The aim of this study is to examine how preschool teachers view their own role in music education and which function they consider music to have in a preschool context. In addition to this, the study also aims to examine the differences between regular preschool teachers and preschool teachers with a music profiled education. The empirical data is collected through Google Forms, where 30 preschool teachers responded. The material was then analyzed from Biestas (2011) theories about the functions of education, and Nielsens (2006) perspective regarding musical dimensions. The result showed that preschool teachers with a musical background feel more confident to use music in education, and do so on a more regular basis, than those without any musical experience. Many of the informants claim that they consider music a must in preschools, but most of them use it as a tool, rather than an educational goal. This could be because of the lack of musical training, and because music is considered something you learn in your own free time and not during the teacher education.

Denna studie grundar sig att det inte finns forskning med fokus på planeringsarbetet förmusikundervisningen vilket ledde till att studiens syfte ur ett musikdidaktiskt perspektivär att analysera och undersöka hur förskolläraren planerar för musikverksamheten.Empirin har analyserats med hjälp av Nielsens (2010) allmänna musikdidaktik och hansteori kring musikens tredimensionella aspekter. Vi har även använt oss avVallberg-Roths sambedömning, samvärdering och samspel samt didaktiska modellentriangeln för att analysera det kollegiala samarbetet i planeringsarbetet.För att få syn på om det förekommer olikheter i planeringsarbetet förmusikverksamheten mellan den generella förskolläraren och musikprofileradeförskollärarens, utgick vi från två metoder, varav en kvalitativ som bestod avsemistrukturerade intervjuer av musikprofilerade förskollärare och en kvantitativ genomett enkätformulär som skickades ut via sociala medier på ett allmänt förskoleforum.I resultatet fick vi syn på att den generella förskolläraren hade mer planeringstid tillskillnad från de musikprofilerade förskollärarna. Bristen på planeringstiden bidrog tillspontana musikaktiviteter för musikprofilerade förskollärarna. Vi fann även i resultatetatt musikprofilerade förskollärarna planerade själva medan den generella förskollärarenplanerade tillsammans med kollegor. Osäkerheten för musikämnet hos mångaförskollärare synliggjordes även i resultatet vilket kunde vara en orsak till att planeringför musiken uteblir eftersom musikämnet värderas lägre än de övriga ämnena. Dettadiskuteras i relation till tidigare forskning som visar på att utbildningen bland annatborde inkludera kunskap om musikämnet till blivande förskollärare vilket kanske höjersjälvförtroendet i musikalisk kompetens så fler vågar använda musiken iundervisningen.

In the Swedish school debate there is a great deal of confidence in the ability of digital tools to increase the learning levels of students and teachers in different ways. The music subject is no exception. The purpose of this paper was to investigate how music teachers in different levels perceive digital tools in music education. In order to get an overall picture, qualitative interviews were conducted with three teachers selected from different levels of school: an independent primary school with digital music profile, a municipal secondary school with aesthetic emphasis on music as well as a music school with music and media production. Music education is increasingly about writing, recording and recording songs using the digital tools whose influence on content and working methods is in the process of exploring. The empirical study material has been collected using qualitative interviews, which were then analyzed from a hermeneutic perspective. The results point to the enormous possibilities of digital tools, but also the difficulties that accompany them. If they are reduced to an instrument of amusement, the risk is that they curse the music subject instead of enriching it. Thus, the digital tools place high demands on teachers to use them in a manner that truly serves the purpose of teaching.