Den senaste tiden har präglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. På den osäkra ekonomiska marknaden som uppstår får revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat på att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur påverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder på att revisorns rådgivning under finanskriser ökar, både i termer av revisionsnära rådgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer. Forskningen indikerar också att en ökad rådgivning kan ha en negativ påverkan på revisorns oberoende och revisionskvalitet. Genom intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige har denna uppsats som syfte att visa hur revisorns yrkesroll förändrades i termer av oberoende och revisionskvalitet i samband med finanskrisen 2008. Resultatet av studien tyder på att revisorer upplever att konsultuppdragen minskar medan den revisionsnära rådgivningen istället ökar, vilket delvis är i motsats till tidigare gjord forskning. Samtidigt tyder resonemangen som fördes under intervjuerna på att revisorerna blev mer skeptiska i sitt förhållningssätt gentemot företagen vilket indikerar att den nära relationen inte påverkade revisorns kritiska förhållningssätt och oberoende till företaget negativt. Dessutom upplevde revisorerna att arbetet tilläts vara mer tidskrävande vilket i sin tur gjorde att granskningen blev mer omfattande under finanskrisen. Revisorernas svar indikerar att revisionsarvodet minskade vilket enligt tidigare forskning ska ha en negativ inverkan på revisionskvalitet. Resultatet tyder istället på att revisionskvaliteten för våra respondenter blev bättre under den finansiella krisen. Vi ställer oss frågan om en ökad revisionskvalitet under en finanskris innebär att revisionskvaliteten är sämre under goda tider?

Ett företags finansiella rapporter och interna system ska granskas oberoende av en revisor och granskningen ska utmynna i en revisionsberättelse. För företag är det värdefullt att erhålla en ren revisionsberättelse då en oren skapar bekymmer för företaget, i form av misstro mot det från utomstående intressenter. Ämnet opinion shopping berör frågan om det är möjligt för företag att ”byta sig till” en önskvärd revisionsberättelse, och knyter samman dels företags incitament för att byta sig till en önskvärd revisionsberättelse samtidigt som det ifrågasätter revisorernas oberoende och revisionskvaliteten. Tidigare studier om opinion shopping har visat att motivet till det finns, men de flesta studier har kommit fram till att försök till opinion shopping misslyckas och efterföljande revisorer agerar oberoende. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns indikationer att opinion shopping förekommer i Sverige. Ämnet har studerats främst i USA och på grund av skillnader mellan länderna är det intressant att undersöka den svenska revisionsmarknaden. För att uppfylla syftet har revisionsberättelser studerats hos 437 företag som bytt revisorer under åren 2000-2008 och 437 företag som inte bytt revisorer. Med hjälp av en kvantitativ metod bestående av statistiska tester granskas påverkan av oberoende variabler på den beroende variabeln, revisionsberättelsens utformning första året den nye revisorn skriver under revisionsberättelsen. Resultatet av studien visar att försök till opinion shopping kan förekomma i Sverige. Dock visar djupare analyser att det inte finns bevis för att det går att lyckas med opinion shopping på den svenska revisionsmarknaden. Vår studie kommer alltså fram till att motiv till opinion shopping kan förekomma bland svenska företag men möjligheten för framgångsrik opinion shopping är väldigt liten.

Revision är en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhällsperspektiv är därför kraven på revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebär att faktorer som påverkar oberoendet och revisorns kompetens påverkar samtidigt kvaliteten på revisionen. Det finns många saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot är revisorns relation till klienten. En faktor som kan påverka denna relation är hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vår självbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer. Detta innebär att en stark identifiering med klienten kan påverka revisorns oberoende. Den andra grundstenen i revisionskvalitet är revisorns kompetens. I strävan efter hög revisionskvalitet ställs det höga krav på revisorn som yrkesutövare och många av dessa krav kan fungera som stressfaktorer. Kompetens kan ses som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift eller situation vilket gör att revisorns kompetens till viss del påverkar hur denne agerar i en stressad situation. Revisorer arbetar under ständig tidspress och ett vanligt förekommande redskap för kontroll och som prestationsmått är tidsbudgetar. I stressade situationer kan vi som individer agera dysfunktionellt och för revisorn kan tidsbudgeten vara en stressfaktor som skapar detta dysfunktionella beteende. Det dysfunktionella beteendet visar sig genom minskad kvalitet på genomfört revisionsarbete och genom underrapportering av tid. Syftet med denna undersökning är att se hur revisionskvalitetens byggstenar, i form av kompetens och oberoende, påverkas av tidspress, som resulterar i ett dysfunktionellt beteende, och av klientidentifiering. Delsyftet är att se om det är någon skillnad i dysfunktionellt beteende och i klientidentifieringen vid arbete med en genomsnittlig klient mot arbete med den största klienten. För att uppnå syftet har en kvantitativ undersökning gjorts där 268 svenska revisorer svarat på en webbaserad enkät. Resultaten visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter, men det går inte att visa på att denna identifiering påverkar revisorns oberoende. Resultaten visar också på att dysfunktionellt beteende förekommer men inte i någon stor utsträckning och det går bara att statistiskt säkerställa att tidsbudgetpress genererar underrapportering av tid, inte minskad kvalitet på utfört revisionsarbete. Det intressanta med resultaten är att de visar att det finns ett samband mellan klientidentifieringen och det dysfunktionella beteendet, vilket indikerar att klientidentifiering i slutändan kan ha inverkan på revisionskvaliteten. Jämförelsen mellan de två klientgrupperna, baserat på storlek, visar på ett motsatt resultat än förväntat, där en genomsnittlig klient ses som viktigare för företaget än den största. Det är med en genomsnittlig klient identifieringen är starkare och det är vid arbete med en genomsnittlig klient det dysfunktionella beteendet förkommer oftare.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen förändrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en förmåga att förmedla sitt värde varvid ett högre affärsmannaskap efterfrågas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella värderingar som motstridiga professionella värderingar, vilka inom forskningen förutsätts för att revisorerna ska kunna tillhandahålla samhället med tillförligtlig information. Studien avser att bidra till forskningen gällande professionalism och kommersialism, genom att identifiera en uppsättning kommersiella strategier för att studera deras samband till revisionskvalitet. Syfte: Syfte med studien att förklara sambandet mellan affärsmannaskap hos revisorer och revisionskvalitet. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där teori och litteratur gällande professionalism, kommersialism och strategiforskningen nyttjas för att bygga vår teoretiska modell. Utifrån två klassiska matriser identifierades en uppsättning kommersiella strategier vilka utgjorde affärsmannaskapet. Data samlades in via en enkätundersökning som riktade sig till 3156 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige i syfte att testa våra hypoteser utifrån studiens syfte. Resultat: Resultaten visar på att kommersiella, affärsmässiga strategier både kan understödja och motverka revisorsprofessionen med avseende på revisionskvalitet. Till skillnad från tidigare studier ges indikationer om att kommersiella strategier är tillämpbara i samverkan med att professionella värderingar inom revisionsbranschen upprätthålls och ger förutsättningar för att producera en kvalitativ revision. / Background: The market for auditing has changed since the deregulation of statutory audit in Sweden. At the same time there is an ongoing discussion about how the audit profession lacks the ability to communicate it’s value to clients and stakeholders. Therefore there is a demand for a higher level of business orientation. Mean while, the traditional view of commercial values are considered as contradictory to the professional values which are assumed to be complied by an auditor. In our study we intend to identify commercial strategies which can be implied by auditors, and to study their relationship to audit quality in order to contribute to the research concerning professionalism and commercialism in the audit profession. Purpose: The purpose of this study is to explain the relationship between auditors’ business orientation and audit quality. Method: A quantitative method is applied where existing literature and theories regarding professionalism, commercialism and strategic research är used to design our theoretical model. By using two well established matrices (Ansoff Matrix and Kotler’s 4Ps) commercial strategies were identified which formed the concept of business orientation. Data was collected by a survey which was sent to 3156 auditors in Sweden in purpose to test our hypotheses. Results: The results of the study indicates that auditors’ business orientation, through commercial strategies, can have a positive effect on audit quality. Unlike previous studies our results indicates that commercial strategies applied by auditors’ are applicable in conjunction with professional values in the audit profession, and thereby creates conditions to produce a qualitative audit.

Revisionskvalitet har kommit att bli ett brett forskningsområde genom tiderna och är fortfarande aktuellt då det än idag inte råder enighet i vad revisionskvalitet egentligen är eller hur det ska mätas. Eftersom kvalitet är ett svårdefinierat begrepp och uppfattas olika av olika individer bidrog det till vår frågeställning; Vad anser revisionsklienterna att revisionskvalitet är? Då det råder oenighet och att uppfattningen om revisionskvalitet skiljer sig åt var syftet med denna studie att studera vad revisionsklienterna hos EY, PwC, Grant Thornton och KPMG i Västerbotten anser att revisionskvalitet är. Vidare avsåg vi att jämföra ifall revisionsklienternas uppfattning skiljer sig mot vad revisorer på de ovan nämnda revisionsbyråerna anser att kvalitet är och om det även förekommer skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar. Vår studie byggdes upp utifrån 13 hypoteser som besvarades med hjälp av en enkätundersökning. Studien utgick från tre övergripande aspekter; servicekvalitet, teknisk kvalitet och kommunikation. Vår avsikt var att kunna ge rekommendationer till berörda revisionsbyråer om eventuella förbättringsområden utifrån vad deras klienter anser att revisionskvalitet är. Studiens resultat indikerar att samtliga aspekter som berörts i studien är av betydande slag, dock i olika omfattning. Vi finner att servicekvalitet är högst rankad av de tre, tätt följt av kommunikation och teknisk kvalitet. Inom servicekvalitet visar resultatet att bestämningsfaktorerna tillgänglighet och försäkran är högst rankade bland revisionsklienterna medan de inom den tekniska kvalitetet lägger störst vikt vid bestämningsfaktorerna förmåga och rykte. Vad beträffar kommunikation, vilket är ett nytt inslag inom revisionskvalitetsforskningen, fann vi att klienten främst värdesätter trygghet i sin relation med revisionsbyrån. Rörande skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar finner vi att det förekommer skillnader i de tekniska aspekterna mellan olika branscher medan inga signifikanta skillnader återfinns i de servicekvalitativa aspekterna. Mellan små- och stora företag indikerar vårt resultat inga större skillnader. Det medför att vi rekommenderar revisionsbyråerna att fokusera på de tekniska bestämningsfaktorerna mellan olika branscher när de utformar sin tjänst och att de inte behöver göra skillnader mellan olika företagsstorlekar. De slutsatser vi kan dra är att alla studerade faktorer är av vikt för att upprätthålla god revisionskvalitet och att revisionsbyråerna bör lägga extra vikt vid bestämningsfaktorerna tillgänglighet, försäkran, förmåga och rykte. Samtidigt måste revisionsbyråerna upprätthålla en god kontakt med klienterna eftersom de värdesätter en trygg relation med sin revisionsbyrå.

Det råder en hård konkurrens på revisionsmarknaden och rådgivning har därmed blivit ett allt vanligare konkurrensmedel hos revisionsbyråerna. En revisor är idag inte enbart en oberoende granskare, en del av en revisors arbete går även ut på att bistå med råd och rekommendationer till kunden. Revisorns dubbla roller som granskare och rådgivare och den oberoendeproblematik som kan uppstå då revisionsbyråer bjuder ut rådgivning och revision till en och samma kund har länge diskuterats. Studien har sin utgångspunkt i denna diskussion och syftar till att skapa en djupare förståelse för hur små och medelstora revisionsbyråer arbetar för att upprätthålla oberoendet i dessa situationer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats och empirin har samlats in i två steg. Inledningsvis har en deltagande observation på en revisionsbyrå genomförts, vilken har legat till grund för utformningen av studiens semistrukturerade intervjuer. Vid studiens empiri och analys har urvalet, bestående av små och medelstora revisionsbyråer, delats in i tre byråkategorier; väldigt små, små och medelstora revisionsbyråer. Den framtagna empiriinsamlingen visar att samtliga byråkategorier hanterar oberoendehotet vid tillhandahållandet av rådgivning genom användandet av analysmodellen. Det framkommer däremot att det finns tydliga skillnader mellan de tre byråkategorierna vad gäller tillämpningen av analysmodellen, framför allt gällande vilka interna och externa motåtgärder som används. Studiens medelstora byråer använder sig av både interna och externa motåtgärder, medan de väldigt små och små revisionsbyråerna endast tillämpar interna motåtgärder. De motåtgärder som tillämpas hos de medelstora revisionsbyråerna överensstämmer med de motåtgärder som omnämns i branschens etiska riktlinjer. De små revisionsbyråernas motåtgärder överensstämmer till viss del med dessa etiska riktlinjer, medan motåtgärderna hos de väldigt små byråerna saknar överensstämmelse med dessa riktlinjer. De medelstora revisionsbyråernas kvalitetssäkring av oberoendet är generellt sett mer omfattande än hos de väldigt små och små revisionsbyråerna. Resultatet indikerar på ett samband mellan storleken på revisionsbyrån och revisionskvaliteten.

The purpose of this study was to investigate whether Swedish auditing have had reduced auditor independence and impaired audit quality due to the presence of non-audit services and the length of audit assignments. Previous research lacks a unified position about whether the audit independence or its quality is affected by the presence of non-audit services or audit tenure. The majority of existing theories cannot prove the correlation between these factors of threatened independent or impaired audit quality. By using quantitative correlation analyzes that test the strength and direction of four different relationships, this study examine if there has been indication of threats to independence or impaired audit quality. Like previous research, this study cannot find evidence that audit quality has been threatened or independence has been compromised for Swedish auditing over the period 2000-2015. Although, a weak correlation has been indicated between high proportion of non-audit services in relation to total audit fees and low frequency of agency rotations. This would be of high value and interesting to investigate further. / Uppsatsens titel: Revision, kvalitet och oberoende - Har uppdragstid och icke-revisionstjänster påverkat revisionen i Sverige? Ämne/kurs: Kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning redovisning. Författare: Mia Lindh och Cissi Norrbelius. Handledare: Gustav Johansson och Bengt Lindström. Nyckelord: Revision, revisionskvalitet, oberoende, icke-revisionstjänster. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om revision av svenska bolag har haft ett äventyrat oberoende eller en försämrad revisionskvalitet på grund av förekomsten av icke-revisionstjänster samt revisionsuppdragens längd. Teoretiska perspektiv: Tidigare forskning saknar enad front om huruvida revisionens oberoende eller dess kvalitet påverkas av förekomsten av icke-revisionstjänster eller revisionsuppdragets längd. Merparten av befintliga teorier kan inte bevisa samband mellan dessa faktorer och ett antingen äventyrat oberoende eller en försämrad revisionskvalitet. Metod/empiri: Kvantitativa korrelationsanalyser som testar styrkan och riktningen på fyra olika samband som enligt tidigare forskning kan anses indikera på hot mot oberoendet eller försämrad revisionskvalitet. Slutsatser: Denna studie kan likt tidigare forskning inte finna bevis för att revisionskvaliteten har varit försämrad eller att oberoendet har varit äventyrat under perioden 2000-2015. Ett svagt samband har indikerats mellan hög andel av icke-revisionstjänster i förhållande till totalt revisionsarvode och låg frekvens av byråbyten.

No description available.

Titel: Byrårotation: En kvantitativ studie på 417 svenska börsnoterade företag Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi Författare: Stefanie Nygren och Emma SjögrenHandledare: Mattias HambergDatum: 2022 - januari Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som förklarar företags val att byta revisionsbyrå, samt att studera de konsekvenser som en byrårotation har.Metod: Studien antar en kvantitativ metod som undersöker svenska börsnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm. En longitudinell design har genomförts under tidsperioden 2001–2020 där data är insamlat från 417 företag. Sekundärdata har samlats in från företagens årsredovisningar som inhämtas från databasen Eikon. Data har analyserats genom korrelationstest, binär logistisk analys samt multipel regressionsanalys i statistikprogrammet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet i studien visar att det inte finns något samband mellan lönsamhet och byrårotation. Resultatet visar även att det finns ett signifikant negativt samband mellan revisions-/konsultarvode och byrårotation. Vidare visar resultatet att en ökning av byrårotation leder till en ökning av auditLag. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till att presenterad data för samtliga rotationer som skett för svenska börsnoterade företag under åren 2001–2020. Studien har även skapat ett bredare perspektiv kring byrårotation då båda sidor studerats.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att studera sambandet mellan lönsamhet och auditLag samt sambandet mellan lönsamhet och revisionsarvode. En utveckling till studien är att studera europeiska företag på börsen för att se hur reglerna mellan länderna skiljer sig åt. Nyckelord: revision, revisionskvalitet, byrårotation, revisionsarvode, auditLag. / Title: Firm rotation: A quantified analysis of 417 Swedish stock market listed companies. Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Author: Stefanie Nygren and Emma SjögrenSupervisor: Mattias HambergDate: January - 2022 Aim: The aim if the study is to explain what reasons are behind a company’s decision to change audit firm and study the consequences of such decision.Method: The study is based on a quantifying method for Swedish companies listed on the stock market Nasdaq OMX in Stockholm. A longitudinal study has been performed on 417 companies listed on Nasdaq OMX for the period 2001-2020. Secondary data has been collected from the involved companies’ annual reports found in the database Eikon. Result & Conclusions: The result of the study demonstrates no correlation between firm rotation and the financial result of the company. The result indicates a significant increased audit-/consultancy fee when audit firm is changed. Further, the result indicates that there is an increase in auditLag when there is a firm rotation. Contribution of the thesis: The study has collected data for all firm rotations that has taken place during the period 2001-2020 for companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Further, the study gives a broader perspective of the effects related to rotation of audit companies as it considers both the audited company and the firm. Suggestions for future research: Proposal for further research would be to study the correlation between profitability and auditLag and how profitability and audit fee correlate. A development of the study could be to enlarge the scope and include stock listed companies in Europe and study effects on different legislations in different countries. Key words: audit, audit quality, firm rotation, audit fees, auditLag

Revisionskvalitet är något som diskuteras flitigt i revisionsbranschen. Historiskt finns det många fall av låg revisionskvalitet som inneburit stora konsekvenser för både revisionsbyrån, men även för intressenter till det reviderade bolaget. Två stora exempel är fallet om Prosolvia samt Enron. Gemensam nämnare i båda dessa fall är att revisionsbyrån blundat för varningsklockor inom det reviderade bolaget som sedan fört med sig stora konsekvenser när dessa händelser inte gått att dölja längre. På grund av detta har mycket av den forskning som existerar idag baserats på revisorers oförmåga att upptäcka felaktigheter som sedan på ett negativt sätt kan drabba det bolagets intressenter. Däremot finns det inte speciellt mycket forskning när det motsatta händer, att revisorer delar ut varningar till bolag som inte har det så dåligt ställt som man kan tro. Även detta kan få stora konsekvenser både för det reviderade bolaget men även dess intressenter som inte längre kan lita på verksamhetens förmåga tillfortlevnad. Därför belyser den här studien problemet med revisorers utfärdande av fortsatt-drift kommentarer som sedan inte leder till en konkurs, även kallat typ-I fel. Syftet med studien var att undersöka revisionskvalitet utifrån två olika aspekter med hjälp av träffsäkerheten i revisorernas fortsatt-drift kommentarer. Först och främst syftade studien tillatt jämföra om förekomsten av typ-I fel varierade mellan olika branscher. Dessutom undersöktes huruvida förekomsten av typ-I fel ökade under Covid-19. Detta genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod där alla fortsatt-drift kommentarer från fem givna branscher plockades ut under intervallet 2017–2020. Alltså representerade 2019-2020 Covid-19 och 2017-2018 åren innan pandemin. Datan sammanställdes genom att plocka ut information från revisionsberättelsen där det framgår om det reviderade bolaget har fått en fortsatt-drift kommentar eller inte. Vidare undersöktes om bolaget i fråga inlett en konkurs eller företagsrekonstruktion inom både 12 och 24 månader från bokslutsdagen för att kunna mäta träffsäkerheten från olika perspektiv. Resultatet visar på ett signifikant samband mellan revisionskvaliteten och bransch vad gäller träffsäkerheten för fortsatt-drift kommentarer. Däremot gick det inte att finna något samband mellan att revisionskvaliteten försämrades under Covid-19. Dock kan vi se att den totala träffsäkerheten var lägre under pandemin för de fem utvalda branscherna. Innan pandemin uppgick träffsäkerheten till 8,17% respektive 13,23% för 12 respektive 24 månader. Under pandemin uppgick siffrorna istället till 5,57% och 10,38% vilket fortfarande indikerar på att bedömningen var svårare att göra under Covid-19 kontra innan. Dessa siffror är fortfarande väldigt låga i sammanhanget och indikerar på att ökad forskning inom området är nödvändigt för att höja revisionskvaliteten överlag samt för att göra bedömningen om ett bolags förmåga till fortsatt drift mer träffsäkra och verklighetstrogna.