet är litet. Resultatet visade att musikverksamhet bedrivs men inte i så stor utsträckning och fungerar mer som ett tillägg till andra aktiviteter än som ett huvudområde i verksamheten. Pedagogerna såg mest hinder med att utöva musik. De tycker det är ett svårt område och att deras kompetens inte räcker till.

<p>Meningen med musik</p><p>Hur medvetet används musik i förskolan pedagogiska verksamhet?</p><p><strong> </strong></p><p>Enligt läroplanen skall barnen på förskolan få möjlighet att ”kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer” och ett av exemplen som nämns i styrdokumentet är musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse där medvetenheten om metod och mål är centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar på två polariseringar där den ena polen ser musiken som något konstnärligt och estetisk medan den andra menar att musiken är en kreativ verksamhet där man ser till barnens naturliga uttal som utgångspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist på musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som några av de faktorer som hämmar musikverksamheten men också läroplanen påvisar den tidigare forskningen på inte formulerar något specifikt arbetssätt eller målsättning för musikverksamheten.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur medvetet musiken används i förskolans verksamhet med fokus på pedagogernas perspektiv.</p><p>Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger på en förskola. Genom att använda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att själv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den. Intervjuresultaten bearbetades sedan och kopplades till den tidigare forskningen kring ämnet samt jämfördes med olika teorier om musikens roll i barnens utveckling. De sammantagna resultaten visar på att pedagogerna ofta har goda kunskaper om musikens betydelse ur flera olika aspekter i barnens utveckling, men att inte mycket av dessa kunskaper och medvetenhet tas tillvara i förskolornas praktiska musikverksamhet idag. Resultaten visar också att pedagogers uppfattningar om hur fostran och lärande går till styr vilket stoff som prioriteras och främjas i förskolan. Ämnet musik visar sig inte tillhöra en av de mer prioriterade områden, även om den förekommer som en del i vardagsarbetet.</p>

Meningen med musik Hur medvetet används musik i förskolan pedagogiska verksamhet?   Enligt läroplanen skall barnen på förskolan få möjlighet att ”kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer” och ett av exemplen som nämns i styrdokumentet är musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse där medvetenheten om metod och mål är centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar på två polariseringar där den ena polen ser musiken som något konstnärligt och estetisk medan den andra menar att musiken är en kreativ verksamhet där man ser till barnens naturliga uttal som utgångspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist på musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som några av de faktorer som hämmar musikverksamheten men också läroplanen påvisar den tidigare forskningen på inte formulerar något specifikt arbetssätt eller målsättning för musikverksamheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur medvetet musiken används i förskolans verksamhet med fokus på pedagogernas perspektiv. Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger på en förskola. Genom att använda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att själv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den. Intervjuresultaten bearbetades sedan och kopplades till den tidigare forskningen kring ämnet samt jämfördes med olika teorier om musikens roll i barnens utveckling. De sammantagna resultaten visar på att pedagogerna ofta har goda kunskaper om musikens betydelse ur flera olika aspekter i barnens utveckling, men att inte mycket av dessa kunskaper och medvetenhet tas tillvara i förskolornas praktiska musikverksamhet idag. Resultaten visar också att pedagogers uppfattningar om hur fostran och lärande går till styr vilket stoff som prioriteras och främjas i förskolan. Ämnet musik visar sig inte tillhöra en av de mer prioriterade områden, även om den förekommer som en del i vardagsarbetet.

Syftet med min studie är att undersöka hur fyra förskollärare, verksamma i en musikförskola, uppfattar musikens funktion i förskolan och hur betydelsefull de anser att musikverksamheten är för barn i förskolan. Jag valde att genomföra en semistrukturerad gruppintervju där fyra förskollärare deltog. Jag har valt Vygotskijs sociokulturella perspektiv som teoretisk utgångspunkt i mitt arbete. I mitt resultat kunde jag se ett mönster av samarbete, gemenskap och barns inflytande som något som är viktigt för de förskollärare som deltog i min studie. Varje fråga som förskollärarna diskuterade under intervjun, tog utgångspunkt ur barns intressen och utifrån barns förutsättningar. / The purpose of my study is to examine how four preschool teachers that work in a music-preschool observe the function of music in preschool and the importance of music activities for children in preschool. I decided to use a semi-structured group interview were four preschool teachers participated. I chose Vygotsky's sociocultural perspective as a theoretical starting point in my work. In my results, I could see a pattern of cooperation, community and the children's influence as aspects that are important for preschool teachers who participated in my survey. Every question that preschool teachers discussed during the interview took a starting point of children's interests and based on children's conditions.

Detta är en kvalitativ studie som grundar sig i ett didaktiskt perspektiv med inriktning på musik i förskolans verksamhet, samt förskollärares relation till och syn på musik.Förskollärares didaktiska val (vad, hur och varför) har undersökts i relation till musikverksamheten, alltså hur musik utövas i verksamheten. För att få vetskap om förskollärares didaktiska val genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor i mellersta Sverige. För att analysera vår insamlade empiri använde vi oss av allmändidaktikens definitioner bildningsteori och läroteoretisk teori, i relation till musik, då dessa teorier behandlar de didaktiska frågorna vad, hur och varför.Resultatet visar att musik i förskolan framförallt användes som ett hjälpmedel till att utveckla och lära barn i olika lärandeområden som språk och rörelse. Musik användes även som ett hjälpmedel att utveckla barns självkänsla och sågs som ett glädjeberikande redskap. Musik som eget innehåll och mål förekom mer sällan, det som nämndes var främst rytmik och genrer. Resultatet visar även att förskollärares musikbakgrund spelade stor roll i förhållande till deras didaktiska val om de använder musik som ett hjälpmedel eller eget innehåll. De flesta förskollärare som hade mer utvecklad kunskap om musik använde musik mer som ett eget innehåll än andra förskollärare. Oavsett vilken musikbakgrund förskollärarna hade kände sig alla bekväma med musik och såg det som lustfyllt att utöva musik med barnen.

Denna studie grundar sig att det inte finns forskning med fokus på planeringsarbetet förmusikundervisningen vilket ledde till att studiens syfte ur ett musikdidaktiskt perspektivär att analysera och undersöka hur förskolläraren planerar för musikverksamheten.Empirin har analyserats med hjälp av Nielsens (2010) allmänna musikdidaktik och hansteori kring musikens tredimensionella aspekter. Vi har även använt oss avVallberg-Roths sambedömning, samvärdering och samspel samt didaktiska modellentriangeln för att analysera det kollegiala samarbetet i planeringsarbetet.För att få syn på om det förekommer olikheter i planeringsarbetet förmusikverksamheten mellan den generella förskolläraren och musikprofileradeförskollärarens, utgick vi från två metoder, varav en kvalitativ som bestod avsemistrukturerade intervjuer av musikprofilerade förskollärare och en kvantitativ genomett enkätformulär som skickades ut via sociala medier på ett allmänt förskoleforum.I resultatet fick vi syn på att den generella förskolläraren hade mer planeringstid tillskillnad från de musikprofilerade förskollärarna. Bristen på planeringstiden bidrog tillspontana musikaktiviteter för musikprofilerade förskollärarna. Vi fann även i resultatetatt musikprofilerade förskollärarna planerade själva medan den generella förskollärarenplanerade tillsammans med kollegor. Osäkerheten för musikämnet hos mångaförskollärare synliggjordes även i resultatet vilket kunde vara en orsak till att planeringför musiken uteblir eftersom musikämnet värderas lägre än de övriga ämnena. Dettadiskuteras i relation till tidigare forskning som visar på att utbildningen bland annatborde inkludera kunskap om musikämnet till blivande förskollärare vilket kanske höjersjälvförtroendet i musikalisk kompetens så fler vågar använda musiken iundervisningen.