<p>Sammanfattning</p><p>Den första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.</p><p>Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.</p><p>Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden. Diskussionerna och analysen i detta arbete har utgått såväl från intressenternas perspektiv som från revisorernas och empirin är utarbetad med ett explorativt och deskriptivt tillvägagångssätt.</p><p>Arbetet syftar till att besvara frågeställningar angående Ansvarsfrihet, attityder om revisorns ansvar från ett flertal perspektiv samt begreppet förväntningsgap. Den teoretiska referensramen gör läsaren införstådd med den teoretiska aspekten om dessa huvudpunkter i arbetet genom att presentera information från de valda materialkällorna. I arbetets empiriska del framkommer ett flertal respondenters attityder och åsikter om en revisors ansvar bland annat och respondenterna representerar flera grupper av ett samhälles intressenter. Vidare analyseras respondenternas svar med utgångspunkt i den teoretiska referensramen där diverse tidigare studier belyser förväntningsgapet mellan revisionsprofessionen och intressenter. Slutligen mynnar analysen ut i flertalet konkreta förslag med inslag från såväl marknadsföringens som revisions- och redovisningens forskningsområde. Dessa konkreta förslag till hur förväntningsgapet kan minskas är arbetets huvudsakliga bidrag till forskningen som i nuläget är ett tämligen outforskat område.</p>

Sammanfattning Den första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus. Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation. Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden. Diskussionerna och analysen i detta arbete har utgått såväl från intressenternas perspektiv som från revisorernas och empirin är utarbetad med ett explorativt och deskriptivt tillvägagångssätt. Arbetet syftar till att besvara frågeställningar angående Ansvarsfrihet, attityder om revisorns ansvar från ett flertal perspektiv samt begreppet förväntningsgap. Den teoretiska referensramen gör läsaren införstådd med den teoretiska aspekten om dessa huvudpunkter i arbetet genom att presentera information från de valda materialkällorna. I arbetets empiriska del framkommer ett flertal respondenters attityder och åsikter om en revisors ansvar bland annat och respondenterna representerar flera grupper av ett samhälles intressenter. Vidare analyseras respondenternas svar med utgångspunkt i den teoretiska referensramen där diverse tidigare studier belyser förväntningsgapet mellan revisionsprofessionen och intressenter. Slutligen mynnar analysen ut i flertalet konkreta förslag med inslag från såväl marknadsföringens som revisions- och redovisningens forskningsområde. Dessa konkreta förslag till hur förväntningsgapet kan minskas är arbetets huvudsakliga bidrag till forskningen som i nuläget är ett tämligen outforskat område.