Revisionsyrket är en profession kännetecknad av hög arbetsbelastning och tidspress, något som i högre grad karaktäriserar marknadsledande revisionsbyråer. Flertalet studier kring tidspress och hög arbetsbelastning har gjorts, vilka visar att det i många fall påverkar revisorns prestation negativt. Däremot finns även studier som antyder en högre prestation i denna kontext. De motstridiga resultaten kan tyda på att det finns bakomliggande orsaker vilka inte tidigare undersökts och som har betydelse för hanteringen av tidspress och hög arbetsbelastning. Studiens syfte är därför att skapa en mer djupgående förståelse för tidspress bland revisorer. Den teoretiska referensramen indikerar främst att revisorer påverkas negativt av tidspress, samt att kvaliteten på granskningar de utför påverkas negativt. Den visar också att det finns olika personlighetstyper som hanterar olika situationer bättre respektive sämre. Dessutom kan personlighet tillsammans med faktorer som omgivning, erfarenhet och kunskap påverka revisorns professionella skepticism och därmed dennes prestation. Det resultat som insamlats via intervjustudier stämmer till viss del överens med den teoretiska referensramen och slutsatser som kan dras är att vissa personlighetstyper, särskilt samvetsgrannhet, passar bättre in på en revisor. Även omgivning, livssituation och erfarenhet förefaller spela roll i hur revisorer hanterar tidspress. Det är dock svårt att avgöra hur tidspressen påverkar revisionskvaliteten, eftersom definitionen av revisionskvalitet är svår att precisera. Dessutom verkar det föreligga ett förväntningsgap i vad revisorns uppgift egentligen är, vilket försvårar en slutsats angående kvaliteten. / The audit profession is characterized by heavy workloads and time pressure, especially at the market-leading audit firms. Multiple studies regarding time pressure and heavy workloads show that these factors often have a negative impact on the auditor’s performance. However, there are also studies which state that time pressure can lead to better performance. These contradictory results indicate underlying causes not previously investigated which may affect how auditors handle time pressure and heavy workloads. Therefore, the purpose of this study is to create a profound understanding of time pressure among auditors. The theoretical frame of reference indicates that auditors are mainly negatively affected by time pressure and that the quality of the audits they perform are adversely affected. It also shows that people with different personality types handle situations in different ways. Further, it shows that personality as well as other factors such as the work environment, experience and knowledge can influence the auditor’s professional scepticism and thus their performance. The results collected through interviews correspond to some extent with the theoretical frame of reference. The conclusions that can be drawn are that some personality traits, especially conscientiousness, are more suitable for an auditor, but also that the work environment, life situation and experience play a role in how auditors handle time pressure. However, it is difficult to determine how time pressure affects audit quality as the definition of audit quality is hard to specify and grasp. There also appears to be an expectation gap in what the auditor’s tasks really are which makes it difficult to draw a conclusion about the quality.

The main task of an auditor is to review financial information and to ensure that the informationis reliable and trustworthy. In order for the users of financial information to trust theinformation they take part of it is a prerequisite that the auditor acts independently. Lately, theauditor’s independence has been questioned due to the numerous accounting scandals that havetaken place around the world. One measure to strengthen the quality of auditing and theauditor's independence was the introduction of mandatory firm rotation, which came into forcein Sweden in 2016. Whether or not the firm rotation has achieved its purpose has beendiscussed in previous research where both advantages and disadvantages have been reported.Although the subject has been discussed in previous research, there are currently few studiesin Sweden that focus on the auditor's perspective on the issue. The purpose of this study wasthus to explain the relationship between firm rotation and audit quality, and to examine howSwedish auditors feel that firm rotation affects audit quality. To achieve the purpose of thestudy, a qualitative research method was used in the form of semi-structured interviews witheight auditors. The result of the study shows that no factual change in the independence nor theaudit quality has been obtained, yet the Swedish auditors still feel that the audit quality is higherdue to the firm rotation rules since they have increased the independence in appearance. / Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska finansiell information och säkerställa attinformationen är tillförlitlig och trovärdig. Att revisorn agerar oberoende i sin granskning ären viktig förutsättning för att säkerställa att informationen är tillförlitlig. På senare tid harrevisorns oberoende dock ifrågasatts på grund av de flertal redovisningsskandaler som ägt rumrunt om i världen. En åtgärd för att stärka revisionskvaliteten och revisorns oberoende varinförandet av obligatorisk byrårotation som trädde i kraft i Sverige år 2016. Huruvidabyrårotationen har uppnått sitt syfte eller ej har varit omdiskuterat i tidigare forskning där bådeför- och nackdelar redovisats. Trots att ämnet är omdiskuterat i tidigare forskning finns det idagfå studier i Sverige som belyser revisorns perspektiv i frågan. Syftet med studien var därmedatt förklara relationen mellan byrårotation och revisionskvalitet, samt att undersöka hursvenska revisorer upplever att byrårotationen påverkar revisionskvaliteten. För att uppnåstudiens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuermed åtta revisorer. Resultatet från studien visar att någon faktisk påverkan på oberoendet ellerrevisionskvaliteten inte skett men att revisorerna anser att kvaliteten ökat ändå eftersom detsynbara oberoendet ökat hos allmänheten.

Bakgrund: IFRS 3 togs fram för att öka transparensen i de finansiella rapporterna genom att i högre grad särskilja immateriella tillgångar från goodwill och därmed höja informationsvärdet och beslutsanvändarbarheten för användare av de finansiella rapporterna. Ur ett svenskt perspektiv har dock inte IFRS 3 fått det genomslag IASB önskat, och det är därför av intresse att försöka förklara vilka revisorsspecifika faktorer som har en påverkan på hur IFRS 3 tolkas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängden allokerad goodwill vid rörelseförvärv enligt IFRS 3. Metod: Genom ett eklektiskt angreppssätt och deduktion försöker vi förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängd allokerad köpeskilling till goodwill vid rörelseförvärv. Sekundärdata används och studien är av tvärsnittsdesign. Resultat: Resultatet visar att byråtillhörighet samt revisorns geografiska placering har påverkan på goodwillredovisningen. De företag med KPMG som revisionsbyrå har en lägre andel av köpeskillingen hänfört till goodwill, och likaså för de företag som är kunder hos de mindre kontoren. Kunskapsbidrag: Genom att försöka förklara vilka faktorer som påverkar goodwillredovisningen bidrar studien med kunskap till området kring vad som påverkar, eller inte påverkar, tolkningen av IFRS 3 på en revisorsspecifik nivå. Studien visar att byråskillnader existerar och har påverkan i hur IFRS 3 tillämpas samt att det studien bidrar med ett nytt perspektiv kring teorin om att större kontor är mer oberoende av sina klienter. / Background: IFRS 3 was brought to the accounting practice to increase transparency in the financial reports by separating intangible assets from goodwill to a higher degree and thereby increasing the informational value and decision usefulness for users of the financial reports. However, IFRS 3, from a Swedish perspective, has not had the impact that was wished for by the IASB, and hence it is of interest to try to explain which auditor specific factors that have an impact on the interpretation of IFRS 3. Purpose: The purpose of this study is to explain which auditor specific factors that affects the amount of the purchase price allocated to goodwill in case of acquisitions according to IFRS 3. Method: By using an eclectic approach with multiple theories and a deductive method we are trying to explain which auditor specific factors that affects the allocation of the purchase price to goodwill in case of acquisitions. The study uses secondary data and the study is of cross-sectional design. Result: The results indicate that factors that affect the allocation of the purchase price to goodwill are the auditor’s geographical location and to which bureau the auditor belongs to. Clients to KPMG experience a lower allocation of the purchase price to goodwill compared to its branch colleagues. The same result is shown for smaller offices. Contribution: By trying to explain which factors that affect the allocation of the purchase price this study contributes with knowledge regarding which factors do, or do not, affect the interpretation of IFRS 3 on an auditor specific level. The study shows that differences between bureaus exists and has an impact on how IFRS 3 is applied in practice. It also debates earlier theory stating that bigger offices should be less dependent on its clients which we find no evidence of. Instead we find that smaller offices are less dependent and thus producing audits with higher quality.

Titel: IFRS 15: fyra år efter införandet - En kvalitativ studie om hur en intäktsstandard har sett ut i praktiken utifrån revisorns perspektiv Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Miranda Rashid Zadeh och Evelina Ferner  Handledare: Mattias Hamberg Datum: 2022 – Januari  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer upplever att deras rutiner och tillämpning av digital system förändrats efter införandet av IFRS 15. Studien ämnar även att undersöka hur revisorer upplever att införandet av standarden påverkat revisionskvalitén.  Metod: Studien baserar sig på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara syftet intervjuades sex auktoriserade revisorer med god kunskap inom IFRS. Analysen av det insamlade datamaterialet genomfördes med hjälp av kodning och baserades på de tre temana: Revisorns rutiner, Digitala system samt Revisionskvalité.  Resultat och slutsats: Revisorerna upplevde att det inte blev någon större skillnad för deras rutiner efter IFRS 15. De menar att IFRS 15 inte utmärker sig från de tidigare standarderna, men att den varit svårare att tillämpa på grund av ökade krav och detaljer. Det finns fortfarande bolag som har svårt att följa IFRS 15 och därför har revisorn behövt vägleda bolagen i större utsträckning. Efter implementeringen har revisorerna även behövt anpassa sig till klienternas uppdaterade system. Dock har revisionsbyråernas system inte ändrats på grund av standarden. Avslutningsvis har IFRS 15 inte haft en lika stor påverkan för revisorerna i praktiken jämfört med vad som förväntades innan implementeringen.  Examensarbetets bidrag: Vår studie bidrar till tidigare forskning i form av en ökad förståelse för vilka förändringar IFRS 15 medfört i praktiken. Med vår studie hoppas vi att revisionsbyråerna och revisorerna får en överblick om förändringen och vad det har inneburit för deras rutiner och tillämpning av digitala system. Vi hoppas även på att framtida standardsättare kan ta del av revisorernas synpunkter för att se brister i standarden. Vidare önskar vi kunna väcka ett intresse hos andra att forska vidare inom intäktsredovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har fokuserat på vilken betydelse IFRS 15 har haft för revisorernas rutiner och användning av digitala system. Förslag till vidare forskning vore att studera en annan standard och dess påverkan på revisorers dagliga arbete. Ett ytterligare förslag vore att tillämpa en annan metod och undersöka IFRS 15 i praktiken utifrån företagens årsredovisningar. / Title: IFRS 15: four years after the implementation – A qualitative study of a revenue recognition standard from the auditor’s perspective Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Miranda Rashid Zadeh and Evelina Ferner Supervisor: Mattias Hamberg Date: 2022 - January  Aim: The purpose of the study is to examine how auditors experienced that their routines and application of digital systems have changed after the implementation of IFRS 15. The study also aims to examine how auditors experienced that the standard affected auditing quality.  Method: The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To answer the purpose, six authorized public accountants with good knowledge of IFRS were interviewed. The analysis of the collected data material was carried out using coding and was based on the three themes: The auditor's routines, Digital systems, and Audit quality.  Result and Conclusions: The auditors felt that there was no major difference in their routines in accordance with IFRS 15. They believe that IFRS 15 does not differ from the previous standards, but that it has been more difficult to apply due to increased requirements and details. There are still companies that struggles with IFRS 15 compliance, and therefore the auditor has needed to guide the companies to a greater extent. After implementation, the auditors have also had to adapt to the clients' updated systems. However, the audit firms' systems have not changed due to the standard. In conclusion, IFRS 15 has not had as great an impact on the auditors in practice compared with what was expected before implementation.  Contribution of the thesis: The study contributes to previous research by an increased understanding of what changes IFRS 15 has brought into practice. With our study, we hope that the auditing firms and auditors get an overview of the change and what it has meant for their routines and application of digital systems. We also hope that future standard-setters can take note of the auditors' views to see shortcomings in the standard. Furthermore, we wish to be able to arouse the interest of others to do further research in revenue accounting.  Suggestions for future research: As this study has focused on the significance of IFRS 15 for the auditors' routines and use of digital systems, a suggestion for further research would be to study another standard and its impact on auditors' daily work. Another proposal would be to apply a different method and examine IFRS 15 in practice, based on the companies' annual reports.

Bakgrund och problemdiskussion. Den globala Covid-19 pandemin har påverkat många, både personligt och professionellt. Företag och organisationer tvingades att bedriva verksamheten från distans och via digitala kanaler i ett försök att minska smittspridningen, där revisionsbyråer var en av de yrkesgrupper där detta var genomförbart. Revisorers yrkesroll är förknippad med en professionell identitet där både positiva och negativa förändringar har inflytande på denna identitet. För att säkerställa att klienter upplever fortsatt nytta med den tjänst revisorerna tillhandahåller bör dessa professionsutövare, även under oförutsedda situationer, kunna upprätthålla kvalitet och professionalitet i sitt arbete. Syfte. Studiens syfte är att bidra med kunskap och ökad förståelse kring den effekt Covid-19 pandemin haft på kvaliteten i revisionsprocessen i Sverige, för att sedan undersöka om detta medfört en förändring i de auktoriserade revisorernas professionella identitet. Studien avser även att bidra med kunskap kring huruvida revisorer upplever distansarbete som ett lämpligt tillvägagångssätt för arbetsprocessen samt i vilken utsträckning den professionella identiteten kan upprätthållas under dessa förutsättningar.   Teori. Den teoretiska referensramen utgörs av professionsteorin, där studien huvudsakligen utgår från den professionella identiteten. Den professionella identiteten innefattas av flertalet faktorer vilka alla har en påverkan på professionsutövarens identitet. Denna studie utgår från tre huvudsakliga aspekter från denna teori; social förmåga, kognitiv förmåga och personlig kunskap. Dessa aspekter är alla centrala i analysen av de auktoriserade revisorernas professionella identitet.   Metod. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med auktoriserade revisorer för att fylla studiens syfte. Intervjuerna med revisorerna avser att undersöka huruvida dessa upplever att omställningen till distansarbete och förändrade kommunikationskanaler påverkat kvaliteten i arbetsprocessen kring revisionsarbetet. Vidare tillämpas en abduktiv ansats då denna anses vara mest lämpad för studier där observationer av verkligheten kan kopplas samman med den teoretiska referensramen.   Studiens resultat. Trots att arbetsprocessen har förändrats för de auktoriserade revisorerna upplever respondenterna i denna studie att det varit möjligt att upprätthålla kvaliteten i arbetet och revisionen. Kvalitet och professionell identitet anses vara starkt sammankopplade vilket innebär att de auktoriserade revisorernas professionella identitet kan antas vara oförändrad då kvaliteten inte försämrats. / Background. The global Covid-19 pandemic has affected a lot of people, both personally and professionally. Companies and organizations were forced to conduct their business by teleworking and digital in an attempt to reduce the spread of the infection. Audit firms had to take this into consideration and adapt to this new way of working. The professional role of auditors is associated with a professional identity where both positive and negative changes have the power to influence this identity. To ensure that clients continue to benefit from the service provided by the auditors, these professionals should be able to maintain quality and professionalism in their work, even in unforeseen situations.   The purpose of the study. The purpose of this study is to contribute with knowledge and increase the understanding of the effect the Covid-19 pandemic has had on the quality of the audit process in Sweden. This in order to investigate whether this has led to any changes in the professional identity of the certified auditor. Furthermore, the study aims to contribute knowledge about whether auditors perceive telework as a suitable approach to the work process and to what extent the professional identity can be maintained under these conditions. Theoretical framework. The theoretical framework consists of the professional theory where the study is mainly based on the professional identity. The professional identity consists of several different factors which all have a direct impact on the professional identity of the professional. This study is based on three main aspects of this theory; social ability, cognitive ability and personal knowledge. These aspects are all important to the analysis of the professional identity of the certified auditors during the Covid-19 pandemic.   Method. This study is based on a qualitative method. To fulfill the purpose of the study semi-structured interviews with certified auditors were conducted. The purpose of these interviews is to examine whether the auditors experienced that the transition to telework and the change in communication has had a negative effect on the quality of the audit process. Furthermore, an abductive approach is applied as this approach is considered to be most suitable in studies where observations of reality can be linked to the theoretical framework.    Results of the study. Despite the fact that the audit process has changed for the certified auditors, the respondents in this study all agree that it has been possible to maintain the quality in the audit. Quality and professional identity are considered to be strongly interconnected. This indicates that the professional identity of the certified auditors can be assumed to be unchanged as the quality has not deteriorated

Bakgrund: Ett obegränsat revisionsuppdrag förmodas ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten. I syfte att stärka revisionskvaliteten infördes reglerna om revisorsrotation. Genom att begränsa uppdragstiden förmodas revisorsrotation stärka revisorns oberoende vilket i sin tur har en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Tidigare studier menar att revisionskvaliteten utgörs av revisorns oberoende och kompetens. Medan en del studier hävdar att revisorsrotation stärker revisorns oberoende och därmed ökar revisionskvaliteten, hävdar andra studier att revisorsrotation försämrar revisorns kompetens vilket har en negativ inverkan på revisionskvaliteten. Mot denna bakgrund är det intressant att studera hur revisorerna själva upplever att reglerna om revisorsrotation inverkar på deras oberoende, kompetens och revisionskvalitet.  Problemformulering: Hur upplever revisorer att de obligatoriska reglerna om revisorsrotation inverkar på revisionskvaliteten? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för revisorsrotationens konsekvenser på revisionskvalitet utifrån revisorers uppfattningar. Denna studie bidrar således till att öka kunskap om revisorsrotationens inverkan på revisorns oberoende och revisorns kompetens utifrån revisorernas egna uppfattningar. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuade respondenter är auktoriserade revisorer som har relevant kunskap om revisorsrotation. Resultat och slutsats: Denna studie visar att revisorer upplever att revisorsrotation stärker revisorns oberoende och kan därför ha en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Revisorsrotation upplevs även ha en positiv inverkan på revisorns kompetens då revisorsrotation ger revisorn ett nytt perspektiv på revisionsuppdraget vilket förbättrar hens förmåga att upptäcka oegentligheter i finansiella rapporter. Studien visar samtidigt på att revisorer upplever en negativ inverkan på revisorns kompetens som i sin tur har en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom den insamlade kunskapen om klienten förloras vid en rotation. Studien har verifierat resultaten i många tidigare studier dessutom har funnit att klientens storlek har en inverkan på revisorns oberoende och längden på uppdraget. / Background: An unlimited audit tenure is assumed to have a negative impact on the audit quality. The auditor rotation rules were introduced in order to improve the audit quality. By limiting the assignment time, auditor rotation is assumed to strengthen the auditor's independence, which in turn has a positive impact on the audit quality. Previous studies believe that the audit quality consists of the auditor's independence and competence. While some studies claim that auditor rotation strengthens the auditor's independence and thus increases the audit quality, other studies claim that auditor rotation impairs the auditor's competence and that has a negative impact on the audit quality. Against this background, it is interesting to study how the auditors themselves feel that the auditor rotation rules affect their independence, competence and audit quality. Questions: How do auditors feel that the mandatory auditor rotation rules affect the audit quality? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the auditor rotation rules affect the audit quality based on auditors' perceptions. This study thus contributes to increased knowledge about the impact of auditor rotation on the auditor's independence and the auditor's competence based on the auditors' own perceptions. Method: The study was conducted using a qualitative method and the data collection took place through six semi-structured interviews. The interviewed respondents were authorized auditors who had appropriate knowledge about the auditor rotation.  Results and conclusion: This study shows that auditors feel that auditor rotation rules strengthen the auditor's independence and can therefore have a positive impact on audit quality. Auditor rotation is also perceived to have a positive impact on the auditor's competence as auditor rotation gives the auditor a new perspective on the audit tenure, which improves her ability to detect irregularities in the financial reports. At the same time, the study shows that auditors also experience a negative impact on the auditor's competence, which in turn has a negative impact on the audit quality. Because the auditor rotation leads to the auditor losing client-specific information. This study verifies the previous studies' conclusions but also shows that the client size has also an impact on the auditor’s independence and the length of the tenure.

Revision är en viktig funktion för bolags intressenter som en säkerhet att bolagets företagsinformation är att lita på. Revisionsskandaler runt om i världen har dock gjort att revisionskvaliteten ifrågasatts. I syfte att öka kvaliteten på revisionen har det införts krav på revisorsrotation för bolag av allmänt intresse i Sverige. För en personvald revisor får uppdragstiden som längst vara sju år. Sedan måste bolaget byta revisor. Vidare menar Martin Johansson, tidigare VD för Svenska Revisorsamfundet (SRS), att över 200 uppdrag per revisor påverkar revisionskvaliteten negativt och att ett spann mellan 70 och 150 uppdrag är optimalt.Studiens syfte är att beskriva och analysera om revisionsuppdragets längd och antalet uppdrag påverkar revisionskvaliteten och att diskutera detta i termer av oberoende och kompetens. Genom att mäta going concern-yttranden från revisorn räkenskapsåret innan det år ett bolag gick i konkurs visar studien inget samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvalitet. Det är således inte möjligt att slå fast att kortare eller längre revisionsuppdrag ger bättre eller sämre revisionskvalitet. Inte heller finner studien något samband mellan antalet uppdrag och revisionskvalitet. Studien finner således inte något optimalt antal uppdrag med hänsyn till revisionskvalitet. Däremot återfinns de undersökta revisorerna i spannet strax ovanför 70 till 150 uppdrag. / Audit is an important function for corporate stakeholders as an assurance that the company's corporate information is to be trusted. Due to audit scandals around the world, the quality of the audit has been questioned. In order to increase the quality of the audit, requirements have been introduced for auditor rotation for companies of general interest in Sweden. For a person-elected auditor, the term of office may not exceed seven years. Later the company must change the auditor. Furthermore, Martin Johansson, former CEO of the Swedish Auditors' Association (SRS), believes that over 200 assignments per auditor adversely affect the quality of the audit and that a range between 70 and 150 assignments is optimal.The purpose of the study is to describe and analyze whether the length of the audit assignment and the number of assignments affect the quality of the audit and to discuss this in terms of independence and competence. By measuring going concern statements from the auditor for the fiscal year before the company went into bankruptcy, the study shows no relationship between the length of the audit assignment and the quality of the audit. It isn’t possible to state that shorter or longer audit assignments provide better or worse audit quality. Nor does the study find any connection between the number of assignments and audit quality. The study doesn’t find an optimal number of assignments with regard to audit quality. By contrast, the auditors surveyed are just above the 70 to 150 assignments.

Revisionskvaliteten har blivit kritiserad efter skandaler som exempelvis Enron och Wirecard. Skandalerna gjorde att förtroendet för revisionsbranschen försvagades. För att stärka förtroendet föreslogs utökade krav och begränsningar. En av begränsningarna varrevisorsrotation där det infördes utökade krav hur länge revisorn kan behålla ett uppdrag med samma kund. Kraven kom bara att gälla publika aktiebolag, därav valdes privata aktiebolag med revisor där tidigare forskning varit begränsad. Forskningen inom publika aktiebolag har varit oense huruvida revisorns uppdragslängd påverkar revisionskvaliteten negativt eller positivt. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring om det finns ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten hos svenska privata aktiebolag. Utifrån resultatet, ämnar studien erhålla en indikation huruvida obligatorisk revisorsrotation kan vara ett sätt att stärka revisionskvaliteten även för privata aktiebolag. Forskningsfrågan formulerades därför som följande “finns det ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten hos svenska privata aktiebolag?”. För att mäta revisionskvaliteten användes oväntade periodiseringar genom en modifierad Jonesmodell. Träffsäkerheten av fortsatt drift kommentarer undersöktes även genom typ-II fel som ett tillläggstest.  Data är insamlad för 50 422 svenska privata aktiebolag med revisor och bokslut under 2022. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan revisorns uppdragslängd och revisionskvalitet mätt som resultatmanipulation genom oväntade periodiseringar.Kopplat till revisionskvalitet sker en förbättring vid längre uppdrag. Uppdragslängden delades upp i tre kategorier där studien fann att korta uppdrag hade signifikant mer oväntade periodiseringar jämfört med medel och långa. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan medel och långa uppdrag, vilket innebär att det inte observerats någon minskning av revisionskvalitet till följd av längre uppdrag. Tilläggstestet genomfördes på 256 svenska privata aktiebolag med revisor. Bolagen hade alla bokslut under 2022 och sedan gått i konkurs. Resultatet visar en indikation att träffsäkerheten av fortsatt drift kommentarer minskar när revisorns uppdragslängd ökar. Det finns däremot inga signifikanta resultat vilket gör att inget uttalande kan göras gällande sambandet.  Studien bidrar med bredare kunskaper om revisionskvalitet inom privata aktiebolag. Slutsatserna blir således att det inte finns några indikationer på att revisorsrotation bör införas även för privata aktiebolag. För revisionsbyråerna har inget uppmärksammats som tyder på att rutiner ska ses över gällande revisorrotation för att stärka revisonskvaliteten.

Denna undersökning syftar till att bidra till den mängd studier som belyst området resultatkvalité samt revisionskvalité. En vanligt förekommande proxy för högkvalitativa resultat är mätningen av diskretionära periodiseringar. En stor mängd diskretionära periodiseringar, oavsett om de är resultathöjande eller sänkningar av resultat, ses som godtycklighet från ledningens sida och kan vara tecken på att företaget försökt dölja fundamental prestation. Flertalet studier undersöker vilken roll val av revisionsbyrå spelar för att upprätthålla resultat av hög kvalité och minska risken för earnings management. Syftetmed studien är att undersöka om företag vars revisor tillhör Big Four-firmor kan upprätthålla en högre resultatkvalité kontra Non-Big Four med hänsyn till mängden diskretionära periodiseringar. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad i resultatkvalité beroende på om företagen granskats av Big Four, respektive Non-Big Four. Det krävs däremot vidare forskning med fler variabler, företag, och år för att kunna fastslå resultatet som ett faktum.

Revisionsbranschen präglas av hög personalomsättning och på senare år har antalet auktoriserade revisorer minskat (Hjorth, 2022; Revisorsinspektionen, 2024). Samtidigt ökar behovet av revision framför allt på grund av att redovisning och rapportering av hållbarhet blivit allt mer krävande (Johansson, 2022). Artificiell intelligens (AI) är ett verktyg som kan komma att bli väldigt viktigt för att hjälpa och avlasta revisorn i revisionsarbetet. Revisionsbyråerna, framför allt de fyra största KPMG, PWC, Deloitte och EY, har själva utvecklat en hel del AI-program som kan användas i olika delar av revisionsprocessen. Grunden till denna studien är tidigare forskning som studerat revisionskvalitet och AI inom revision. På grund av att AI inom revision är ett relativt outforskat område så har även studier om hur AI används inom andra branscher samt vad som påverkar användningen av en ny teknologi i allmänhet legat till grund för studien. Studien syftar till att undersöka hur användningen av AI ser ut bland auktoriserade revisorer i Sverige samt hur revisorns egenskaper, åsikter och uppfattningar om AI påverkar användningen av AI. Metoden som används för att besvara detta syfte är en kvantitativ enkätundersökning. För att kunna kartlägga användningen av AI inom revisionsbranschen i Sverige på ett så transparent och heltäckande sätt som möjligt så fick alla nästan auktoriserade revisorer i Sverige möjlighet att besvara enkäten. Ett av de mer intressanta resultaten i studien var att användningen av AI inom revisionsprocessen var relativt låg trots att de revisionsbyråer som utvecklat AI målar upp en bild om att utvecklingen av AI inom revision kommit ganska långt. Vidare visade det sig att ca 40% av de responderade revisorerna använder AI i någon form i sitt revisionsarbete, vilket däremot visar på att det används i andra delar i revisorers arbete. Det är vanligare att använda AI som byrån har infört jämfört med AI som individen själv infört. Av de granskningsfaser som undersöks i denna studie visade det sig att det idag används mest vid substansgranskningar och vid redovisnings- och skattefrågor. Det används minst för interna kontroller. Studien har hittat signifikanta samband för AI-användning mellan både åsikter och uppfattningar, samt egenskaper, trots den relativt låga användningen. Detta resulterade i att studiens hypoteser delvis kunde bevisas.