Studiens syfte har varit att undersöka ansvarsfrågan utifrån informationspåverkan i Sverige. Uppsatsen har utgått från den forskning som har gjorts kring ansvar och maktfördelningen mellan staten samt individen. Genom en kvantitativ och en kvalitativ textanalys har ansvarsfrågan undersökts i kommittédirektiv, statliga offentliga utredningar och propositioner mellan åren 2002 och 2018. Målet med den första kvantitativa analysen har varit att utreda hur frekvent diskussionen har varit kring ansvar när det kommer till att hantera informationspåverkan. Resultatet av studien visar på att ansvarsfrågan kom upp mer frekvent under början och slutet av den undersökta perioden, med en ganska tydlig svacka kring 2010. Den kvalitativa analysen har syftat till att utreda vilken aktör som man har ansett har ansvar för att bemöta informationspåverkan. Resultatet pekar tydligt på att man i det undersökta materialet har betraktat myndigheterna och staten som de viktigaste aktörerna i kampen mot informationspåverkan. Detta öppnar upp för vidare forskning kring bland annat varför ansvarsfrågan vid informationspåverkan har blivit allt viktigare mot slutet av tiotalet.

Den tekniska utvecklingen, närmare bestämt introduktionen av fenomenet självkörande fordon, har medfört att det i skrivande stund föreligger viss oklarhet beträffande ansvarsfrågan enligt gällande rätt. Denna oklarhet har varit föremål för diskussion i ett delbetänkande från regeringen. I SOU 2016:28 finns sammanfattade förslag på reglering, däremot endast avseende försöksverksamheten ”Drive Me” som biltillverkaren Volvo ligger bakom. För att bemöta denna oklarhet har rättsläget diskuterats och problematiserats i hopp om ökad insikt i frågan. Detta utifrån framförallt skadeståndslagen, trafikskadelagen och produktansvarslagen samt generella skadeståndsrättsliga principer och ansvarsformer. Sammantaget har det kunnat konstateras att det inte finns någon självklar lösning på problemet, även om det i ett flertal situationer går att få en uppfattning av vad som vore juridiskt rimligt. Uppsatsen bidrar således till en problematisering av rättsläget inför den kommande harmoniseringen av teknik och juridik; ett steg i utvecklingen. / The technological development, specifically the introduction of the phenomenon of driverless vehicles, has meant that the time of writing, some ambiguity regarding the issue of liability under the law exists. This uncertainty has been discussed in an interim report from the government. Proposals on regulation are summarized in current SOU, however, only for the pilot project “Drive Me” as the automaker Volvo is behind. In order to address this uncertainty, the legal position has discussed and problematized in the hope of increasing awareness on the issue. Mainly from tort liability, Traffic damage Act, product liability law and liability forms and general principles of tort law. Overall, it´s been established that there is no obvious solution to the problem, although it´s possible to get an idea of what would be legally reasonable in a number of situations. The essay contributes thus to a discussion of problems of the legal position for the upcoming harmonization of technology and law; a stage of development.