Studien motiveras av införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige genom EU:s revisionspaket. Studien undersöker sambandet mellan audit-firm tenure (längden på en revisionsbyrås uppdrag hos ett företag) och revisionskvalitet. Som proxy för revisionskvalitet används mått på absoluta diskreta periodiseringar. För att genomföra studien görs en regressionsanalys och ett korrelationstest. Urvalet baseras på svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm Large- och Mid Cap och det slutliga antalet företagsår som studeras är 383 stycken. I kontrast till stor del av tidigare studier finner denna studie att revisionskvaliteten är högre vid kort audit-firm tenure, tre år eller kortare, jämfört med lång audit-firm tenure, fyra år eller längre. Resultatet kan säkerställas på en signifikansnivå på 10 %. Studien bidrar med underlag till debatten om obligatorisk byrårotation.

This study examines whether there is an association between the length of the client-auditor relationship and audit quality, using absolute unexpected accruals estimated by industry as a measure of audit quality based on a modified Jones model. The study is motivated by the proposal on mandatory audit firm rotation for publicly traded companies from the European Commission, which is based on the notion that longer auditor firm tenure creates a familiarity threat which reduces the audit quality. Both the relation between audit quality and auditor partner tenure and audit firm tenure is examined in this study, using multivariate regression controlling for auditor type (Big 4 versus non-Big 4), signing auditors (one versus two auditors), firm size, profitability, leverage and age. There is a significant negative relationship between audit quality and audit partner tenure when only companies employing Big 4 is tested, which indicate that auditors constrain managements extreme accounting measures with longer tenure. The results provide no significant evidence of an increase in the absolute unexpected accruals with audit firm tenure, when only Big 4 companies are tested. The results also overall suggest that the audit quality is lower for shorter tenure relative to longer tenure, which is consistent with previous studies. The results of this study therefore implies that under the current regime with no obligation of firm rotation, longer audit tenure is on average associated with auditors in greater extent constraining managements extreme accounting choices. The results therefore do not support the call for mandatory rotation. However, the majority of the regression results were not statistically significant, which limits the possibility to apply these results to a population outside the scope of this study. / Revisorers oberoende i förhållande till sina klienter har under de senaste åren med anledning av finanskrisen samt de omtalade revisionsskandalerna medfört diskussioner om huruvida den befintliga lagstiftningen som reglerar revisorers arbete är tillräcklig. Det har även diskuterats om det behöver vidtas ytterligare åtgärder för att säkerställa revisorernas oberoende. Som ett led att stärka revisorernas oberoende har Europeiska Kommissionen lagt på förslag att införa obligatorisk byrårotation för publika bolag. Det har redan införts obligatorisk revisorsrotation. Dock anser emellertid kommissionen att detta inte är tillräckligt, då långa revisionsbyråuppdrag kan vara skadliga för oberoendet på grund av att det med tiden kan skapas en vänskaplig relation mellan revisionsbyrån och klienten. Majoriteten av tidigare forskning på området har emellertid inte funnit stöd för att varken långa partneruppdrag eller byråuppdrag skulle vara skadliga för revisionskvaliteten som omfattar revisorers oberoende. I studien undersöks således huruvida det finns ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten. Studiens syfte är därmed att undersöka om längden på partneruppdraget och byråuppdraget påverkar revisionskvaliteten. Utifrån studiens resultat syftar studien även till att kommentera rimligheten i Europeiska Kommissionens förslag på införandet av obligatorisk byrårotation. Studien utgår ifrån ett intressentperspektiv, eftersom det i slutändan är intressenter såsom aktieägare, investerare, långivare, anställda, kunder och staten som drabbas av de negativa konsekvenserna av att revisorer inte är oberoende i sin granskning, då tillförlitligheten till årsredovisningarna minskar.    De teoretiska utgångspunkterna baseras på tidigare forskning inom revision och företagsekonomi. I studien tillämpas teorier och tidigare forskningsresultat som främst gäller revisionskvalitet, vinstmanipulering och längden på partner- samt byråuppdraget i syfte att beskriva den befintliga forskningen som vid tiden för studien behandlar ämnet. En kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt efter den positivistiska synssättet har använts för att på bästa möjliga sätt undersöka studiens uppställda problem och syfte. Urvalet består av publika bolag börsnoterade på NASDAQ OMX Nordics Large, Mid och Small Cap listor. I linje med tidigare studier används oväntade periodiseringar beräknad utifrån branschtillhörighet som mått på revisionskvalitet.    Resultaten visar att partnerlängden är signifikant negativt associerad med de absoluta oväntade periodiseringarna när endast företag reviderade av Big 4 studeras, vilket indikerar att revisorer begränsar företagsledningens möjlighet att genomföra extrema redovisningsbeslut i takt med att längden på partneruppdraget ökar. Resultaten ger inget stöd för att långa byråuppdrag påverkar revisionskvaliteten negativt, detta då inga signifikanta samband observerades. Studiens resultat visar även att korta revisionsuppdrag överlag har högre oväntade periodiseringar i förhållande till längre uppdrag. Studien ger således inget stöd för införandet av obligatorisk byrårotation.

The faith in financial reporting quality and the corresponding auditing process has suffered a lot within the last decade, due to significant accounting scandals (e.g. Enron, WorldCom, Parmalat, etc.). As an answer to these accounting scandals, the law-makers in Germany and the European Union, respectively, have strengthened audit regulations in order to improve the quality of the conducted audits. The aim of this cumulative dissertation is to provide empirical evidence on the effects of intended and already implemented regulative audit requirements in Germany. ln order to consider the wide range of different audit requirements, the dissertation is based on four different study manuscripts, highlighting various perspectives with regard to the appointment, duration, and remuneration of a statutory auditor in the German audit environment. Besides the empirical evidence for separate auditing issues, this dissertation is also aimed to provide a solid theoretical background and critical suggestions for future research.

The faith in financial reporting quality and the corresponding auditing process has suffered a lot within the last decade, due to significant accounting scandals (e.g. Enron, WorldCom, Parmalat, etc.). As an answer to these accounting scandals, the law-makers in Germany and the European Union, respectively, have strengthened audit regulations in order to improve the quality of the conducted audits. The aim of this cumulative dissertation is to provide empirical evidence on the effects of intended and already implemented regulative audit requirements in Germany. ln order to consider the wide range of different audit requirements, the dissertation is based on four different study manuscripts, highlighting various perspectives with regard to the appointment, duration, and remuneration of a statutory auditor in the German audit environment. Besides the empirical evidence for separate auditing issues, this dissertation is also aimed to provide a solid theoretical background and critical suggestions for future research.:I. Audit services, non-audit services, and audit firm tenure – three perspectives on audit quality … 1 II. Abnormal audit fees and audit quality in German audit market: initial evidence on association of audit fee premiums and audit fee discounts with earnings management … 13 III. Effects of initial audit fee discounts on audit quality: evidence from Germany … 32 IV. Non-audit services and audit quality: blessing or curse? … 60 V. Relationship of auditor tenure to audit quality: empirical evidence from the German audit market … 89