That an auditor brings good quality to the work he is performing is of great importance, not only for the company in question but also for its stakeholders. The information that the company disclose gets more credibility because of the auditor quality assurance. That the auditor tenure would affect the quality has been researched with different results, dependent on the legislation in the current country or region. In this paper we study how audit quality is affected of the audit tenure in Sweden. Based on research made in Belgium we have formulated hypothesis with factors that can affect the audit quality. Variables have been developed to measure the factor audit quality using GCW (going concern warning), audit fees, Big 4, the sale in the company and audit tenure. The focus in our paper is, weather the company has gotten a GCW or not, to see the relationship between audit tenure and auditor quality. We have investigated this by studying 19 506 bankrupted companies and 1 117 financially distressed companies. Our study has only been provided by primary data. Through analyses a relationship has been no defined between the tenure and the quality, with a number of explanatory variables. Our study explains that the auditor tenure in bankrupt companies, which tells us that there is no correlation between auditor tenure and audit quality. For the financially distressed companies there is no support for a result. / Att en revisor bringar god kvalitet till arbetet denne utför har en stor betydelse, inte bara för företaget i fråga utan även för dess intressenter. Informationen som företaget lämnar ut får på så vis större trovärdighet tack vare revisorns kvalitetssäkring. Att längden på revisionsuppdraget skulle påverka kvaliteten har det forskats om med olika resultat, utifrån vilket land den utförts i och vilken lagstadgande som råder i respektive land eller region. Vi har i uppsatsen valt att studera hur revisionskvaliteten påverkas av längden på revisonsuppdraget i Sverige. Utifrån forskning som utförts i Belgien har hypoteser utformats med faktorer som kan påverka revisonskvaliteten. Variabler har sedan tagits fram för att mäta faktorn kvaliteten på revisionen med hjälp av GCV, arvode, Big 4, omsättningen i företaget, antal anställda samt revisionsuppdragets längd. Vårt fokus i arbetet är att, utifrån om företagen fått en GCV eller inte, se sambandet mellan revisionskvaliteten och längden på revisionsuppdraget. Detta har vi undersökt genom att studera 19 506 konkursdrabbade företag och 1 117 finansiellt nödställda företag. Undersökningen har endast bestått av insamling av primärdata. Genom analysering har inget samband kunnat fastställas mellan längden på revisonsuppdraget och revisionskvaliteten med ett antal förklarande variabler. Undersökningen visar att längden på revisionsuppdraget i konkursdrabbade bolag inte har något samband med revisionskvaliteten. För de finansiellt nödställda företagen saknas stöd för resultatet.

Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter enligt rådande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella ställning, där ett företags förmåga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont på tolv månader framåt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som en going concern som osäker, ska det återges i revisionsberättelsen. Tidigare studier har påvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika från att upphöra sin existens och således, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger låg kvalitet i revisorernas granskningar. Aktuell studie tar en annan utgångspunkt och fokuserar på företagen i fråga och inkluderar ett företags kapacitet som en förklaring till att en GC-varning utfaller differentierat. Studien omfattar ett urval av 149 stycken företag som år 2008 har tilldelats en GC-varning. Aktuell studie har kunnat påvisa att det finns indikationer för att en förklaring till att en GC-varning utfaller differentierat är på grund av att revisorer inte tar hänsyn till subjektiva aspekter, det vill säga ett företags kapacitet, utan utgår från objektivt synbara företeelser i företagens finansiella ställning. Kapacitet har i aktuell studie visat sig bidra med en bra förklaring till varför vissa företag tenderar att fortleva, medan andra upphör att existera. Det går med hänsyn till det att diskutera tidigare forskning som talar i termer av revisionskvalitet och snarare förklara differentierade utfall av en GC-varning med att företag har varierad företagskvalitet.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer. Tillsammans med olika bakgrundsvariabler har vi försökt hitta samband mellan kvalitetshotande beteende, stressfaktorer och kompetensfaktorer. Studiens problemformulering lyder: Hur upplever revisorer i mindre revisionsbolag stress och vikten av kompetens och påverkar det kvalitén i deras arbete?Syftet med studien är att undersöka om de olika individuella faktorerna stress och kompetens påverkar kvalitén på utfört arbete i mindre revisionsbolag. Studien är kvantitativ och i form av en enkätundersökning. Med hjälp av regressionsmodeller, vår positivistiska kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt har vi analyserat och kartlagt huruvida dessa faktorer påverkar hur revisorer på de mindre revisionsbolagen uppleverarbetssituationen och om detta i förlängningen påverkar revisionskvalitén. De tydligaste sambanden i vår studie visar att: Stressfaktorerna: Det finns ett positivt signifikant samband mellan Kvalitetshotande beteende och Tidsbrist att inte hinna slutföra arbetsuppgifterna på ett så bra sätt man önskar. Även Oklara arbetsuppgifter visade på ett positivt signifikant samband med Kvalitetshotande beteende. Kompetensfaktorerna: Det finns ett negativt samband mellan Kvalitetshotande beteende och variabeln som behandlar revisorernas uppfattning att det är Påfrestande att bli granskad av FAR/RN. Den tredje regressionsmodellen, där samtliga oberoende variabler samt bakgrundsvariablerna ingår, visar ett positivt signifikant samband mellan Kvalitetshotande beteende och Tidsbrist att inte hinna slutföra arbetsuppgifterna på ett så bra sätt man önskat. Vår kartläggning av revisorernas upplevelser inom området har även gett oss en hel del intressanta svar. Exempelvis visar vår studie att majoriteten av revisorerna inte upplever tidsbristen som något problem i deras yrkesutövande. Som författare till denna uppsats ter sig detta något förvånande då vi fått känslan av att revisorer har ett mycket pressat tidsschema. Vår kartläggning visar även att 50 procent av de som idag arbetar på en mindre revisionsbyrå har en tidigare bakgrund i någon av Big 4-byråerna.

Med bakgrund i den debatt som länge pågått kring revisionskvalitet, är studiens syfte att tillföra fördjupad kunskap om kraven på en ”tillräcklig revision” samt hur dessa förändras över tid. Det har studerats genom en kvalitativ innehållsanalys av tillsynsmyndigheten Revisorsinspektionens samtliga praxis under åren 2008, 2009, 2016 och 2017, totalt 177 stycken ärenden. Studiens resultat visar att processuella försummelser är mest förekommande, oavsett vilken av åtgärderna erinran, varning eller upphävd licens som Revisorsinspektionen har beslutat om. Resultatet har vidare visat att brister i granskning och dokumentation är den vanligast förekommande försummelsen. Bristerna är främst hänförliga till det reviderade bolagets tillgångar, men även bristande granskning av resultatposter har ökat med åren. Därtill förekommer förändringar mellan enstaka försummelser och ett sjunkande genomsnittligt antal försummelser mellan åren.

Studien motiveras av införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige genom EU:s revisionspaket. Studien undersöker sambandet mellan audit-firm tenure (längden på en revisionsbyrås uppdrag hos ett företag) och revisionskvalitet. Som proxy för revisionskvalitet används mått på absoluta diskreta periodiseringar. För att genomföra studien görs en regressionsanalys och ett korrelationstest. Urvalet baseras på svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm Large- och Mid Cap och det slutliga antalet företagsår som studeras är 383 stycken. I kontrast till stor del av tidigare studier finner denna studie att revisionskvaliteten är högre vid kort audit-firm tenure, tre år eller kortare, jämfört med lång audit-firm tenure, fyra år eller längre. Resultatet kan säkerställas på en signifikansnivå på 10 %. Studien bidrar med underlag till debatten om obligatorisk byrårotation.

Bakgrund: Styrelsen anses vara en viktig mekanism inom bolagetsstyrningen. Ett syfte med styrelsen är att övervaka den operativa ledningen. Revisorns syfte är att reducera de agentkostnader som uppstår vid separationen mellan ledning och ägande, vilket sker i stor omfattning inom noterade bolag. Det är därför relevant att studera hur styrelsens sammansättning påverkar revisionskvaliteten. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur styrelsens sammansättning påverkar revisionskvaliteten. Metod: Studien har ett deduktivt angreppssätt. Teorin som används utgår från agentteorin, Corporate Governance Strategy och stewardship-teorin. En kvantitativ undersökning av bolagens årsredovisningar och databaser har utförts. Datamaterialet är hänförbart till räkenskapsåret som avslutats under 2016 samt 2017. Slutsats: Utifrån studien kan det konstateras att det finns samband mellan styrelsens sammansättning och revisionskvaliteten hos bolag noterade på Stockholmsbörsen. / Background: The board of directors is considered being an important part of corporate governance. One purpose of the board is to monitor the managers. When there is a separation between managing and ownership of a company, agency costs occure. This happens when companies are listed. The auditors purpose is to reduce the agency costs. Because of this, it is relevant to study how board characteristics affect audit quality. Purpose: This paper aims to explain how board characteristics affect audit quality. Method: This study is based on a deductive approach. Theories used in this study are agency theory, Corporate Governance Strategy and stewardship theory. A quantitative study of annual reports and databases have been done. The empirical datasets are collected from the years 2016 and 2017. Conclusion: The results from this study show that board characteristics affect audit quality at companies listed at Nasdaq Stockholm.

Denna studie har undersökt förvaltningsberättelsers och revisionsberättelsers innehåll för större svenska bolag gällande information om fortsatt drift innan konkurs. Den teoretiska utgångspunkten har varit att utröna om revisionsbyråns storlek har betydelse för revisorns och bolagens rapportering av fortsatt drift, vilket framkommit i tidigare forskning. För att kunna studera praxis inom rapportering av fortsatt drift, har en population av 146 större svenska bolag som har gått i konkurs mellan 2006 och 2015 använts. Årsredovisningen från året innan konkursen har varit studieobjektet. Den teoretiska metoden utgår från ett abduktivt synsätt där teori har studerats parallellt med insamlandet av sekundärdata från årsredovisningar. Studiens teoretiska antagande utgår från tidigare studier om revisionskvalitet och rapportering av fortsatt drift, mestadels via revisionsberättelsen. Forskningen om förvaltningsberättelsens betydelse härvidlag har, enligt författarens kännedom, undersökts i mindre omfattning vilket förstärker studiens kunskapsbidrag. Studiens empiriska resultat visar att en övervägande del av de bolag där revisorn rapporterade problem med fortsatt drift hade lämnat en upplysning av särskild betydelse. Få fall av avvikande mening eller uppgift med reservation rapporterades, och i sammanlagt 28,8 % rapporterades tvivel på fortsatt drift i revisionsberättelsen. I de fall som tvivel om fortsatt drift rapporterades användes upplysning av särskild betydelse i 88,6 %. Studien kunde inte bekräfta att revisorer som tillhör en större revisionsbyrå rapporterar med bättre kvalitet, något som motsäger tidigare forskning.Det finns dock tendenser som indikerar att förvaltningsberättelsen är ett viktigt dokument att studera för att finna tecken på ett bolags förmåga till fortsatt drift.

Ett nytt virus spreds under början på 2020 över hela världen och arbetsgivare uppmanades att införa distansarbete. Företag drabbades hårt av de olika restriktioner som infördes vilket bidrog till att folk stannade hemma. Olika statliga stöd till företag för att motverka omsättningstapp och dylikt infördes, men de flesta företag fick trots detta en ansträngd ekonomi. Tidigare studier visar att ekonomiskt ansträngda företag leder till resultatmanipulering vilket i sin tur leder till sämre revisionskvalitet. För revisorer påverkas arbetet med distansarbete och ändrade möjligheter för revisionsprocessen vilket i sin tur påverkar revisionskvaliteten. Det finns alltså olika anledningar bakom, men klart är att Covid-19 mest troligt kommer påverka revisionskvaliteten vilket i sin tur påverkar stora delar av samhället. Tidigare revisionsskandaler som till exempel Enron-skandalen har lärt oss att en hög revisionskvalitet är otroligt viktigt för hela samhället. Denna studie syftar, på grund av ovanstående, till att undersöka om Covid-19 pandemin haft någon påverkan på revisionskvaliteten hos svenska små- och medelstora företag. Syftet är även att undersöka om variablerna erfarenhet, Big 4, revisionsplikt, kön och företagsålder påverkar revisionskvaliteten. För att besvara studiens problemformuleringar har författarna utgått från en kvantitativ metod där sekundärdata över företags årsredovisningar från databasen Retriever Business studerats med hjälp av statistiska tester. Relevant information från årsredovisningarna har sedan sammanställts som deskriptiv statistik. För att mäta revisionskvaliteten användes en huvudhypotes och fem sidohypoteser som testades i olika regressionsanalyser. Resultatet visar att revisionskvaliteten påverkats negativt av Covid-19 pandemin. Resultatet visar även att revisionsplikt och företagsålder samt revisorns erfarenhet och kön påverkar revisionskvaliteten. Dessa samband innebär att mer erfarna revisorer håller högre revisionskvalitet än mindre erfarna revisorer och att revisorer som reviderar företag som enligt lag har revisionsplikt håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar företag som enligt lag inte har revisionsplikt. Sambanden visar även att kvinnliga revisorer håller högre revisionskvalitet än manliga revisorer och att revisorer som reviderar äldre företag håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar yngre företag. Studien visar även att det inte finns något samband mellan revisionskvalitet och byrån revisorn arbetar för. Studien fann inte att förhållandet i varken erfarenhet, Big 4, kön eller företagsålder påverkats av Covid-19 pandemin, men fann stöd för att förhållandet i revisionskvalitet mellan företag med revisionsplikt och utan revisionsplikt förändrats.

No description available.

Bakgrund: Revisorers arbete går ut på att granska företag, detta sker delvis på plats hos företaget för att kunna samla in information för att sedan kunna genomföra en bra revision. Granskningen av företag i krissituation ställer högre krav på revisorn menar FAR. År 2020 drabbades världen av en pandemi vilket faller inom ramen för krissituation. Under pandemin rekommenderade folkhälsomyndigheten att alla företag som kan arbeta på distans bör göra det. Problemformulering: Hur har revisorers revisionskvalitet påverkats av distansarbete? Syfte: Studiens syfte är att få kunskap om hur kommunikationskanaler påverkar olika dimensioner av revisionskvaliteten när dessa kommunikationskanaler används. Studien önskar att bidra med kunskap om revisionskvaliteten ändras och i så fall hur den ändras när kommunikationen sker på distans. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Det är fem revisorer som har intervjuats genom varsitt Zoom-samtal. Intervjupersonerna har valts genom ett strategiskt urval. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att revisionskvaliteten har delvis påverkats under pandemin. Dels har revisionskvaliteten försämrats när revisorer valt att föra distanskommunikation med nya klienter. I de fall revisorer haft en längre relation med klienten påverkas inte användningen av distanskommunikation på samma sätt. Kompetensen på revisionsbyrån har även påverkats då kommunikationen mellan medarbetare har minskat på grund av distanskommunikation. Studien redovisar även hur dimensionerna möjligheten att kontrollera processer och storleken på revisionsbyrån har blivit påverkad av distanskommunikation. / Background: Auditor’s work involves auditing companies, this is partly done on site at the company in order to be able to collect information and then be able to do a good audit. The audit of companies in crisis situations places higher demands on the auditor, according to FAR. In 2020, the world was hit by a pandemic, which falls within the framework of a crisis situation. During the pandemic, the public health agency recommended that all companies that can work remotely should do so. Question: How has the auditors audit quality been affected by distance work? Purpose: The purpose of the study is to gain knowledge about how communications channels affect different dimensions of audit quality when these communications channels are used. The study wish to contribute with knowledge about if the audit quality changes and if so how it changes when communication happens through distance. Method: The study was conducted using a qualitative method. There are five auditors who have been interviewed through Zoom. The interviewees were chosen through a strategic selection. Results and conclusions: The results of the study showed that the audit quality was partly affected during the pandemic. Partially the audit quality has deteriorated when the auditor has chosen to conduct distance communication with new customers. In cases where the auditor has had a longer relationship with the customer, the use of distance communication has not affected audit quality in the same way. The competence of the audit firm has also been affected as communication between employees has decreased due to distance communication. The study also reports how the ability to control processes and the size of the auditing firm has been affected by distance communication.