Denna uppsats ämnar undersöka om EU:s införande av obligatorisk revisorsrotation har påverkat kvaliteten på den revision som genomförs i svenska börsnoterade bolag. En kvantitativ ansats valdes för att undersöka om samband förelegat mellan revisionskvaliteten och obligatorisk revisorsrotation. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning som utgår från obligatorisk revisorsrotation i andra länder än Sverige och om detta hade ett samband med revisionskvaliteten för de undersökta företagen i det aktuella landet. En del av den tidigare forskning som presenteras argumenterar för att revisorsrotation har en positiv påverkan på revisionskvaliteten och andra hävdar det motsatta eller att den inte har någon effekt. Studien baseras på regressionsanalyser där samband mellan variabler kopplade till revisionskvalitet och revisorns oberoende undersöks. Resultaten indikerar på att obligatorisk revisorsrotation enligt de undersökta variablerna inte har haft en direkt påverkan på revisionskvaliteten. / This thesis aims to investigate whether the EU's introduction of mandatory auditor rotation has affected the quality of the audit carried out on Swedish listed companies. A quantitative approach was chosen to investigate whether there was a relationship between audit quality and mandatory auditor rotation. The study takes its point of departure from previous research based on mandatory auditor rotation in countries other than Sweden and whether this had a connection with the audit quality of the investigated companies in the country in question. Some of the previous research presented argues that auditor rotation has a positive impact on audit quality and others claim the opposite or that it has no effect. The study is based on regression analyzes where relationships between variables linked to audit quality and auditor independence are examined. The results indicate that mandatory auditor rotation according to the investigated variables has not had a direct impact on audit quality.

Både i historien och nutid går det att ta del av skandaler där revisionskvaliteten har varit alldeles för låg, vilket har medfört stora konsekvenser för både samhället och enskilda individer. Att revisionskvaliteten tenderar att fortsätta brista indikerar att det finns ett behov för många intressenter att ta reda på vilka faktorer som kan påverka revisionskvaliteten negativt när revisorerna har som mest att göra. I tidigare forskning har forskarna främst fokuserat på Big-4 eller mindre revisionsföretag, medan denna studie kommer att inkludera dessa grupper tillsammans för att även kunna utläsa skillnader respektive likheter för hur de arbetar för att motverka risker mot revisionskvaliteten. Utifrån vår kvalitativa studie har syftet varit att fånga djupare förståelse samt beskrivningar från kvalificerade revisorer respektive revisorsassistenter från revisionsföretag i Västerbotten. Detta för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka revisionskvaliteten negativt under branschens högsäsong. Som författare av denna studie har även målet varit att revisionsföretagen kan lära sig av varandras styrkor och svagheter för att motverka risken att revisionskvaliteten blir lidande. Enligt tidigare forskning finns det många aspekter som har en påverkan på den presterande revisionskvaliteten och att dessa i större grad förekommer med högre arbetsbelastning. Studien visar även på att revisionsprocessen, stress, tid och kompetens är de faktorer som kan ha en negativ påverkan på revisionskvaliteten i Västerbotten. Vidare visar studien även på att det finns en koppling mellan dessa faktorer då de både påverkar och påverkas av varandra. Vår studie har också kunnat utläsa skillnader respektive likheter gällande hur Big-4 och mindre revisionsföretag arbetar för att minska risken för att dessa faktorer ska påverka revisionskvaliteten. Det har bland annat kommit fram att en av de mindre revisionsföretagen anlitat en extern psykolog som regelbundet har möten med medarbetare för att minska stressen, medan Big-4 implementerat checklistor för att minska risken att delar utelämnas i granskningen. Denna studie har även till skillnad från tidigare studier tagit revisorsassistentens medverkande i beaktning, då det har visat sig att de genomför en stor del av granskningen.

Denna studie ämnar undersöka vilken inställning svenska revisorer har gentemot AI-verktyg och huruvida svenska revisorer uppvisar algoritmaversion i relation till AI-verktyg inom revision. Införandet av AI-verktyg i revisionsbranschen har potential att förändra revisorsyrket i grunden och bidra till stora ökningar i revisionskvalitet. Denna potential riskerar dock att ha motsatt effekt om revisorer litar på AI-verktyg i mindre utsträckning än de litar på människor, ett fenomen som kallas algoritmaversion. Tidigare undersökningar har visat att revisorer i USA uppvisar algoritmaversion, men hittills har fenomenet inte studerats i Sverige. Genom intervjuer med elva auktoriserade revisorer och fyra leverantörer av revisionsverktyg med utgångspunkt i TAM2-modellen finner vi indikationer på att svenska revisorer har en hög acceptans av AI-verktyg inom revision och inte uppvisar algoritmaversion. Om resultaten visar sig vara allmängiltiga innebär det att införandet av AI-verktyg i den svenska revisionsbranschen kommer att bidra till ökad revisionskvalitet.

Senast den 17 juni 2016 ska Sverige ha implementerat regleringar kring obliga- torisk byrårotation i nationell rätt vilket då kommer kräva att noterade bolag och finansiella företag roterar revisionsbyrå i huvudregel var 10:e år. Målet från EU:s sida med att införa obligatorisk byrårotation i dess medlemsländer är att regleringen ska ha positiva effekter på revisorns oberoende, revisionskvali- teten och konkurrenssituationen på revisionsmarknaden. Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation utifrån den forskning som finns internationellt. Eftersom studier kring obliga- torisk byrårotation ännu har kunnat genomföras i Sverige vill vi också bidra med kunskap om hur väl dessa internationella studier kan appliceras i ett svenskt sammanhang. Studien är baserad på inhämtning av sekundärdata där vi utgått från existe- rande forskning kring obligatorisk byrårotation. Val av vårt tillvägagångssätt kan motiveras med att en stor mängd forskning redan existerar och vi har velat samla in data som är så neutral som möjligt. Vår studie visar att resultaten från internationellt genomförda studier tyder på att revisionskvaliteten sjunker vid ett införande av obligatorisk byrårotation. Forskningen visar även att regleringen kan få en motsatt effekt på marknads- dynamiken än vad som önskas. Majoriteten av forskningen visar också att revi- sorns oberoende inte påverkas vid ett införande av obligatorisk byrårotation. I den del av vår studie som behandlade hur väl internationell forskning skulle kunna tillämpas i Sverige fann vi inga belägg på att skillnaderna mellan de un- dersökta länderna och Sverige skulle vara tillräckligt stora för att kunna ifråga- sätta dess applicerbarhet i ett svenskt sammanhang. / June 17, 2016, is the final date for Sweden to implement the new rules regard- ing mandatory audit firm rotation which will require listed and financial com- panies to change their current audit firm every 10 years. The aim of the intro- duction of mandatory audit firm rotation is that the regulation should have positive effects on the independence of auditors, audit quality and the compet- itive situation within the audit market. The aim of this study is to provide a better understanding of how auditor in- dependence and audit quality is affected by the introduction of the regulation on the basis of the available international research. Since there isn’t any Swe- dish research on the subject, we want to contribute knowledge about how well these international studies can be applied in a Swedish context. The study is based on secondary data which is collected from already existing research on mandatory audit firm rotation. The choice of approach in the study can be justified by the fact that much research already exists on the sub- ject and we wanted the data to be as neutral as possible. Our study shows that the results from international research suggest that audit quality will decrease with the introduction of such regulation and that the regu- lation may have an adverse effect on the dynamic of the audit market. A ma- jority of the research suggests that auditor independence is not affected by the introduction of mandatory audit firm rotation. In the part of our study, which dealt with how well international research is applicable in Sweden, we found no evidence that the difference between the examined countries and Sweden would be large enough to allow us to question the research applicability in a Swedish context.

Ett företags intressenter behöver kunna lägga stor tillit i företagets finansiella rapporter. Därför är det betydelsefullt att det finns en neutral part som revisorer för att säkerställa riktigheten i dessa finansiella rapporter. Lågkvalitativa revisioner kan leda till skadliga konsekvenser för intressenterna eftersom de inte kommer att kunna ta rätt beslut som baseras på dessa finansiella rapporter. Oegentligheter i reviderade årsredovisningar kan också få allvarliga konsekvenser för den ansvariga revisionsbyrån som riskerar ett skamfilat rykte, skadat varumärke och i längden minskade intäkter genom klientbortfall. Vikten av hög revisionskvalitet är grundläggande i företagsekonomin, men en stor faktor till osäkerhet kring begreppet revisionskvalitet finns i hur man mäter och definierar det. Denna studie undersöker hur olika variabler påverkar revisorers benägenhet att utfärda fortsatt drift-anmärkningar, där fortsatt drift-anmärkningar används som en proxy på revisionskvalitet. En fortsatt drift-anmärkning ska utfärdas av revisorn om denne tror att det finns risk för att ifrågasätta ett företags fortsatta drift. En revision som innehåller en fortsatt drift-anmärkning över ett företag som sedan går i konkurs inom tolv månader från revisionstillfället, anses vara av hög kvalitet. Revisionskvalitet har varit och är fortfarande en viktig fråga i flera tidigare studier om revision. Dessa studier har identifierat flera faktorer, både revisorsspecifika och klientspecifika, som kan påverka revisionskvaliteten. Till de faktorer som kan härledas till revisorn finns revisorns kön och revisionsbyråns storlek. Till faktorerna som kan härledas till klienten finns företagets storlek och olika finansiella mått på företagets ekonomiska ställning. Tidigare studier indikerar att dessa faktorer är viktiga för revisorns förmåga att utfärda korrekta revisioner rörande fortsatt drift. I denna studie ser vi närmare på dessa faktorer och deras inverkan på revisionskvaliteten i en svensk kontext. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt synsätt där årsredovisningar och revisionsberättelser från 282 konkursinledda onoterade aktiebolag under perioden 2013–2017 undersöktes för att undersöka eventuella samband mellan studiens variabler och revisionskvalitet. Resultatet visar att revisorns kön, klientens soliditet och klientens kassalikviditet har en signifikant inverkan på utfärdandet av fortsatt drift-anmärkningar och därmed revisionskvaliteten. Vårt resultat ger dock inget stöd för påståendet att revisionsbyråns storlek, klientens storlek eller klientens räntabilitet påverkar revisionskvaliteten.

Syftet med denna studie är att förklara och förstå digitaliseringens påverkan på revisionen. Revisionsbranschen är idag inne i en betydande förändringsprocess där traditionella metoder ersätts med modernare revisionstekniker. Digitaliseringen sägs vara en stark drivkraft till denna förändring, vilket har en stor påverkan på yrket. Genom att kunderna blivit mer digitala, samt att nya digitala revisionsverktyg har utvecklats, skapas möjligheten för en ny typ av revision. Tidigare forskning tyder på att yrket är på väg att automatiseras, och i framtiden tror forskare att robotisering kommer vara aktuell, även inom revisionsbranschen. Med fokus på två olika frågeställningar; digitaliseringens påverkan på revisionsmetodiken och digitaliseringens påverkan på revisionskvaliteten, har en kvalitativt inriktad studie genomförts. Studien bygger på intervjuer med tolv olika revisorer och programutvecklare. Studien visar att digitaliseringen av revisionen har haft en stor påverkan på yrket. Framförallt har digitaliseringen påverkat möjligheten att hantera en större mängd data. Bland annat har revisionen gått från att tidigare arbetat med statistiska urval, till att idag fokusera mer på att analysera data. Genom nya dataanalysverktyg har det blivit möjligt för revisorerna att gå från stickprov till att granska hela populationen av data. Granskningen kan då bättre inriktas på områden som avviker, eller områden med större risk. Studien visar att förändringen har haft en positiv påverkan på revisionskvaliteten, bland annat därför att revisionsbevisen blivit mer relevanta och tillförlitliga, samt att risken för att revisorerna gör ett felaktigt uttalande minskat. Mer fokus läggs idag på att revisorerna ska förstå kundens verksamhet och de faktorer som kan påverka denna. Förändringen har gjort att revisorernas analytiska förmåga blivit allt viktigare för att klara av yrket. Utvecklingen har möjliggjort att revisorerna kan ge bättre rådgivning, vilket skapar nya möjligheter inom branschen. / The purpose of this study is to explain and understand the influence of digitalization on the audit. The auditing industry is today in a significant process of change, where traditional methods are replaced by more modern auditing techniques. Digitalization is said to be a strong driving force for this change, which has a great impact on the profession. Because customers have become more digital and that new digital audit tools have been developed, the possibility of a new type of audit is created. Previous studies show that the profession is about to be automated, and in the future, researchers believe that robotization will be relevant also in the auditing industry. Focusing on two different issues; the impact of digitization on the audit methodology, and the impact of digitization on audit quality, a qualitatively oriented study has been conducted. The study is based on interviews with twelve different auditors and program developers. The study shows that the digitization of the audit has had a major impact on the profession. In particular, digitization has affected the ability to handle a larger amount of data. Among other things, the audit has gone from having previously worked with a large number of samples to today instead focusing on analyzing data. Through new data analysis tools, it has become possible for the auditors to switch from sampling to reviewing the entire population of data. The audit can then focus on areas that deviate or areas with greater risk. The study shows that the change has had a positive impact on the audit quality, since the audit evidence has become both more relevant and reliable, and that the risk that the auditors make an incorrect statement has decreased. More focus is now being placed on the auditors being able to understand the customer's business and the things that can affect this. The change has meant that the auditors' analytical ability has become increasingly important in order to cope with the profession. The development has made it possible for the auditors to provide better advice, which creates new opportunities in the industry.

Revisorns uppgift att säkerställa att den finansiella informationen stämmer med verkligheten har ifrågasatts i samband med företagsskandaler. En åtgärd för att bekämpa detta och bidra med en god revisionskvalitet var införandet av obligatorisk byrårotation. Obligatorisk byrårotation har blivit omdiskuterat. Framförallt har det blivit omdiskuterat på grund av de två olika lägren i frågan, de som är för regleringen och de som är emot densamma. Den aktör som kan anses ha en stor insikt i frågan om hur denna åtgärden påverkar revisionskvaliteten är revisorn. Då det saknas studier som beaktar revisorns perspektiv väcks studiens syfte. Syftet med studien är att från revisorns perspektiv undersöka om den obligatoriska byrårotationen bidrar till förbättrad revisionskvalitet, samt skapa en större förståelse för hur obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor utvecklats; “Anser revisorer att obligatorisk byrårotation påverkar revisorns kompetens? I så fall, på vilket sätt?” och “Anser revisorer att obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende? I så fall, på vilket sätt?”. Studien har genomförts ur revisorernas perspektiv med djupintervjuer av revisorer. För att belysa revisorns perspektiv på regelverk och revisionskvalitet har tidigare forskning inom ämnet informerat hur empirin samlats in och analyserats. I studiens resultat identifierades fyra faktorer till revisionskvalitet, vilka var; synligt oberoende, faktiskt oberoende, regelverkskompetens samt erfarenhetskompetens. Studiens slutsats föreslår att obligatorisk byrårotation endast påverkar revisorns synliga oberoende och inte det faktiska oberoendet, medan det inte framgår huruvida den sammantagna kompetensen påverkas. / The auditors main assignment is to ensure that the financial information presented by corporations align with the reality. This assignment has been heavily criticized in connection with corporate scandals.  A measure to this and to ensure good audit quality was the introduction of mandatory audit firm rotation. Mandatory audit firm rotation has been greatly discussed, mainly because of the two differences of opinions. The current sides are those who are advocate for regulation and those who are objectors. One actor who deems to have great knowledge in the matter are auditors. Since there seems to be lacking studies regarding the auditors perspective, the following purpose evolved. The purpose of this study is to analyze the auditors perspective on the introduction of mandatory audit firm rotation and its impact on audit quality. Furthermore, the purpose of this study is to also create a greater understanding of the implications that mandatory audit firm rotation has on audit quality. To achieve the purpose of this study the following research questions has been developed; “Do auditors consider mandatory audit firm rotation to affect the auditor’s competence? If so, in what way?” and “Do auditors consider mandatory audit firm rotation to affect the auditor's independence? If so, in what way?”. The study has had a focus on the auditor’s and their perspective by interviewing auditors. By illustrating the auditor’s perspective with regulations and audit quality, previous research has been taken into account to inform how the empirical data has been collected and analyzed. The results of the study identified four factors which together form audit quality; independence in appearance, independence in fact, competence from frameworks and competence from experience. The conclusion of the study suggests that mandatory audit firm rotation only affect the auditor's independence in appearance and not the independence in fact. However, it is not clear whether or not the overall competence is affected by mandatory audit firm rotation.

Intressenter grundar många av sina investeringsbeslut på vad som presenteras i bolags finansiella rapporter. Revisorer har därmed en viktig roll i samhället eftersom deras uppgift är att bestyrka finansiella rapporter och säkerställa att de i all väsentlighet ger en rättvisande bild av bolaget. För att revisorers arbete ska kunna ses som tillförlitligt krävs det att de producerar revision av hög kvalitet, vilket kräver att de är opartiska, har rätt kompetens och följer de riktlinjer och standarder som finns. Ett vanligt sätt att mäta revisionskvalitet är genom antalet fortsatt drift-kommentarer som utfärdats i revisionsberättelsen hos konkursdrabbade bolag. Att bristande revisionskvalitet har en negativ inverkan på samhället visades tydligt efter de uppmärksammade revisionsskandaler som inträffade under början av 2000-talet. Till följd av detta blev revisionskvaliteten starkt ifrågasatt, diskussioner och arbete för att höja revisionskvaliteten påbörjades. Forskning fokuserade mycket på att finna vilka faktorer som påverkar revisionskvaliteten. Dessa visade varierade resultat och det har även efterfrågats forskning med fokus på hur en revisors egenskaper kan påverka revisionskvaliteten. Det ger tydliga indikationer till att mer forskning gällande revisorers egenskaper behövs. Syftet med studien var att genom fortsatt drift-kommentarer uppskatta revisionskvalitet för att se om det skett en förbättring mellan åren 2012–2017. Syftet var också att undersöka hur en revisors kön, erfarenhet, ålder och storleken på staden revisorn arbetar i påverkar revisionskvaliteten. Studien genomfördes med en kvantitativ metod där ett urval på 1871 på bolag gjordes. De bolag som inkluderades i urvalet var svenska aktiebolag som har inlett en konkurs mellan 2012-01-01 och 2018-03-16. Det krävdes att konkursen var inledd inom loppet av tolv månader från det senaste bokslutsåret och att bolaget har haft en årsredovisning med en revisionsberättelse tillgänglig. Resultatet visar att det skett en procentuell förbättring av revisionskvalitet mellan år 2012 och 2017. Dock har det endast skett en signifikant förbättring från år 2012 fram till 2014. Resultatet visar även att det finns ett negativt samband mellan revisionskvalitet och en revisors ålder respektive erfarenhet. Sambandet innebär att yngre och mindre erfarna revisorer håller högre revisionskvalitet jämfört med äldre och mer erfarna revisorer. Studien visar att det inte förekommer något samband mellan en revisors kön och revisionskvalitet. Det identifierades endast ett svagt samband mellan stadsstorleken på staden som revisorn arbetar i och revisionskvalitet. Dock finns indikationer att revisorer som arbetar i storstäder håller högre revisionskvalitet.

Sammanfattning Bakgrund: Härlett ur finansiella skandaler har revisorns oberoende i allmänhet ifrågasatts och som åtgärd har EU-kommissionen via ett revisionspaket påfört regler om tvingande byrårotation för företag av allmänt intresse. Den relationella uppdragstiden mellan revisionsbyråer och klienten har således tidsbegränsats. Härav följer diskussioner såväl inom revisionsbranschen som inom litteraturen kring huruvida en sådan tidsbegränsning kommer påverka revisionskvaliteten. I samma diskussioner förekommer inte bara uttalanden om revisorns faktiska och synbara oberoende då även revisorns kompetens diskuteras som beroende faktorer till revisionskvaliteten. Uppsatsen kommer därmed beakta såväl faktiska som synbara aspekter kring begränsade uppdragstiders påverkan på revisionskvaliteten. Syfte: Uppsatsen syftar till att komplettera redan befintliga diskussioner inom det vetenskapliga forskningsområdet som berör uppdragstiders påverkan på revisionskvaliteten. Syftet uppfylls genom att på byrånivå studera hur begränsade uppdragstider påverkar revisionskvaliteten ur såväl faktiska som synbara aspekter. Metod: Multipel logistisk regression kommer analysera insamlad data från årsredovisningar och revisionsberättelser mot faktisk revisionskvalitet. Samtidigt har en enkät utformats, vilken avser att studera tredje parts uppfattning kring synbar revisionskvalitet. Teorikapitlet kommer ligga till grund för såväl definitioner som analyser. Slutsatser: Via analysen av uppsatsens resultat för såväl den faktiska revisionskvaliteten som för den synbara revisionskvaliteten tillåts en samlad slutsats kring total revisionskvalitet. Vad avser faktisk revisionskvalitet ses inte uppdragstidens längd på byrånivå ha någon signifikant påverkan på revisionskvaliteten. Därav förmodas inte revisorns oberoende eller kompetens beröras nämnvärt av lagändringen. Dock diskuteras en indirekt påverkan på revisorns faktiska oberoende varför faktisk revisionskvalitet ändock torde anses positivt påverkad. Tredje part medger att lagändringen upplevs få en positiv effekt på synbar revisionskvalitet trots att revisorn upplevs göra avkall på sin kompetens till förmån för ett stärkt oberoende. Således förväntas den totala revisionskvaliteten bli stärkt av begränsade uppdragstider i relationen mellan revisionsbyråer och klienter. / Abstract Background: Derived from financial scandals the independence of the auditor has publicly been questioned and as a result the EU Commission regulated mandatory audit-firm rotation for public companies. Thus, the audit firm and client relationship has been limited. Hence, discussions within the accountancy profession as well as within the literature surrounding the possible effects the change in regulation might have on audit quality. Not only statements surrounding the auditors’ independence of mind and independence in appearance occur in these discussions but also the competence of the auditor as a dependent factor to audit quality. The paper will hereby consider quality aspects in fact as well as in appearance related to mandatory audit-firm rotation and its impact on audit quality. Purpose: The purpose of the paper is to complement existing discussions within the scientific area concerning the effects mandatory audit-firm rotation have on audit quality. The purpose is met while a study on firm-level is conducted combining aspects in fact with aspects in appearance related to a limitation in the length of the firm-client relationship. Method: A multiple logistic regression will be used to analyze data from annual reports and audit opinions against audit quality in fact. A survey has been designed, which intends to study external third parties’ perception of audit quality in appearance. The literature chapter will form the basis for definitions as well as analyzes. Conclusions: Through an analysis of the papers result for both audit quality in fact and audit quality in appearance, a comprehensive conclusion of total audit quality can be made. In regard to audit quality in fact, our result show no significant effect between the length of the firm-client relationship and audit quality. Hence, neither the auditor’s independence nor competence are assumed to be substantially affected by the change in regulation. However, an indirect impact on the auditor’s independence in fact is discussed, which is why audit quality in fact might still be considered to be positively affected. Third parties perceive that the change in regulation positively affects audit quality in appearance despite the fact that the auditor is seemed to sacrifice competence in favour of improved independence in appearance. Thus, the total audit quality is expected to be improved by the mandatory audit-firm rotation.

Revisionsyrket är en profession kännetecknad av hög arbetsbelastning och tidspress, något som i högre grad karaktäriserar marknadsledande revisionsbyråer. Flertalet studier kring tidspress och hög arbetsbelastning har gjorts, vilka visar att det i många fall påverkar revisorns prestation negativt. Däremot finns även studier som antyder en högre prestation i denna kontext. De motstridiga resultaten kan tyda på att det finns bakomliggande orsaker vilka inte tidigare undersökts och som har betydelse för hanteringen av tidspress och hög arbetsbelastning. Studiens syfte är därför att skapa en mer djupgående förståelse för tidspress bland revisorer. Den teoretiska referensramen indikerar främst att revisorer påverkas negativt av tidspress, samt att kvaliteten på granskningar de utför påverkas negativt. Den visar också att det finns olika personlighetstyper som hanterar olika situationer bättre respektive sämre. Dessutom kan personlighet tillsammans med faktorer som omgivning, erfarenhet och kunskap påverka revisorns professionella skepticism och därmed dennes prestation. Det resultat som insamlats via intervjustudier stämmer till viss del överens med den teoretiska referensramen och slutsatser som kan dras är att vissa personlighetstyper, särskilt samvetsgrannhet, passar bättre in på en revisor. Även omgivning, livssituation och erfarenhet förefaller spela roll i hur revisorer hanterar tidspress. Det är dock svårt att avgöra hur tidspressen påverkar revisionskvaliteten, eftersom definitionen av revisionskvalitet är svår att precisera. Dessutom verkar det föreligga ett förväntningsgap i vad revisorns uppgift egentligen är, vilket försvårar en slutsats angående kvaliteten. / The audit profession is characterized by heavy workloads and time pressure, especially at the market-leading audit firms. Multiple studies regarding time pressure and heavy workloads show that these factors often have a negative impact on the auditor’s performance. However, there are also studies which state that time pressure can lead to better performance. These contradictory results indicate underlying causes not previously investigated which may affect how auditors handle time pressure and heavy workloads. Therefore, the purpose of this study is to create a profound understanding of time pressure among auditors. The theoretical frame of reference indicates that auditors are mainly negatively affected by time pressure and that the quality of the audits they perform are adversely affected. It also shows that people with different personality types handle situations in different ways. Further, it shows that personality as well as other factors such as the work environment, experience and knowledge can influence the auditor’s professional scepticism and thus their performance. The results collected through interviews correspond to some extent with the theoretical frame of reference. The conclusions that can be drawn are that some personality traits, especially conscientiousness, are more suitable for an auditor, but also that the work environment, life situation and experience play a role in how auditors handle time pressure. However, it is difficult to determine how time pressure affects audit quality as the definition of audit quality is hard to specify and grasp. There also appears to be an expectation gap in what the auditor’s tasks really are which makes it difficult to draw a conclusion about the quality.