Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Högskolan i Skövde.Kandidatuppsats, Externredovisning, vårterminen 2016 Bakgrund: Datorer har under ett halvt sekel använts i näringslivet och revisorer har använt datorer i revisionsprocessen sedan 1980-talet. Teknik är menat att effektivisera revisionen och möta behov av automatisering för att öka lönsamheten, minska tidsåtgången och underlätta revisorernas arbete. Betydelsen och utnyttjandet av automatisering och informationsteknik [IT] i revisionen har ökat kraftigt under 2000-talet som en följd av den tekniska utveckling som sker i samhället. Revisionsbevis går från papper till elektronisk form och informationssystem [IS] kontrollerar data med lite eller helt utan mänsklig inblandning. Branschens digitalisering innebär flera fördelar som flitigt belyses i litteraturen, medan eventuella nackdelar och risker lämnas obelysta.FAR publicerade år 2013 en framtidsstudie där de önskar förbereda branschen på olika förändringar och vara i framkant för att undvika fallgropar och utnyttja möjligheter. I studien utreds flera framtida drivkrafter och en av dem är digitaliseringen. Flera fördelar med digitaliseringen belyses, men också här missas eventuella nackdelar och risker. Syfte: Syftet med denna studie är att, genom att undersöka dagens yrkesverksamma revisionsutövare syn, öka revisionsbranschen och revisionens intressenters förståelse för hur revisionens tillförlitlighet och revisionsrisker påverkas av digitaliseringen. Metod: Studiens empiriska material samlades in genom en kvalitativ metod. Nio revisorer och tre personer som arbetar med risker inom revision och IT-revision har intervjuats genom elva semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien har kommit fram till att revisorerna i studien och forskningen är eniga om att digitaliseringen innebär flera positiva effekter för revisionen. Exempelvis en ökad kvalitet på slutprodukten, effektivare revisionsprocess och minskad upptäcktsrisk genom att större datamängder kan analyseras. Det föreligger dock en tvetydighet kring huruvida det påverkar revisionens tillförlitlighet som slutprodukt. Studien har visat att yrkesverksamma revisorer har svårt att se risker med den tekniska utvecklingen. Studien har även visat att revisorerna inte har eller anser sig behöva några speciella IT-kunskaper, samtidigt som forskningen menar att IT-kunskaper är mycket viktiga för revisorernas förmåga att göra kvalificerade riskbedömningar. Nyckelord: Revision, digitalisering, tillförlitlighet, förtroende, revisionsrisk, revisionskvalitet, revisionsautomatisering, IT, teknik, IT-revision, ARM. / Abstract Degree in Business Administration, University of SkövdeBachelor Thesis, Financial Accounting, spring term 2016 Background: Computers have been used for half a century in business and auditors have been using computers in the audit process since the 1980s. Technology is meant to make the audit more efficient and meet the needs of automation to increase profitability, reduce the timescale and facilitate the work of the auditors. The meaning and utilization of automation and information technology [IT] in the audit has increased greatly in the 2000s as a result of technological developments taking place in society. Audit evidence goes from paper to electronic and information systems [IS] controls data with little or no human intervention. The industry digitization has several advantages as extensively illustrated in the literature, but the possible disadvantages and risks left not observed. FAR published in 2013 a prospective study in which they wish to prepare the industry to various changes and be in the forefront to avoid pitfalls and exploit opportunities. The study investigated several future drivers and one of them is digitization. Several benefits of digitization are illuminated, but also this study missed potential disadvantages and risks. Purpose: The purpose of this study is that, by examining today's professionals audit practitioners sight, improve the accounting profession and audit stakeholders' understanding of how the reliability of audit and audit risks are affected by digitization. Method: The study's empirical material was gathered through a qualitative method. Nine auditors and three people working with risk assurance and IT audit have been interviewed through eleven semi-structured interviews. Conclusion: The study has concluded that the auditors of the study and research agree that digitization brings several positive effects for the audit. For example, a higher end product quality, a more efficient audit process and reduced detection-risk as a result of larger amounts of data being analyzed. However, there is an ambiguity as to whether it affects the reliability of the audit as a final product. The study has shown that practicing auditors has difficult to see the risks of technological progress. The study has also shown that the auditors did not have or think they need any special IT skills, but research says that IT skills are very important for the auditor's ability to make qualified risk assessments. Keywords: Audit, digitization, reliability, trust, audit risk, audit quality, audit automation, IT, technology, IT audit, ARM.

SAMMANFATTNING   Titel: Tidspressens påverkan på revisionen: En studie om hur svenska revisorer motiverar sina tidsbesparande handlingar under tidspress. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Elizabeth Puhls och Linnea Svedin. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2016- januari.   Syfte: Tidigare forskning har lagt lite fokus på revisorns egna uppfattningar kring revisorers agerande på grund av tidspress. Studiens syfte är att få en förståelse för hur svenska revisorer på små och medelstora revisionsbyråer motiverar åtgärderna som de brukar vidta för att få fram ett bra revisionsarbete inom snäva tidsbudgetar.   Metod: Insamlingen av det empiriska materialet sker med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysen genomförs genom att jämföra egna empiriska data med redan existerande teori. Våra slutsatser dras från egna iakttagelser och insikter.   Resultat och slutsats: Revisor rättfärdigar sitt agerande genom att stödja sig på begreppen väsentlighet och risk vilket de kopplar till klientkännedom och helhetsbedömningar. Revisorns förmåga att förhålla sig professionellt skeptisk har visat sig ha en inverkan på förekomsten av RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Förslag till fortsatt forskning: Återkommande i studien var begreppen väsentlighet och risk. Vi ser potential för att utforska dess betydelse för tidspressen och revisorernas agerande ännu mer. Vi ser möjligheter till att utveckla intervjuguiden och lägga mer fokus på dessa begrepp i den fortsatta forskningen.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar bidrag till redovisningslitteraturen, personer som utövar revisionsyrket samt klienter genom förståelse för hur revisorerna själva ställer sig till de genvägar som de ibland tar för att spara in på tiden.   Nyckelord: revision, pressfaktorer, tidsbudget, tidspress, revisionskvalitet, underrapportering av tid, professionell skepticism. / ABSTRACT   Title: Time pressure's impact on auditing. A study of how Swedish auditors justify their timesaving actions when they work under time pressure. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Elizabeth Puhls and Linnea Svedin. Supervisor: Jan Svanberg. Date: 2016 - January.   Aim: Little focus has been put on auditors’ own perceptions about their reaction to time pressure. Our aim, therefore, is an understanding of how Swedish auditors, working in small and medium sized firms, justify the solutions they take to obtain credible accounting work within a tight time budget.   Method: The collection of empirical material is done using qualitative semi-structured interviews. The analysis is carried out by comparing the empirical data with existing theory. Our conclusions are drawn from own observations and insights.   Result and conclusions: Auditors justify their actions by relying on the concepts essentiality and risk, which they relate to client awareness and overall assessments. It’s been shown that auditors’ ability to maintain their professional skepticism has an effect on the existence of RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Suggestions for future research: The concepts essentiality and risk were consistently repeated by the auditors in the study. We see the potential to explore further their significance related to time pressure. We see opportunities to develop the interview guide in order to place more focus on these concepts in future research.   Contribution of the thesis: This study contributes to accounting literature, people who practice auditing and clients by presenting an understanding of how auditors themselves justify the shortcuts they take in order to meet their time budgets.   Key words: Audit, pressure factors, time budget, time pressure, audit quality, underreporting of time, professional skepticism.

Syfte: Större revisionsbolag har länge inom redovisningslitteraturen associerats med bättre revisionskvalitet jämfört med mindre revisionsbolag. På senare tid har frågan lyfts om större revisionsbolags höga revisionsarvoden beror på högre revisionskvalitet eller marknadsmakt. Denna studie bidrar med nya empiriska underlag inom jämförelsestudier mellan större och mindre revisionsbolag, där revisionsarvodet används som proxy för revisionskvalitet. Vidare tar denna studie, till skillnad från tidigare studier, även hänsyn till revisionskvalitet inom olika riskmiljöer.   Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod med ett positivistiskt förhållningssätt genom arbetet. En deduktiv forskningsansats har tillämpats där tidigare forskning har legat som grund till studiens framförda hypoteser. Insamling av finansiella sekundärdata för totalt 2518 företag har utförts via databasen Thomson Reuters Datastream.   Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar signifikanta skillnader i revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag i studiens olika riskmiljöer. För studiens europeiska länder är förhållandet mellan större och mindre revisionsbolag likvärdiga medan de amerikanska revisionsbolagen skiljer sig signifikant revisionskvalitetsmässigt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien har genomförts utan hänsyn tagen till kvalitativa faktorer som kan komma att påverka revisionskvalitet, vilket öppnar ett utrymme för komparativa studier med en kvalitativ inriktning. Det finns även möjlighet att utöka antalet börsmarknader för respektive land eller utvidga antalet länder i olika riskmiljöer.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar två bidrag till redovisningslitteraturen i form av nya empiriska bevis inom revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag samt unik forskning kring revisionskvalitetsstudier mellan riskmiljöer. Vidare lämnar studiens resultat incitament åt praktiker att granska revisionsmarknaden för eget vinstintresse samt svarar på normgivares funderingar kring marknadsbalansen mellan större och mindre revisionsbolag. / Aim: Big audit firms have long been associated with higher audit quality, compared to smaller audit firms. Recent studies suggest that the higher audit fees from bigger audit firm is affected by market misuse rather than better audit quality. This study provides new empirical evidence between the comparison of big vs small audit firm, where audit fees are used as proxy for audit quality. Furthermore, this study investigates different litigation environment that could affect audit quality.   Method: This study uses an quantitative based method with an positivist, deductive approach, were earlier studies have had an impact on our hypotheses. Financial information from 2518 companies has been collected from Thomson Reuters Datastream.   Result & Conclusions: This study's result provides significant differences of audit quality between big and small audit firms in different risk environments. For this study, the audit quality relationship between big and small audit firms are equivalent for the European countries while audit quality between big and small audit firms in the US differ significantly.   Contribution of the thesis: This study leaves two contributions to the extent audit literature, in terms of empirical evidence of audit quality between big and small audit firms and unique research results of audit quality in different litigation environments. Furthermore, the results of this study creates incentives for practitioners to review the audit market for self interests and answer legal setters concerns about unbalanced audit markets.   Suggestions for future research: The study has been carried out without consideration of qualitative factors that may affect audit quality. It’s opening a space for comparative studies with an qualitative approach. It is also possible to expand the number of stock exchanges for a country or expand the number of countries in different risk environments.

Revisionskvalitet är ett återkommande ämne i såväl forskning som i media. Forskare belyser olika faktorer som påverkar revisionskvalitet och den här studien fokuserar på resurser. Majoriteten av tidigare forskning om revisionskvalitet har Big 4 byråer som utgångspunkt. För att skapa bättre förståelse för hela revisionsprofessionen studeras därför en mindre byrå i den här studien. Syftet är att utforska resurser för revisorer på icke Big 4 byråer, utifrån ett revisionskvalitetsperspektiv. Studien har både deduktiva och induktiva inslag där det deduktiva inslaget utgörs av en teoretisk referensram som ligger till grund för studien. Det induktiva inslaget har gjort det möjligt att studera resurser dels utifrån tillgången till, men även bristen på och användningen av resurser i icke Big 4 byråer. Det har även gjort det möjligt att lägga till ett ytterligare perspektiv då empirin påvisade faktorer som inte identifierats innan datainsamlingen påbörjades. Studiens empiri består till stor del av primärdata från deltagande observationer, men även från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att revisorerna på Revisionsbyrå A har tillgång till, och använder, samtliga resurser som tidigare forskning visat påverka revisionskvalitet positivt. Resultatet visar även tre nyfunna resurser som tillhör det nyfunna kapitalet materiellt kapital, och även de resurserna har en positiv påverkan på revisionskvalitet. Slutsatsen är att revisorerna på Revisionsbyrå A, utifrån dess tillgång till resurser, kan leverera hög revisionskvalitet. Studiens resultat är baserat på empiri från en mindre byrå och det teoretiska bidraget kompletterar tidigare forskning om revisionskvalitet i Big 4 och icke Big 4 byråer. Resultatet av studien är även ett bidrag till revision och revisionskvalitet praktiskt och empiriskt. / Audit quality is a reoccurring field in both research and media. Researchers highlight different factors that affect audit quality and this study focuses on resources. The majority of previous research of audit quality have Big 4 firms as their starting-point. In order to gain a better understanding of the entire audit profession, a smaller firm is the focus of this study. The purpose is to explore resources for auditors in non-Big 4 firms, from an audit quality perspective. The study has both deductive and inductive characteristics; the deductive characteristics are visible through a theoretical framework that functions as a foundation for the study. The inductive characteristics have made it possible to research the resources through both the access to, yet also the lack of, as well as the use of resources in non-Big 4 firms. It has, moreover, made it possible to add another perspective since the empirical data showed factors that had not been identified before the data collection was initiated. The empirical data of this study consists to a large extent of primary data from observations, but also of data from semi-structured interviews. The results show that auditors at Audit Firm A have access to, and use, all the resources that previous research had shown to affect audit quality in a positive way. Moreover, the results show two new resources that belongs to the newly found capital called material capital, and these resources does also have a positive effect on audit quality. The conclusions drawn are that auditors at Audit Firm A can, with respect to their access to resources, deliver high quality audit. The results of the study is based on empirical data from a smaller firm and the theoretical contribution complements previous research of audit quality in Big 4 and non-Big 4 firms. Moreover, the results is also a contribution to audit and audit quality both practical and empirical.

Bakgrund: Under 2000-talet har ett antal skandaler skakat om revisionsbranschen, både inom den privata och den offentliga sektorn. Detta har väckt ett intresse för att undersöka hur revisionen går till inom dessa två sektorer. Tidigare forskning som jämför revision inom den privata sektorn med statlig revision är begränsad, vilket motiverar den här undersökningen då en sådan jämförelse kan ge större kunskap kring huruvida företag och myndigheter är föremål för samma nivå av granskning. Vidare är granskningsprocessens påverkan på revisionskvaliteten ett relativt outforskat område, vilket motiverar undersökningen ytterligare. Syfte: Undersökningen jämför granskningsprocessen för revision inom den privata sektorn med granskningsprocessen för statlig revision, i en svensk kontext. Syftet är att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter i hur granskningsprocessen är utformad mellan de två sektorerna, och vidare vad eventuella skillnader eller likheter kan ha för påverkan på revisionskvaliteten inom respektive sektor. Metod: Undersökningen har en induktiv utgångspunkt, och utförs i form av en innehållsanalys bestående av en dokumentgranskning och intervjuer. I dokumentgranskningen ställs relevant lagstiftning, gransknings-standarder, och styrdokument för kvalitetskontroll för de två sektorerna mot varandra. Ett antal intervjuer görs även med revisorer från KPMG och Riksrevisionen, som representerar revision inom den privata respektive den offentliga sektorn. Slutsats: Resultatet visar att granskningsprocessen till stor del ser likadan ut, men att det finns ett antal skillnader som framför allt har att göra med mer långtgående krav på rapportering för myndigheter. Detta kan förklaras med att agent-problematiken är större inom den offentliga sektorn, vilket i sin tur leder till en mer omfattande granskning för den statliga revisionen. God revisionskvalitet kommer av efterföljelse av lagar och regler, samt revisionsstandarder. Den privata sektorn har mer detaljerad lagstiftning, och därmed fler aspekter att beakta för att uppnå god revisionskvalitet. Vad gäller revisionsstandarder är dessa likartade, varför båda sektorerna har samma utgångsläge för att uppnå revisionskvalitet och undvika revisions-misslyckanden. / Background: During the 21st century, a number of scandals have shaken the audit industry - both within the private and the public sector. There is an increasing interest in knowing how the audit process is designed within these two sectors. Previous research comparing private sector audits to public sector audits is scarce; this motivates an investigation such as this one, because a comparison could provide insight into whether corporations and government agencies are subject to the same level of scrutiny. Further, the impact of the audit process on audit quality is a relatively unexplored area of research, which motivates the study even more. Purpose: The investigation compares the review process of private sector audits with the review process of public sector audits, within a Swedish context. The purpose is to find out whether there are differences or similarities in the review process between these two sectors, and if these potential differences could affect the audit quality of the sectors respectively. Method: The investigation has an inductive starting point, with a content analysis of a document review and interviews. The document review compares relevant laws, standards for the review process, and regulations of quality control, for each of the sectors. A number of interviews are carried out with auditors from KPMG and Riksrevisionen (Swedish NAO). The participants are representatives for auditors in the private sector and the public sector respectively. Conclusion: The findings show that the review process overall is very similar, but that there are a number of differences that mostly have to do with the more extensive reporting requirements for the public sector. This could be explained by the fact that the principal-agent problem is more complex within the public sector, which, in turn, leads to a more extensive review in the public sector audit. Audit quality comes from following laws and regulations, as well as audit standards. The private sector has more detailed audit laws, and thereby more aspects to consider in order to achieve good audit quality. The audit standards are similar in the private and the public sector, indicating that they have the same starting ground for achieving audit quality and avoid audit failures.

Bakgrund: Tidigare forskning visar både för- och nackdelar med rotationsregler för revisorer. Vissa menar att revisorns oberoende och revisionskvaliteten stärks i samband med rotationsregler då revisorn inte får en nära relation med sin klient. Samtidigt anger andra forskare att revisorns oberoende och revisionskvaliteten blir sämre då rotationsregler tillämpas. En revisor ska oavsett uppdrag alltid revidera utifrån god revisorssed och alltid vara oberoende vid sina uppdrag. Tidigare forskning anger att revisorns oberoende ses som en professionell tillgång, om en revisor agerar oaktsamt skulle detta påverka revisorns legitimitet och förtroendet för revisorer kan därmed ifrågasättas av samhället. Problemformulering: Vilken påverkan har rotationsreglerna på revisorns oberoende? Vilken påverkan har rotationsreglerna på revisionskvaliteten? Syfte: Studiens syfte är att ur ett legitimitetsperspektiv bidra med påskrivande revisorers uppfattningar kring rotationsreglernas påverkan på revisorns oberoende samt revisionskvaliteten. Studien kommer också bidra med förståelse för hur relationen mellan revisor och klient påverkar revisorns oberoende och revisionskvaliteten. Då det är relationen som studeras kommer vänskapshotet inom den lagstadgade analysmodellen att beskrivas. Metod: Sju intervjuer med påskrivande revisorer på mindre eller medelstora revisionsbyråer har genomförts. De intervjuade revisorerna har valts genom ett strategiskt urval för att bidra med förståelse om det valda området. Resultat och slutsats: Studien visar att rotationsregler inte påverkar revisorns faktiska oberoende men att det påverkar revisorns synbara oberoende, vilket innebär att reglerna stärker samhällets förtroende för revisorer. Rotationsregler kan också förbättra revisionskvaliteten då en revisor som haft ett uppdrag under flera års tid kan utföra granskningen av slentrian och inte är uppmärksam. Dock tyder studiens resultat på att rotationsregler kan försämra revisionskvaliteten under det första året av ett uppdrag eftersom en revisor bör ha kunskap om klientens verksamhet för att kunna utföra revisionen med hög kvalitet. / Background: Research has shown both advantages and disadvantages of rotation rules for auditors. Some argue that the auditor's independence and the audit quality are strengthened in connection with rotation rules, since the auditor does not get a close relationship with clients. At the same time, other researchers indicate that the auditor's independence and the audit quality will deteriorate when rotation rules are applied. An auditor must, regardless of assignment, always revise on the basis of good auditing practice and always be independent in the assignments. Research indicates that the auditor's independence is seen as a professional asset, if an auditor acts negligently, this would affect the auditor's legitimacy, and confidence in auditors can thus be questioned by society. Questions: What impact does rotation rules have on the auditor's independence? What impact does rotation rules have on the audit quality? Purpose: The purpose of the study is to contribute, from a legitimacy perspective, the perceptions of auditors on the impact of the rotation rules on the auditor's independence and the audit quality. The study will also contribute with an understanding of how the relationship between auditor and client affects the auditor's independence and the audit quality. When it is the relationship being studied, the friendship threat within the statutory analysis model will be described. Method: Seven interviews with authorized auditors in small or medium-sized auditing firms have been conducted. The interviewed auditors have been chosen through a strategic selection to contribute with understanding of the chosen area. Results and conclusion: The study shows that rotation rules do not affect the auditor's independence in fact, but that it affects the auditor's independence in appearance, which strengthens society's confidence in auditors. Rotational rules can also improve the audit quality as an auditor who has had an assignment for several years can carry out the auditing by routine and not be attentive enough. However, the study's results suggest that rotation rules may impair the audit quality during the first year of an assignment because an auditor should have knowledge of the client's activities in order to perform the audit with high quality.

Date:                        2018-06-04 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                   Blerta Balaj                                   Fariba Mohammedian                              Title:                        Digitization in the audit profession                                                                 – A qualitative study on how efficiency and quality have changed in                                                                       connection with digitization Tutor:                      Staffan Boström Keywords:              Digitization, audit, information technology, efficiency audit, quality audit Research questions:               What strengths and weaknesses result from the development of digitization within                                 the audit profession?                                 What possibilities does digitization bring within the audit profession? Purpose:                  The purpose of the study is to examine the impact of digitization on the audit                                 profession. Specifically, it is investigated how the efficiency and quality of audit                                 has changed in connection with digitization. Method:                  The study is based on a qualitative research method with an abductive approach.                                Semi-structured interviews with four authorized auditors have been conducted for                                 the collection of information. Information gathering has also been done through                                scientific articles, literature and electronic sources. Conclusion:            More assignments per auditor can be performed but there is currently insufficient                                knowledge within information technology. The evolution of digitization enables                                increased efficiency and quality within the audit profession. In the future,                                increased knowledge within IT will be crucial to the profession. / Datum:                    2018-06-04 Nivå:                        Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi:                Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:              Blerta Balaj                                   Fariba Mohammedian                                                    Titel:                        Digitalisering inom revisionsyrket                                                               – En kvalitativ studie om hur effektivitet och kvalitet har förändrats i                                                                     samband med digitaliseringen Handledare:            Staffan Boström Nyckelord:              Digitalisering, revision, informationsteknologi, effektivitetsrevision,                                                                 revisionskvalitet Forsknings- frågor:                     Vilka styrkor och svagheter medför utvecklingen av digitalisering inom                                                                    revisionsyrket?                                                              Vilka möjligheter öppnar digitaliseringen upp för inom revisionsyrket? Syfte:                       Syftet med arbetet är att studera vilken påverkan digitaliseringen har medfört                                 inom revisionsyrket. Specifikt undersöks hur effektivitet och kvalitet av revision                                 har förändrats i samband med digitaliseringen. Metod:                     Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats.                                Semistrukturerade intervjuer med fyra auktoriserade revisorer har utförts för                                insamling av information. Informationsinsamling har även skett genom                                vetenskapliga artiklar, litteratur samt elektroniska källor. Slutsats:                  Fler revideringar per revisor kan utföras men det finns i nuläget bristande kunskap                                 inom informationsteknik. Digitaliseringens utveckling möjliggör för ökad                                 effektivitet och kvalitet inom revisionsyrket. I framtiden kommer ökad kunskap                                 inom IT vara avgörande för yrket.

Bakgrund: År 2016 infördes lagen om tidsbestämd obligatorisk byrårotation för företag av allmänt intresse in i svensk lagstiftning. Definitionen "företag av allmänt intresse" innefattar börsnoterade företag och vissa finansiella företag. Regeln om obligatorisk byrårotation ingick i EU:s så kallade revisionspaket. Tanken med EU:s revisionspaket var att förbättra revisionskvaliteten och stärka reviorns oberoende för medlemsländerna. Det fanns även ett behov av att stärka förtroendet för revisionen efter alla revisionsskandaler som inträffat. Tidigare forskning anser att det finns både för- och nackdelar med obligatorisk byrårotation. Vissa forskare menar att revisionskvaliteten ökar av obligatorisk byrårotation medan andra menar att revisionskvaliteten minskar. Således är det intressant att studera vilken påverkan obligatorisk byrårotation har på revisionskvaliteten samt revisionens legitimitet. Problemformulering: Hur påverkas revisionskvaliteten och revisionens legitimitet av obligatorisk byrårotation? Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten samt allmänhetens förtroende för revisionen. Studien syftar således till att skapa en ökad förståelse kring hur revisionskvaliteten och revisionens legitimitet påverkas av obligatorisk byrårotation. Metod: Studiens tillvägagångssätt var kvalitativt och datainsamlingen bestod av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Alla informanter har revisorsbakgrund. Resultat och slutsats: Studien visar att obligatorisk byrårotation har en övervägande positiv påverkan på såväl revisionskvaliteten som revisionens legitimitet. Detta gäller för både börsnoterade företag och finansiella företag. Obligatorisk byrårotation motverkar långvariga relationer mellan revisor och klient. Samtidigt går kunskap om ett företag förlorad när det genomförs en byrårotation. / Backgrounds: In 2016, mandatory audit firm rotation was confirmed as a new law for public interest entities into Swedish legislation. The definition of "public interest entities" include listed companies and certain financial undertakings. The mandatory audit firm rotation rule was included in the EU audit package. The idea with the audit package was to improve the audit quality and increase the auditor independence for the member states of EU. There was also a need to improve the legitimacy confidence in the audit after all the scandals that occurred. Previous research finds that there are both advantages and disadvantages with mandatory audit firm rotation. Some research shows that the audit quality increase by mandatory audit firm rotation, while some shows that the audit quality decrease. Thus, it is interesting to study the impact of mandatory audit firm rotation on audit quality and audit legitimacy. Questions: How does the audit quality and the audit legitimacy affect by mandatory audit firm rotation? Purpose: The purpose of the study is to investigate, form an auditor's perspective, how mandatory audit firm rotation affects audit quality and public confidence in the audit. The study thus aims to create an increased understanding about how audit quality and audit legitimacy are affected by mandatory audit firm rotation. Method: The study's approach was qualitative and the data was collected by six semi-structured interviews. All informants have background in the audit profession. Result and conclusion: The study shows that mandatory auditor rotation has a predominantly positive impact at the quality of the audit and the audit legitimacy. This applies to both financial undertakings and listed companies. Mandatory auditor rotation decreases the risk of counteracts long-standing relationships between the auditor and tha client. At the same time, knowledge of a company is lost when an audit firm rotation is implemented.

<p>Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondent’s (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of Småland. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing.</p><p>The approaches of SME’s when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondent’s perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in Småland and Norrland, but negatively associated with the respondent’s level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties.</p><p>Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondent’s perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.</p>

This study examines whether there is an association between the length of the client-auditor relationship and audit quality, using absolute unexpected accruals estimated by industry as a measure of audit quality based on a modified Jones model. The study is motivated by the proposal on mandatory audit firm rotation for publicly traded companies from the European Commission, which is based on the notion that longer auditor firm tenure creates a familiarity threat which reduces the audit quality. Both the relation between audit quality and auditor partner tenure and audit firm tenure is examined in this study, using multivariate regression controlling for auditor type (Big 4 versus non-Big 4), signing auditors (one versus two auditors), firm size, profitability, leverage and age. There is a significant negative relationship between audit quality and audit partner tenure when only companies employing Big 4 is tested, which indicate that auditors constrain managements extreme accounting measures with longer tenure. The results provide no significant evidence of an increase in the absolute unexpected accruals with audit firm tenure, when only Big 4 companies are tested. The results also overall suggest that the audit quality is lower for shorter tenure relative to longer tenure, which is consistent with previous studies. The results of this study therefore implies that under the current regime with no obligation of firm rotation, longer audit tenure is on average associated with auditors in greater extent constraining managements extreme accounting choices. The results therefore do not support the call for mandatory rotation. However, the majority of the regression results were not statistically significant, which limits the possibility to apply these results to a population outside the scope of this study. / Revisorers oberoende i förhållande till sina klienter har under de senaste åren med anledning av finanskrisen samt de omtalade revisionsskandalerna medfört diskussioner om huruvida den befintliga lagstiftningen som reglerar revisorers arbete är tillräcklig. Det har även diskuterats om det behöver vidtas ytterligare åtgärder för att säkerställa revisorernas oberoende. Som ett led att stärka revisorernas oberoende har Europeiska Kommissionen lagt på förslag att införa obligatorisk byrårotation för publika bolag. Det har redan införts obligatorisk revisorsrotation. Dock anser emellertid kommissionen att detta inte är tillräckligt, då långa revisionsbyråuppdrag kan vara skadliga för oberoendet på grund av att det med tiden kan skapas en vänskaplig relation mellan revisionsbyrån och klienten. Majoriteten av tidigare forskning på området har emellertid inte funnit stöd för att varken långa partneruppdrag eller byråuppdrag skulle vara skadliga för revisionskvaliteten som omfattar revisorers oberoende. I studien undersöks således huruvida det finns ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten. Studiens syfte är därmed att undersöka om längden på partneruppdraget och byråuppdraget påverkar revisionskvaliteten. Utifrån studiens resultat syftar studien även till att kommentera rimligheten i Europeiska Kommissionens förslag på införandet av obligatorisk byrårotation. Studien utgår ifrån ett intressentperspektiv, eftersom det i slutändan är intressenter såsom aktieägare, investerare, långivare, anställda, kunder och staten som drabbas av de negativa konsekvenserna av att revisorer inte är oberoende i sin granskning, då tillförlitligheten till årsredovisningarna minskar.    De teoretiska utgångspunkterna baseras på tidigare forskning inom revision och företagsekonomi. I studien tillämpas teorier och tidigare forskningsresultat som främst gäller revisionskvalitet, vinstmanipulering och längden på partner- samt byråuppdraget i syfte att beskriva den befintliga forskningen som vid tiden för studien behandlar ämnet. En kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt efter den positivistiska synssättet har använts för att på bästa möjliga sätt undersöka studiens uppställda problem och syfte. Urvalet består av publika bolag börsnoterade på NASDAQ OMX Nordics Large, Mid och Small Cap listor. I linje med tidigare studier används oväntade periodiseringar beräknad utifrån branschtillhörighet som mått på revisionskvalitet.    Resultaten visar att partnerlängden är signifikant negativt associerad med de absoluta oväntade periodiseringarna när endast företag reviderade av Big 4 studeras, vilket indikerar att revisorer begränsar företagsledningens möjlighet att genomföra extrema redovisningsbeslut i takt med att längden på partneruppdraget ökar. Resultaten ger inget stöd för att långa byråuppdrag påverkar revisionskvaliteten negativt, detta då inga signifikanta samband observerades. Studiens resultat visar även att korta revisionsuppdrag överlag har högre oväntade periodiseringar i förhållande till längre uppdrag. Studien ger således inget stöd för införandet av obligatorisk byrårotation.