Tidigare studier har påvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har även påvisat att revisioner håller lägre kvalitet inom mindre revisionsbyråer jämfört med större, dock har endast ett fåtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer. Denna studie utreder ifall det går att påvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer och, om så, på vilket sätt detta skiljer sig mot större revisionsbyråer. För att undersöka om detta beteende finns har en jämförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhämtats från sju mindre revisionsbyråer, där fyra partners och tre revisorer intervjuats. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005) två tidigare studier, med hjälp av studiens teoretiska analysmodell. Studien kunde påvisa att kvalitetshotande beteende även existerar inom mindre revisionsbyråer om revisorerna blir alltför pressade, samt att den formella kontrollen ökat inom revisionsbranschen.

Den nya generationens juniora revisorer kommer med nya krav på sina arbetsgivare och arbetsmiljön jämfört med hur det var i tidigare generationer. Tillsammans med högre effektivitetskrav från revisionsbyråerna samt ökade krav från regel- och standardsättare medför att lärandet av juniora revisorer åsidosätts. Westermann et als (2015) identifierade förändringsfaktorer i inlärningsprocessen för juniora revisorer inkluderar bland annat dessa aspekter. Westerman et al (2015) utförde sin studie ur ett seniora revisorers perspektiv som jag kommer att studera vidare i denna uppsats. Syftet är att göra en vidare undersökning av de av Westermann et al (2015) identifierade förändringsfaktorer för att studera om och hur de hanteras av revisionsbyråerna. Konsekvensen för ej hanterade förändringsfaktorer medför brister i inlärningsprocessen som leder till utvecklandet av ett oavsiktligt kvalitetshotande beteende hos den juniora revisorn. Om det inte hanteras kan det påverka den slutliga kvaliteten av revisionen som är av stor vikt för att byrån skall kunna bibehålla sin trovärdighet gentemot kunden, marknaden och regel- och standardsättare. Tillvägagångssättet för att undersöka detta är en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där datainsamlingen utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att fånga upp respondenternas erfarenheter, åsikter och sociala verklighet på bästa möjliga sätt. Respondenterna består av sju seniora revisorer med minst tio års erfarenhet inom yrket från fyra av de fem största revisionsbyråerna i världen. Data visar att det går att identifiera samtliga förändringsfaktorer dock i olika utsträckning samt med en skillnad mellan ett generellt och individuellt perspektiv. Det framgår att det finns brister i inlärningsprocessen på grund av de aspekter som presenteras i förändringsfaktorerna. Slutsatsen som kan dras är att risken för utveckling av kvalitetshotande beteende bland dagens juniora revisorer är hög om förändringsfaktorerna inte hanteras, samt att empirin visar på att revisionskvaliteten faktiskt redan har försämrats på grund av detta.

Ett dysfunktionellt beteende är ett agerande från revisorns sida som i de flesta fall inte är önskvärt då det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan också visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner på arbetet. URT är inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade då det faktiska underlaget det baseras på inte stämmer överrens med verkligheten   Det dysfunktionella beteendet är ett problem inom revisionsbranschen och är samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrån en mängd undersökningsområden. Dessa områden kan grovt delas in i fyra kategorier: personliga, chefer och överordnader, kontrollsystem samt kontextuella. Tidigare forskning visar dock svårigheter i att konsekvent påvisa faktorer som förklarar beteendet. Fler studier som söker förklaringar till det dysfunktionella beteendet är därför nödvändigt.   I denna studie söks förklaringar till beteendet utifrån dessa faktorer: vilja att lämna företaget, behov av att lyckas, stävan efter status, tävlingsinriktad samt tidsbudgetpress.   Problemformuleringen för studien följer därav: Kan individuella faktorer leda till ett dysfunktionellt beteende hos revisorer?   Syftet med studien är att i huvudsak undersöka och förklara samband mellan revisorers dysfunktionella beteende och fem individuella faktorer. Genom att analysera dessa faktorers påverkan kan vi skapa underlag för revisionsbyråer att i högre grad förstå sina anställda för att kunna motverka och förebygga hot mot revisionskvalitén.   Baserat på syftet i denna studie är kunskapssynen positivistisk med ett deduktivt angreppsätt. Vidare är en kvantitativ forskningsstrategi vald och därför har en enkätundersökning utformats och genomförts. Urvalet i studien består av revisorer som arbetar för de fem största revisionsbyråerna i Sverige vilka är: PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte samt Grant Thornton. I undersökningen deltog sammanlagt 125 revisorer.   Resultatet av studien visar att en revisors behov av att lyckas negativ relaterar till kvalitetshotande beteende, en revisors strävan efter status positivt relaterar till kvalitetshotande beteende och en revisors tidsbudgetpress positivt relaterar till underrapportering av tid. / A dysfunctional behavior in this study is actions of the auditors, which in most cases is not desirable as it may directly or indirectly threaten the quality of audit work. Quality threatening behavior is a direct threat while underreporting of time is an indirect threat against the quality. The dysfunctional behavior is a problem of auditing firms and is also a serve explained behavior from a research point of view. Previous researches have searched for explanations of the dysfunctional behavior through different researching areas, such as personal, managers and superior, controlling systems and contextual. It has been a problematic area to consequent show factors that explaining this behavior, therefore is more researching necessary.         In this study we are looking for explanations to this behavior caused by these factors: willingness to leave the company, need for achievement, status aspiration, competiveness, and time budget press.   The research question of the study is therefore: Is it possible that individual factors can lead to a dysfunctional behavior by auditors?   The purpose of this study is to mainly investigate and explain relationships between auditors' dysfunctional behaviors and five individual factors. By analyzing these factors, we can create useful information for auditing firms to better understand their employees in order to deter and prevent threats to audit quality.   Based on the purpose of this study the view of knowledge is positivistic with a deductive approach. Furthermore, a quantitative research strategy selected and therefore we created a web-based survey. The sample is based on auditors who works for any of the five largest auditing firms in Sweden which are: PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte and Grant Thornton. 125 auditors participated in the survey.   The result shows that an auditor’s need for achievement negative relates to the quality threatening behavior, an auditor’s status aspiration positively relates to quality threatening behavior and an auditor’s time budget press positively relates to underreporting of time.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer. Tillsammans med olika bakgrundsvariabler har vi försökt hitta samband mellan kvalitetshotande beteende, stressfaktorer och kompetensfaktorer. Studiens problemformulering lyder: Hur upplever revisorer i mindre revisionsbolag stress och vikten av kompetens och påverkar det kvalitén i deras arbete?Syftet med studien är att undersöka om de olika individuella faktorerna stress och kompetens påverkar kvalitén på utfört arbete i mindre revisionsbolag. Studien är kvantitativ och i form av en enkätundersökning. Med hjälp av regressionsmodeller, vår positivistiska kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt har vi analyserat och kartlagt huruvida dessa faktorer påverkar hur revisorer på de mindre revisionsbolagen uppleverarbetssituationen och om detta i förlängningen påverkar revisionskvalitén. De tydligaste sambanden i vår studie visar att: Stressfaktorerna: Det finns ett positivt signifikant samband mellan Kvalitetshotande beteende och Tidsbrist att inte hinna slutföra arbetsuppgifterna på ett så bra sätt man önskar. Även Oklara arbetsuppgifter visade på ett positivt signifikant samband med Kvalitetshotande beteende. Kompetensfaktorerna: Det finns ett negativt samband mellan Kvalitetshotande beteende och variabeln som behandlar revisorernas uppfattning att det är Påfrestande att bli granskad av FAR/RN. Den tredje regressionsmodellen, där samtliga oberoende variabler samt bakgrundsvariablerna ingår, visar ett positivt signifikant samband mellan Kvalitetshotande beteende och Tidsbrist att inte hinna slutföra arbetsuppgifterna på ett så bra sätt man önskat. Vår kartläggning av revisorernas upplevelser inom området har även gett oss en hel del intressanta svar. Exempelvis visar vår studie att majoriteten av revisorerna inte upplever tidsbristen som något problem i deras yrkesutövande. Som författare till denna uppsats ter sig detta något förvånande då vi fått känslan av att revisorer har ett mycket pressat tidsschema. Vår kartläggning visar även att 50 procent av de som idag arbetar på en mindre revisionsbyrå har en tidigare bakgrund i någon av Big 4-byråerna.