Revisionsbranschen står inför stora utmaningar under en kommande period. Deras arbete fyller en essentiell roll i samhället genom att hålla företagen ärliga. Men när många väljer att lämna yrket till följd av överarbetning, stress, dålig balans mellan privat och arbetslivet med mera kan det få negativa följder på revisionskvalitén. En potentiell lösning av detta problem skulle potentiellt vara att på ett effektivare sätt motivera arbetsstyrkan. Personal som trivs bättre, har drivet att göra sitt bästa och utvecklas bör också medfölja en högre kvalitet på deras arbete och på så vis gynna användarna av revisionsrapporten. Därför är det extremt viktigt att de ansvariga på revisionsbyråerna har koll på hur motivation kan påverka dem anställda inom branschen. Därav gjordes valet att fokusera denna studie på att utse hur motivation påverkar revisorer i två olika avgreningar, intention att stanna inom yrket samt upplevd revisionskvalitet. I syfte att ge revisionsbyråerna och ansvariga en större insyn i frågan och förhoppningsvis ett forskningsbidrag till revisionsbranschen. För att göra detta studerades till en början flera motivationsteorier för att se vilka som är mest applicerbara. I slutändan gjordes valet att fokusera på Herzbergs tvåfaktorteori och Self-determination theory. Baserat på tidigare forskning finns det skillnader i hur olika personer uppfattar motivation. Därför kommen även bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, erfarenhet och arbetstitel att undersökas. Forskningsfrågan lyder som följande: Hur påverkar motivation revisorers intentioner att stanna inom yrket och upplevd revisionskvalitet? För att besvara denna utfördes en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät där 36 svar kom in från respondenter på sex olika revisionsbyråer i Norrland. Den insamlade datan användes sedan för att utföra statistiska analyser kopplade till forskningsfrågan. Genom studien tillämpas en positivistisk kunskapssyn, deduktivt angreppssätt och verklighetssynen är objektivism.  Studien visar på att det finns en koppling mellan motivation och kvarhållningsgrad respektive upplevd revisionskvalitet hos de anställda revisorerna. En mer motiverad individ kommer sannolikt att vilja stanna inom yrket i framtiden och upplever att de gör ett bättre arbete. När det kommer till viljan att stanna inom yrket var det främst variabler som kopplas till Herzbergs tvåfaktorteori som var signifikanta. Bland annat monetära belöningar, kollegor och arbetsförhållanden som alla är hygienfaktorer. När det kom till upplevd revisionskvalitet var arbetstitel viktigt, en individ med högre arbetstitel upplever att deras arbete har en högre kvalitet. Även motivation ansågs viktigt. Det noteras även att samplet inte var helt rättvisande till populationen när det kom till arbetstitel så vikter introducerades och alla tester upprepades. Mindre skillnader återfinns men i det stora hela blev resultaten likadana som innan. En intressant skillnad från tidigare forskning är att inga könsskillnader kunde identifieras.

Digitaliseringen har under de senaste årtiondena varit en av de viktigaste förändringarna inom många branscher. Revisionsyrket blir allt mer digitaliserat och detta förväntas öka ytterligare, vilket sätter branschen i ett kritiskt läge. Studiens syfte är att öka förståelsen om hur den digitaliserade revisionsprocessen förändrar revisionskvaliteten i mindre revisionsbyråer, då mindre revisionsbyråer har mindre resurser till att implementera och hantera komplexa IT- system än större byråer. För att uppnå studiens syfte har en analysmodell har tagits fram baserat på tidigare forskning och en kvalitativ metod har använts genom semistrukturerade intervjuer på mindre revisionsbyråer. Resultatet visar att en digitaliserad revisionsprocess skapar möjligheter till en djupare granskning. Det krävs att revisorn gör djupare granskningar när digitaliseringen automatiserar enklare moment, vilket i sin tur kan leda till en analytisk kompetensutveckling bland revisorer. Enligt studiens analysmodell innebär en kompetensutveckling en ökad revisionskvalitet. Däremot visar resultatet att oberoendet inte påverkas av digitaliseringen. Istället visar studien att oberoendet påverkas av att mindre byråer är mer benägna att agera i ledningens intresse och att den påskrivande revisorn är den som avgör vad som rapporteras och inte. Slutsatsen är att en kompetensutveckling möjligen kan ske av digitaliseringen vilket skulle leda till en högre revisionskvalitet.

Increased use of remote work as a result of the Covid-19 pandemic has changed the work structure globally. Despite initial challenges such as lack of motivation and impaired communication, remote work has shown positive results. In today's working life, a hybrid model is increasingly used that combines remote work with work at the office. Hybrid work can have an impact on communication and unity, which are important components in the auditing industry. Hybrid work increases employee flexibility but can lead to technical problems and increased isolation and can have an impact on audit quality. In order to ensure high audit quality, it is therefore important to find a balance between remote work and presence in the office. Since the audit aims to give increased credibility to customers' financial information, it is important to have good communication throughout the work. The hybrid model should be adapted according to which tasks are best suited for remote work and which should be performed at the office. The purpose of the study is to increase understanding of how hybrid work affects communication between employees, and thus also audit quality. The study is based on a qualitative research approach where semi-structured interviews have been conducted with a total of eight respondents. The results of the study show that the quality of audit tasks performed in a hybrid form can be affected both positively and negatively, depending on several different factors. The results of the study emphasize the importance of having open discussions, working with continuous feedback and effective communication between all members of the team to identify problems and areas of risk and to ensure that the audit maintains a high quality.

Den här studien undersöker huruvida coronapandemin har påverkat revisionsprocessen och omdet haft någon effekt på revisionskvalitet. I denna uppsats används en kvalitativ metod för attinhämta empirin genom semistrukturerade intervjuer med fem auktoriserade revisorer för attvidare undersöka om revisionsprocessen och revisionskvalitet påverkats. Intervjufrågorna harhaft en stor fokus på revisionsprocessens tre faser: planeringsfasen, granskningsfasen ochrapporteringsfasen. Undersökningen visar att coronapandemin inte haft någon större effekt pårevisionsprocessen däremot har det förändrat revisorns arbetssätt, i form av att arbetet nu tillsköts på distans genom digitala plattformar och kommunikationen med kunder till stor del skötsdigitalt. Studien visar även på att revisionskvalitet inte påverkas under coronapandemin utanatt kvaliteten enligt respondenterna kan bli bättre på grund av att myndigheter ställer högrekrav på revisionen under kristider. Den här studien bidrar med ett empiriskt underlag påhuruvida coronapandemin kan tänkas påverka revisionsprocessen.

Syfte: Trots att vi lever i ett mer jämställt samhälle är kvinnor fortfarande underrepresenterade på beslutsfattande positioner. Intresset och behovet för mer forskning om dess konsekvenser är därför stort. Studiens syfte är att undersöka om företag med en kvinnlig VD är associerat med ett högre revisionsarvode än företag med en manlig VD. Studiens syfte är även att undersöka om ett eventuellt positivt samband kan förklaras av att kvinnor i högre grad än män eftersträvar mer kvalitetssäker revision.   Metod: Studien antar en kvantitativ metod med en positivistisk forskningsfilosofi, där vi med hjälp av en hypotetisk-deduktiv ansats deducerat prövningsbara hypoteser för att ge svar på studiens syfte. Vi tillämpar en tvärsnittsdesign utifrån insamlad sekundärdata för året 2015. Studiens urval består av företag från tio europeiska länder som inhämtats med hjälp av den finansiella databasen Thomson Reuters Datastream. All data har bearbetats och analyserats med hjälp av multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studien visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan kvinnligt ledarskap och revisionsarvodets storlek. Studien ger även stöd för att ett positivt samband inte uppkommer till följd av att kvinnor i högre grad än män väljer mer kvalitetssäker revision utan att ett positivt samband ger uttryck för en diskriminerande effekt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien undersöker företag utifrån ett begränsat geografiskt område, vårt förslag till vidare forskning är därför att studera hur relationen ser ut i andra geografiska områden. Vi anser även att en kvalitativ studie motiveras då företagsledningens egenskaper via en kvalitativ studie skulle få en mer framträdande roll.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med vidare empiriska bevis för att genusperspektivet är avgörande för revisionsarvodets storlek. Genom att vara den första studien att undersöka vad ett positivt samband ger uttryck för bidrar föreliggande studie med vidare diskussion till redovisningslitteraturen. / Aim: Even though we live in an increasingly egalitarian society, women are still underrepresented in corporate decision-making positions. The interest and the need for more research on its effects are therefore motivated. The study aims to investigate whether companies with a female CEO is associated with a higher audit fees than companies with a male CEO. The study's purpose is also to examine whether a possible positive correlation can be explained by the fact that women more than men strive for more quality assured auditing.   Method: The study adopts a quantitative approach with a positivistic research philosophy, where we are using a hypothetical-deductive method deduced testing our hypotheses to answer the study's purpose. We apply a cross-sectional design based on secondary data collected for the year 2015. The study sample consists of companies from ten European countries gathered using the financial database Thomson Reuters Datastream. All data is processed and analyzed using multiple regressions analyzes in SPSS.   Results & conclusions: The study shows that there is a significant positive relationship between female leadership and audit fees. The study also provides support for a positive relationship does not arise as a result of more women than men choose more quality assured auditing without a positive correlation reflects a discriminatory effect.   Suggestions for further research: The study includes a limited geographical area, our suggestions for further research is therefor to study how the relationship looks in other geographic areas. We also believe that a qualitative study is justified, as management features through a qualitative study would have a more prominent role.   Contributions of the thesis: The study provides further empirical evidence that the gender perspective is crucial for audit fees. By being the first study to examine what a positive correlation expresses, the present study contributes to further discussion of the accounting research.

Revisionsberättelsen och dess roll att förmedla trovärdig och väsentlig information har länge varit uppe för diskussion. Kritiker menar att revisionsberättelsen har utvecklats till en alltför standardiserad rapport där det råder brist på transparens i revisionen samt att kommunikationen med intressenter är bristfällig. Detta resulterade i att IAASB, parallellt med EU, utvecklade den nya utökade revisionsberättelsen i syfte att höja dess kommunikativa värde, relevans och kvalitet. De nya direktiven trädde i kraft den 15:e december 2016 i form av sex reviderade och en helt ny standard. Den mest signifikanta förändringen är den nya standarden ISA 701 som handlar om Särskilt Betydelsefull Områden (SBO). SBO omfattar de områden som i revisorns professionella bedömning är av särskilt betydande karaktär för det reviderade företaget. Dessa områden ska vidare vara specifika för varje enskilt företag och även behandla vad som har varit mest problematiskt i revisionen. Den ytterligare informationen ska ge användarna mer insyn i revisionsprocessen och öka förståelsen för de områden som krävt betydande bedömningar.  Denna studie syftar därmed att ge en bild av hur den nya standarden gällande SBO fungerar i praktiken, vilken utformning de SBO som rapporterats har och om införandet av SBO har förändrat revisionsberättelsen sett till räkenskapsåren 2015 och 2017. För att få en bredare bild kompletteras detta med att undersöka och jämföra om revisionskvaliteten förändrats i och med den utökade revisionsberättelsen.  Med utgångspunkt i teorierna om informationsgapet och förväntningsgapet samt agentteorin undersöktes studiens syfte genom en kvantitativ innehållsanalys, där revisionsberättelser från svenska börsnoterade bolag kodats och analyserats efter framtagna kategorier. Denna information har sammanställts som deskriptiv statistik för att konkret se förändringarna mellan åren sett till bland annat längd, antal SBO och utvalda nyckelord. För att mäta revisionskvaliteten prövades istället en huvud- och tre delhypoteser genom en multipel regressionsanalys. Den data som användes som grund för både innehållsanalysen och hypotesprövningen kommer från databasen Orbis Europe och är ett register på 394 svenska börsnoterade företag.  Resultatet visar att det skett märkbara förändringar från ett år innan till ett år efter implementeringen av den utökade revisionsberättelsen. Detta i form av en längre rapport, där olika typer av SBO rapporteras i majoriteten av företagen, och där rapporten frångått sin standardiserade mall genom en större spridning på valda nyckelord. Resultatet finner däremot inte stöd för att det finns en negativ, signifikant effekt mellan den utökade revisionsberättelsen och revisionskvalitet som följd av lägre oväntade periodiseringar. Det finns dock ett stöd för att rapporteringen av SBO har en negativ, signifikant effekt på oväntade periodiseringar vilket således betyder en högre revisionskvalitet.

Särskilt Betydelsefulla Områden infördes för att öka informationsvärdet i revisionsberättelsen och bidra till en ökad insikt i revisionsbranschens arbete. Det råder dock delade meningar kring vad SBO faktiskt fyller för funktion och det finns därför ett behov av att undersöka hur SBO påverkar förekomsten av resultatjustering, vilket avgör redovisningskvaliteten. Studien visar att resultatjustering är vanligt förekommande på Stockholmsbörsen, men att den minskar vid högre omfattning av periodiseringsrelaterade SBO i revisionsberättelsen. Större andel periodiseringsrelaterade SBO indikerar alltså bättre redovisningskvalitet. / Key Audit Matters was introduced to increase the informational value of audit reports and contribute to an enhanced insight of the audit process. However, there is a difference of opinion regarding the functionality and efficiency of KAM. Therefore, there is a need to investigate how KAM impacts the extent of earnings management, which decide the accounting quality.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.    Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.     Resultatet av studien tyder på en övergripande negativ inställning till ett införande av byrårotation i Sverige. Majoriteten av respondenterna anser att rådande bestämmelser om endast revisorsrotation är tillräckligt för att kunna säkerställa revisorns oberoende ställning gentemot klientföretaget. Likväl anser de att ett införande av byrårotation kan komma att skada mer än vad det gör nytta då kostnaderna och effektiviteten kan komma att påverkas negativt. Detta resultat stämmer också väl överens med det som GAO fann i sin studie.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert Håkansson Handledare:  Professor Sven-Olof Yrjö Collin Examinator:  Christopher von Koch Titel: Vad förklarar revisionskvalitet? – En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning. Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare år fått ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som låg då ett bolag som gått i konkurs inte fått en varning om fortsatt drift i föregående revisionsberättelse. Det leder till att intressenter kan lida skada till följd av att revisorn medvetet eller på grund av osäkerhet eller svårigheter inte uttryckt en varning. Revisionskvalitén kan påverkas av olika dimensioner när en bedömning av ett företags fortsatta drift ska göras. Dessa har en koppling mot klienten, revisionsbyrån, revisorn, intressenter, relationer och det geografiska läget. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vad som påverkar revisionskvalitén genom att undersöka revisorernas benägenhet att avge en going concern-varning. Metod: Studien har utgått från tidigare forskning och därmed tillämpat en deduktiv ansats där hypoteser empiriskt har undersökts. Intervjuer har genomförts med fyra revisorer vilka bidrog till en praktisk förståelse för problemområdet. Vidare har en kvantitativ metod använts för att samla in data från svenska konkursbolags årsredovisningar. Data har sedan analyserats med hjälp av statistiska verktyg. Resultat och slutsatser: Revisionskvalitén kan betraktas som låg i Sverige jämfört med andra länder. Vi har funnit att revisorerna i endast 18,9 procent av fallen signalerar en going concern-varning till ett konkursdrabbat företag. Vi fann att revisionskvalitet föreligger när revisionsarvodet och andelen leverantörsskulder är höga då de visar positiva samband gentemot going concern-varningar. Revisionskvalitet föreligger också om klienten är verksam inom informations- och kommunikationsbranschen samt handels- och försäljningsbranschen. Studien tyder på att det finns ett negativt samband mellan styrelsens storlek och going concern-varningar.

Bakgrund och problem: Revisorer har blivit beroende av experter i sitt arbete på grund av den komplexitet som har uppstått kring både redovisningen och revisionen. Det är revisorn som bestämmer när en expert ska involveras och hur stor påverkan expertens arbete får på revisionen. Samtidigt är revisorns uppgift att leverera kvalitetssäker information till intressenter och det är revisorn som avgör när tillräcklig revisionskvalitet har uppnåtts. Frågan är då hur revisorn upplever att revisionskvaliteten påverkas när experter används. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur revisorer upplever att revisionskvaliteten påverkas när experter används. Metod: Studien har i huvudsak en kvantitativ metod där enkäter har skickats ut till revisorer för att få svar på studiens syfte. För att få en djupare förståelse för experternas arbete har en kvalitativ förstudie med intervjuer genomförts. Slutsats: Vårt resultat indikerar på att revisorer upplever att revisionskvaliteten blir högre när experter används i revisionen. Resultatet från vår första regressionsmodell tyder på att när experter får mer handlingsutrymme/inflytande upplever revisorer att revisionskvaliteten blir högre. Revisionskvaliteten påverkas också svagt av i vilken omfattning revisorer tar hjälp av experter. Revisorer som tar hjälp av experter i större omfattning upplever att revisionskvaliteten blir högre. Resultatet från vår andra regressionsmodell tyder på att det enbart är expertens inflytande som leder till högre revisionskvalitet. Vårt resultat indikerar på att det enligt revisorer är värt att lägga tid och resurser på experter då de bidrar till högre revisionskvalitet. / Background and Problem: Accountants have become dependent with using experts in theirwork because of the complexity that has occurred around both accountingand auditing. It is the auditor that decides when an expertshould be included and how great of impact the experts work willhave on the audit. Meanwhile the auditor’s duty is to deliver qualityassured information to stakeholders and it is the auditor that willdecide when adequate audit quality is achieved. The question ishow the auditor experiences the influence on audit quality whenthey include experts in their work? Purpose: The purpose of the study is to explain how the auditors experiencethe influence on audit quality when they include experts in theirwork. Method: This study has mainly a quantitative method where surveys havebeen sent to auditors to obtain answers to the study’s purpose. Toget a deeper understanding of the experts work has a qualitativefeasibility study with interviews been conducted. Conclusion: Our results indicate that auditors feel that audit quality will behigher when the experts are used in the audit. The results from ourfirst regression model suggests that when the experts get moreleeway/influence auditors experience that audit the quality will behigher. Audit quality is also affected slightly by the extent towhich auditors are taking the help of experts. Accountants whotake the help of experts to a greater extent perceive that auditquality will be higher. The result from our second regression modelindicates that it’s only the expert's influence that leads to higheraudit quality. Our results indicate that, according to auditors isworth spending time and resources on experts when they contributeto higher quality audits.