Bakgrund: Ett obegränsat revisionsuppdrag förmodas ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten. I syfte att stärka revisionskvaliteten infördes reglerna om revisorsrotation. Genom att begränsa uppdragstiden förmodas revisorsrotation stärka revisorns oberoende vilket i sin tur har en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Tidigare studier menar att revisionskvaliteten utgörs av revisorns oberoende och kompetens. Medan en del studier hävdar att revisorsrotation stärker revisorns oberoende och därmed ökar revisionskvaliteten, hävdar andra studier att revisorsrotation försämrar revisorns kompetens vilket har en negativ inverkan på revisionskvaliteten. Mot denna bakgrund är det intressant att studera hur revisorerna själva upplever att reglerna om revisorsrotation inverkar på deras oberoende, kompetens och revisionskvalitet.  Problemformulering: Hur upplever revisorer att de obligatoriska reglerna om revisorsrotation inverkar på revisionskvaliteten? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för revisorsrotationens konsekvenser på revisionskvalitet utifrån revisorers uppfattningar. Denna studie bidrar således till att öka kunskap om revisorsrotationens inverkan på revisorns oberoende och revisorns kompetens utifrån revisorernas egna uppfattningar. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuade respondenter är auktoriserade revisorer som har relevant kunskap om revisorsrotation. Resultat och slutsats: Denna studie visar att revisorer upplever att revisorsrotation stärker revisorns oberoende och kan därför ha en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Revisorsrotation upplevs även ha en positiv inverkan på revisorns kompetens då revisorsrotation ger revisorn ett nytt perspektiv på revisionsuppdraget vilket förbättrar hens förmåga att upptäcka oegentligheter i finansiella rapporter. Studien visar samtidigt på att revisorer upplever en negativ inverkan på revisorns kompetens som i sin tur har en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom den insamlade kunskapen om klienten förloras vid en rotation. Studien har verifierat resultaten i många tidigare studier dessutom har funnit att klientens storlek har en inverkan på revisorns oberoende och längden på uppdraget. / Background: An unlimited audit tenure is assumed to have a negative impact on the audit quality. The auditor rotation rules were introduced in order to improve the audit quality. By limiting the assignment time, auditor rotation is assumed to strengthen the auditor's independence, which in turn has a positive impact on the audit quality. Previous studies believe that the audit quality consists of the auditor's independence and competence. While some studies claim that auditor rotation strengthens the auditor's independence and thus increases the audit quality, other studies claim that auditor rotation impairs the auditor's competence and that has a negative impact on the audit quality. Against this background, it is interesting to study how the auditors themselves feel that the auditor rotation rules affect their independence, competence and audit quality. Questions: How do auditors feel that the mandatory auditor rotation rules affect the audit quality? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the auditor rotation rules affect the audit quality based on auditors' perceptions. This study thus contributes to increased knowledge about the impact of auditor rotation on the auditor's independence and the auditor's competence based on the auditors' own perceptions. Method: The study was conducted using a qualitative method and the data collection took place through six semi-structured interviews. The interviewed respondents were authorized auditors who had appropriate knowledge about the auditor rotation.  Results and conclusion: This study shows that auditors feel that auditor rotation rules strengthen the auditor's independence and can therefore have a positive impact on audit quality. Auditor rotation is also perceived to have a positive impact on the auditor's competence as auditor rotation gives the auditor a new perspective on the audit tenure, which improves her ability to detect irregularities in the financial reports. At the same time, the study shows that auditors also experience a negative impact on the auditor's competence, which in turn has a negative impact on the audit quality. Because the auditor rotation leads to the auditor losing client-specific information. This study verifies the previous studies' conclusions but also shows that the client size has also an impact on the auditor’s independence and the length of the tenure.

Syftet med uppsatsen är att beskriva samt öka förståelsen för hur de tre delarna i Revisionspaketet; begränsade konsulttjänster, obligatorisk byrårotation och den nya revisionsberättelsen, kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. För att uppnå vårt syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts, där intervjuer genomförts med en professor inom revision, sex auktoriserade revisorer och FAR:s generalsekreterare. Genom att analysera det empiriska underlaget med stöd från tidigare forskning har vi kommit fram till hur de tre delarna i Revisionspaketet kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. Resultatet visade att införandet av begränsade konsulttjänster och en obligatorisk byrårotation har en positiv påverkan på det synliga oberoendet men en negativ påverkan på revisorns kompetens vilket innebär att den faktiska revisionskvaliteten påverkas negativt medan upplevelsen av revisionskvaliteten ökar. Detta visar på svårigheten att fastställa den exakta påverkan på revisionskvaliteten, då de två faktorerna som utgör revisionskvalitet påverkas olika. Den faktiska revisionskvaliteten anses dock öka ju längre mandattid revisorn har hos klienten, då revisorns kompetens ökar. Slutligen så anses den nya revisionsberättelsen ha en positiv påverkan på revisionskvaliteten då den är mer informativ och belyser företagets betydelsefulla riskområdena vilket ökar den upplevda revisionskvaliteten. För att fortsättningsvis öka revisionskvaliteten är det därmed av betydelse att förstå vilken effekt en striktare reglering har samt att revisorn i praktiken aldrig är helt oberoende. / The purpose of this study is to describe and increase the understanding of how the three parts from the audit package; restriction of non-audit services, mandatory audit firm rotation and the new audit report, might affect the the audit quality in the Swedish context. To achieve our purpose a qualitative approach has been used, based on interviews with a professor in auditing, six licensed auditors and the secretary-general of FAR. Through analysis of the empirical data with the support from previous research we have concluded how the three parts of the audit package have affected the audit quality in Swedish context. The results concluded that the introduction of restricted non-audit services and the mandatory audit firm rotation have a positive effect on the auditor’s visible independence but a negative impact on the auditor’s competence which means that the real audit quality is affected negatively, while the experience of the audit quality increases. This shows the difficulty to determine exactly how the audit quality is affected, because the two main factors that determines the audit quality is affected differently. The real audit quality is considered to increase with the increasing terms of office with the client, because of the auditor’s heightened competence that comes with the longer terms of office. Finally the new audit report is considered to have a positive impact on the audit quality since it’s more informative and highlights significant risk areas within the company which heightens the experience of the audit quality. To subsequently heighten the audit quality it is important to understand what effect increasing regulations have and understand that the auditor practically can’t be completely independent.

Under de senaste åren har revisionsbranschen genomgått betydande förändringar med införandet av digitalisering och olika digitala verktyg. Under det senaste året har Artificiell Intelligens (AI) blivit alltmer framträdande och förväntas fortsätta att utvecklas. Revisionsbyråer integrerar digitala verktyg för att optimera revisionsprocessen, förbättra kvaliteten på revisionerna och reducera risken för konkurrens. Användning av AI-teknik kan signalera att revisionsbyrån ligger i framkant med tekniska verktyg och därmed öka revisionens trovärdighet. Tidigare forskning betonar fördelarna med att implementera digitala verktyg, som AI-teknik, i revisionsarbetet. Det förväntas att detta ska medföra effektivisering, flexibilitet, resursbesparing samt möjlighet att fokusera på andra mer komplexa arbetsuppgifter för revisorn. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur användningen av AI-teknik och digitalisering påverkar revisionsprocess, revisionskvalitet och revisorns kompetenskrav. Studien utforskar dessutom revisorers uppfattning och acceptans av teknologiska innovationer hos revisionsbyråer som ingår i The Big Four. För att åstadkomma detta genomfördes intervjuer med elva revisorer av olika yrkesbefattning. Resultaten från den föreliggande studien indikerar att majoriteten av respondenterna har en positiv inställning till AI-tekniken och dess framtida utveckling. Dessutom framhåller respondenterna att tekniken är ett värdefullt hjälpmedel och stöd under revisionsprocessen genom att erbjuda vägledning och insikter.  Studien framhäver vikten av att använda AI-teknik inom revision med försiktighet och betonar att revisorns mänskliga kompetens och expertis fortfarande är avgörande för både revisionskvalitet och klientförtroende. Trots att majoriteten av respondenterna ser potential i hur AI-teknik kan förbättra deras arbete, påpekar studien att tekniken fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium. Studien har resulterat i att AI-teknik inte är så etablerad som tidigare forskning har indikerat. Det har också observerats att revisorer behöver ökad kunskap om AI för att effektivt kunna använda tekniken i sin revision, vilket kan åstadkommas genom utbildning. Dessa slutsatser indikerar att AI-tekniken fortsätter att genomgå betydande förbättringar och att dess fulla potential ännu inte har realiserats. / Artificial Intelligence and Digitalization in the Auditing Industry: Challenges and Opportunities for the Auditing Process and Audit Quality In recent years, the auditing industry has undergone significant changes with the introduction of digitalization and various digital tools. Over the past year, Artificial Intelligence (AI) has become increasingly prominent and is expected to continue developing. Audit firms are integrating digital tools to optimize the auditing process, improve audit quality, and reduce the risk of competition. The use of AI-technology can signal that the audit firm is at the forefront of technological tools, thereby increasing the credibility of the audit. Previous research emphasizes the benefits of implementing digital tools, such as AI-technology, in auditing work. It is expected that this will lead to increased efficiency, flexibility, resource savings, and the ability for auditors to focus on other, more complex tasks.The purpose of the present study is to examine how the use of AI-technology and digitalization affects the auditing process, audit quality, and the competence requirements for auditors. The study also explores auditors' perceptions and acceptance of technological innovations at audit firms within The Big Four. To achieve this, interviews were conducted with eleven auditors of various professional positions. The results from the present study indicate that the majority of respondents have a positive attitude towards AI-technology and its future development. Additionally, the respondents highlight that the technology is a valuable tool and support during the auditing process by providing guidance and insights.The study highlights the importance of using AI-technology in auditing with caution and emphasizes that the auditor's human competence and expertise remain crucial for both audit quality and client trust. Although the majority of respondents see potential in how AI-technology can enhance their work, the study points out that the technology is still in an early stage of development. The study has shown that AI-technology is not as established as previous research has indicated. It has also been observed that auditors need increased knowledge about AI to effectively use the technology in their audits, which can be achieved through education. These conclusions indicate that AI-technology continues to undergo significant improvements and that its full potential has yet to be realized.