The accounting profession, particularly the public company auditing profession, has experienced a drastic transformation over the last decade. Following a series of costly accounting scandals that tarnished the profession’s credibility, Congress passed the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) for more rigorous regulation of public companies and public accounting firms. The new policy changed audit interactions with clients and included a mandate for the periodic rotation of audit partners on audit engagements to increase auditor independence. Currently being debated are further changes that may lead to additional restrictions and more work for auditors and their clients. This thesis explores the issue of auditor independence in the audit process and examines whether the periodic rotation of audit firms should be mandated in the U.S.

Bakgrund: Innan rotationskrav för revisorer har hunnit cementeras och ge utslag, har Regeringen i ett nytt betänkande lagstadgat även krav för rotation för byråer. Krav på byrårotation uppkom som en proposition efter finanskrisen 2008, som ett led i att strama åt regelverket för revisionsbyråer. Den Europeiska kommissionen skriver i sitt betänkande att även om de huvudansvariga revisorerna byts ut med jämna mellanrum kvarstår risken för en jävsituation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisionsbyråer, kunder och myndigheter förhåller sig till obligatorisk byrårotation. Vi kommer även att studera hur marknaden för revision ändras, samt studera hur en revisionsbyrå ur ”The Big Four” kommer att förbereda sig inför denna lagförändring. Frågeställningar: Hur kommer byrårotation att inverka på revisionskvalitén för börsnoterade företag och finansiella företag av allmänt intresse? Hur förbereder en revisionsbyrå ur ”The Big Four” sig inför byrårotation? Vilka effekter kan byrårotation ha på marknadsstrukturen? Metod: Studien utgörs av en fallstudie där obligatorisk byrårotation studeras ur tre perspektiv. Studien baseras på ett antal befintliga teorier, varför studiens bearbetas utifrån den deduktiva ansatsen. Primärdata samlas in genom semi-strukturerade intervjuer, där respondenterna har valts ut efter olika kriterier, beroende på perspektiv. Empiri: Tre myndigheter, tre kunder och en revisionsbyrå har varit föremål för våra intervjuer, där vi tematiskt redogör för deras uttalanden. Slutsats: Byrårotation kommer att leda till att revisorn blir mer oberoende, då mandatperioden inte tillåter att nära relationer bildas och på grund av vitesbeloppets omfattning. Revisionen kommer inte kosta mer, med anledning av att det kommer att bli en kamp mellan byråerna om uppdragen. Vi har identifierat tre möjliga marknadseffekter av byrårotation, där kartelliknande verksamheter är en möjlig utgång. Revisionsbyråernas verksamheter kommer att bli mer likt de internationellas, där rådgivningstjänster utgör den största delen. En viktig konsekvens av byrårotation kan vara att bolag roterar byrå vid kritiska tidpunkter, vilket kan skada bolaget ytterligare. Bolag bör kunna flagga vid sådana tidpunkter, för att kunna förlänga rotationen parallellt med den nytillträdda i början av uppdraget.

As a result of crisis and scandals, a lot of criticism has been emphasized against an auditor’sindependence and profession. In order to re-establish confidence in financial statements, theEuropean Commission introduced a Green Paper that above all included a proposal of mandatoryaudit firm rotation aiming to enhance an auditor's independence. The aim of this thesis istherefore to describe whether an auditor’s independence may be affected by the new lawregarding Mandatory Audit Firm Rotation, by contributing with more information regarding auditfirm rotation based on Swedish companies from the Swedish market. The study is based on a quantitative approach using a multivariate logistic regression in order tocompile and analyze the results. Six hypotheses have been tested in order to determine whetherchosen variables may affect an auditor's independence and their statements. Based on our results,we accepted four hypotheses, showing that four variables have an influence on qualified opinion,with rotation as a reference variable. The four variables are leverage, size, specialist and losswhich showed a statistically significance using a 5% significance level. The results imply thataudit firm rotation may enhance an auditor's independence.

The topic of the effects of audit quality as a consequence of audit firm rotation has been debated for decades in business science. It has also been discussed in the political arena. In April 2013 the Legal Affairs Committee of the European Union voted for a draft law requiring mandatory audit firm rotation for periods of 14 years. Countries such as Sweden might face the possible changes in audit quality that the mandatory audit firm rotation entails. In the light of these events, we studied how the audit quality changes when audit firms rotate. Because we used the Jones Model and the Modified Jones Model, discretionary accruals were our proxy for audit quality. The initial sample consisted of all publicly listed companies which rotated audit firms from 2008 to 2012 in Sweden. We found that there was a statistically significant change in audit quality, in the form of higher discretionary accruals following the rotation. Based on earlier research claiming that higher discretionary accruals signifies lower audit quality, our results suggest that audit firm rotation in Sweden leads to a diminished audit quality. This might be due to the loss of firm-specific knowledge. Our results also indicate that the new auditing firms are more conservative than the auditor firm prior to the rotation, which might be explained by the increased audit risk that is related to the audit of the first-year client.

O propósito central deste estudo é investigar se existe um prazo \"ótimo\" para o rodízio mandatório de firmas de auditoria no Brasil. Primeiramente, buscou-se evidências através da percepção de agentes do mercado para fundamentar o desenvolvimento de um modelo de estudo da qualidade de auditoria em função do tempo de relacionamento auditor-auditado tenure, considerando de forma isolada o efeito da tenure nas vertentes da qualidade, competência e independência, de acordo com o conceito de DeAngelo (1981b). Com base em um modelo quadrático, que consiste em uma simplificação do modelo originalmente proposto, foi realizada uma aplicação empírica com dados de companhias abertas brasileiras, listadas na Bovespa, referente ao período de 1998 a 2016. Os resultados sugerem ser possível estimar o prazo \"ótimo\" para o rodízio mandatório de firmas de auditoria em aproximadamente 5,7 anos. Testes adicionais foram realizados para conferir robustez a este resultado, indicando que o prazo \"ótimo\" seria em torno de 6 e 8,8 anos. Esses resultados indicam, portanto, que o prazo atualmente utilizado pela CVM (5 anos para empresas que não têm comitê de auditoria estatutário e 10 anos para as que têm) é compatível com os prazos estimados para se estabelecer o maior nível de qualidade média de auditoria possível. Tendo em vista que os prazos estimados são superiores a 5 anos, talvez não haja prejuízos, no que se refere à maximização da qualidade média da auditoria, se o prazo atualmente adotado for ligeiramente estendido. / The aim of this work is to investigate whether there is an \"optimal\" period for the mandatory audit firm rotation in Brazil. Firstly, evidence was sought through the perception of market agents to support the development of a model of audit quality as a function of the audit tenure, considering separately the effects of audit tenure on the audit quality components, competence and independence, according to DeAngelo\'s (1981b) concept. Based on a quadratic model, which consists of a simplification of the model originally proposed, an empirical application was made with data from Brazilian companies, listed on Bovespa, for the period from 1998 to 2016. The results suggest that it is possible to estimate an \"optimal\" audit tenure period for the mandatory audit firm rotation in Brazil around 5.7 years. Additional tests were performed to give robustness to the results, indicating that the \"optimal\" period would be around 6 and 8.8 years. These results indicate, therefore, that the term currently used by the CVM (5 years for companies that do not have statutory audit committee and 10 years for those that have) is compatible with the estimated terms to establish the highest possible level of the average audit quality. Given that the estimated timeframe is greater than 5 years, there may be no impairment in maximizing the average audit quality if the current rotation period is slightly extended.

O propósito central deste estudo é investigar se existe um prazo \"ótimo\" para o rodízio mandatório de firmas de auditoria no Brasil. Primeiramente, buscou-se evidências através da percepção de agentes do mercado para fundamentar o desenvolvimento de um modelo de estudo da qualidade de auditoria em função do tempo de relacionamento auditor-auditado tenure, considerando de forma isolada o efeito da tenure nas vertentes da qualidade, competência e independência, de acordo com o conceito de DeAngelo (1981b). Com base em um modelo quadrático, que consiste em uma simplificação do modelo originalmente proposto, foi realizada uma aplicação empírica com dados de companhias abertas brasileiras, listadas na Bovespa, referente ao período de 1998 a 2016. Os resultados sugerem ser possível estimar o prazo \"ótimo\" para o rodízio mandatório de firmas de auditoria em aproximadamente 5,7 anos. Testes adicionais foram realizados para conferir robustez a este resultado, indicando que o prazo \"ótimo\" seria em torno de 6 e 8,8 anos. Esses resultados indicam, portanto, que o prazo atualmente utilizado pela CVM (5 anos para empresas que não têm comitê de auditoria estatutário e 10 anos para as que têm) é compatível com os prazos estimados para se estabelecer o maior nível de qualidade média de auditoria possível. Tendo em vista que os prazos estimados são superiores a 5 anos, talvez não haja prejuízos, no que se refere à maximização da qualidade média da auditoria, se o prazo atualmente adotado for ligeiramente estendido. / The aim of this work is to investigate whether there is an \"optimal\" period for the mandatory audit firm rotation in Brazil. Firstly, evidence was sought through the perception of market agents to support the development of a model of audit quality as a function of the audit tenure, considering separately the effects of audit tenure on the audit quality components, competence and independence, according to DeAngelo\'s (1981b) concept. Based on a quadratic model, which consists of a simplification of the model originally proposed, an empirical application was made with data from Brazilian companies, listed on Bovespa, for the period from 1998 to 2016. The results suggest that it is possible to estimate an \"optimal\" audit tenure period for the mandatory audit firm rotation in Brazil around 5.7 years. Additional tests were performed to give robustness to the results, indicating that the \"optimal\" period would be around 6 and 8.8 years. These results indicate, therefore, that the term currently used by the CVM (5 years for companies that do not have statutory audit committee and 10 years for those that have) is compatible with the estimated terms to establish the highest possible level of the average audit quality. Given that the estimated timeframe is greater than 5 years, there may be no impairment in maximizing the average audit quality if the current rotation period is slightly extended.

Bakgrund: I Sverige finns lagstiftning kring att publika och privata aktiebolag ska genomgå revision. Syftet med revision är att granska ett bolags räkenskaper och den förvaltning som sker av styrelse och verkställande direktör. I ämbetet som revisor ska denne agera oberoende gentemot bolaget och just oberoendet ifrågasattes av EU-kommissionen efter den finanskris som bland annat drabbade Europa mellan 2007 och 2009. Ifrågasättandet ledde till en ny lag för publika aktiebolag som tvingar dem att byta revisionsbyrå. Genomförandet av en byrårotation kan för både privata och publika aktiebolag ske frivilligt eller ofrivilligt. Enstaka studier har tidigare undersökt området byrårotation med en kvalitativ ansats, vilket delvis motiverar studiens syfte.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som är av betydelse då ett företag byter och väljer ny revisionsbyrå, och om det skiljer sig åt mellan publika och privata aktiebolag. Genom studien vill författarna bidra till en ökad förståelse för vad som ligger till grund för de ageranden och val företagen gör gällande byrårotation.    Metod: För att skapa en djupare kunskap om hur företag resonerar vid en byrårotation har ett abduktivt tillvägagångssätt tillämpats. Inledningsvis har tidigare forskning studerats för att skapa en bild av vad som tidigare konstaterats varit av betydelse för företag vid deras byte av respektive val av ny revisionsbyrå. Tre huvudsakliga kategorier kommer fram i form av företagets egenskaper, revisorns egenskaper och själva revisionen. Därefter har intervjuer med sex företag genomförts som legat till grund för uppkomsten av teori i form av två nya faktorer.   Slutsats: Den tydligaste skillnaden som går att utröna mellan publika och privata aktiebolag i denna studie är att vid en byrårotation ser privata aktiebolag i större grad relationen till revisorn som viktig, och publika aktiebolag lägger större vikt vid revisorns kompetens. Studien visar även att det är en kombination av olika faktorer har betydelse vid processen av en byrårotation och inte en enskild sådan. Alla fallföretag har haft unika processer vid byrårotationen. Vidare har två nya faktorer påträffats i form av lagen om obligatorisk byrårotations påverkan på företagen, och vilken betydelse beslutsfattarnas erfarenhet har på byrårotationen. Intervjuer med representanter för företagen har även möjliggjort nya förklaringar av vissa begrepp. / Background: Legislation in Sweden force listed and private companies to undergo an audit with the purpose to examine the books of the company and the management of the board and the chief executive officer. The auditor must act independently of the company being audited. The matter of independence has been questioned by the European Commission following the financial crisis that struck the world economy in 2007 to 2009. This questioning resulted in a new law regarding listed companies, forcing them to undergo an audit firm rotation. Both listed and private companies can do either a voluntary or non-voluntary audit firm rotation. Occasional studies have investigated the matter of audit firm rotation with a qualitative approach, which partly motivates the purpose of this study.     Purpose: The purpose of this study is to investigate what could be of importance when a company switches to a new audit firm, and if this differs between listed and private companies. By means of this study the authors want to contribute with an enhanced understanding on what basis the companies make their acts and choices regarding audit firm rotation.     Method: An abductive approach has been used to create a profound knowledge regarding how companies reason about an audit firm rotation. Earlier research has been studied to create an image of what aspects that earlier have been of importance  to companies in their decision to switch and choose a new audit firm. Three main categories arise, the company characteristics, the auditors characteristics and the audit itself. Thereafter interviews have been conducted with six companies which have been the foundation for new theory as two new factors.       Conclusion:The most distinct difference between listed and private companies in this study is that listed companies regard the auditors competence as more important than the private companies do. The private companies values the relation to the auditor higher than the listed companies. This study shows that a combination of different factors is of importance in the process of an audit firm rotation and not only a single one. All of the companies had unique processes regarding the audit firm rotation. Two new factors have emerged concerning the regulation of mandatory audit firm rotation, and what affects the experience of the decision makers of the audit firm rotation has. Interviews with delegates of the company has enabled new explanations of certain concepts.

Senast den 17 juni 2016 ska Sverige ha implementerat regleringar kring obliga- torisk byrårotation i nationell rätt vilket då kommer kräva att noterade bolag och finansiella företag roterar revisionsbyrå i huvudregel var 10:e år. Målet från EU:s sida med att införa obligatorisk byrårotation i dess medlemsländer är att regleringen ska ha positiva effekter på revisorns oberoende, revisionskvali- teten och konkurrenssituationen på revisionsmarknaden. Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation utifrån den forskning som finns internationellt. Eftersom studier kring obliga- torisk byrårotation ännu har kunnat genomföras i Sverige vill vi också bidra med kunskap om hur väl dessa internationella studier kan appliceras i ett svenskt sammanhang. Studien är baserad på inhämtning av sekundärdata där vi utgått från existe- rande forskning kring obligatorisk byrårotation. Val av vårt tillvägagångssätt kan motiveras med att en stor mängd forskning redan existerar och vi har velat samla in data som är så neutral som möjligt. Vår studie visar att resultaten från internationellt genomförda studier tyder på att revisionskvaliteten sjunker vid ett införande av obligatorisk byrårotation. Forskningen visar även att regleringen kan få en motsatt effekt på marknads- dynamiken än vad som önskas. Majoriteten av forskningen visar också att revi- sorns oberoende inte påverkas vid ett införande av obligatorisk byrårotation. I den del av vår studie som behandlade hur väl internationell forskning skulle kunna tillämpas i Sverige fann vi inga belägg på att skillnaderna mellan de un- dersökta länderna och Sverige skulle vara tillräckligt stora för att kunna ifråga- sätta dess applicerbarhet i ett svenskt sammanhang. / June 17, 2016, is the final date for Sweden to implement the new rules regard- ing mandatory audit firm rotation which will require listed and financial com- panies to change their current audit firm every 10 years. The aim of the intro- duction of mandatory audit firm rotation is that the regulation should have positive effects on the independence of auditors, audit quality and the compet- itive situation within the audit market. The aim of this study is to provide a better understanding of how auditor in- dependence and audit quality is affected by the introduction of the regulation on the basis of the available international research. Since there isn’t any Swe- dish research on the subject, we want to contribute knowledge about how well these international studies can be applied in a Swedish context. The study is based on secondary data which is collected from already existing research on mandatory audit firm rotation. The choice of approach in the study can be justified by the fact that much research already exists on the sub- ject and we wanted the data to be as neutral as possible. Our study shows that the results from international research suggest that audit quality will decrease with the introduction of such regulation and that the regu- lation may have an adverse effect on the dynamic of the audit market. A ma- jority of the research suggests that auditor independence is not affected by the introduction of mandatory audit firm rotation. In the part of our study, which dealt with how well international research is applicable in Sweden, we found no evidence that the difference between the examined countries and Sweden would be large enough to allow us to question the research applicability in a Swedish context.

Revisorns uppgift att säkerställa att den finansiella informationen stämmer med verkligheten har ifrågasatts i samband med företagsskandaler. En åtgärd för att bekämpa detta och bidra med en god revisionskvalitet var införandet av obligatorisk byrårotation. Obligatorisk byrårotation har blivit omdiskuterat. Framförallt har det blivit omdiskuterat på grund av de två olika lägren i frågan, de som är för regleringen och de som är emot densamma. Den aktör som kan anses ha en stor insikt i frågan om hur denna åtgärden påverkar revisionskvaliteten är revisorn. Då det saknas studier som beaktar revisorns perspektiv väcks studiens syfte. Syftet med studien är att från revisorns perspektiv undersöka om den obligatoriska byrårotationen bidrar till förbättrad revisionskvalitet, samt skapa en större förståelse för hur obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor utvecklats; “Anser revisorer att obligatorisk byrårotation påverkar revisorns kompetens? I så fall, på vilket sätt?” och “Anser revisorer att obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende? I så fall, på vilket sätt?”. Studien har genomförts ur revisorernas perspektiv med djupintervjuer av revisorer. För att belysa revisorns perspektiv på regelverk och revisionskvalitet har tidigare forskning inom ämnet informerat hur empirin samlats in och analyserats. I studiens resultat identifierades fyra faktorer till revisionskvalitet, vilka var; synligt oberoende, faktiskt oberoende, regelverkskompetens samt erfarenhetskompetens. Studiens slutsats föreslår att obligatorisk byrårotation endast påverkar revisorns synliga oberoende och inte det faktiska oberoendet, medan det inte framgår huruvida den sammantagna kompetensen påverkas. / The auditors main assignment is to ensure that the financial information presented by corporations align with the reality. This assignment has been heavily criticized in connection with corporate scandals.  A measure to this and to ensure good audit quality was the introduction of mandatory audit firm rotation. Mandatory audit firm rotation has been greatly discussed, mainly because of the two differences of opinions. The current sides are those who are advocate for regulation and those who are objectors. One actor who deems to have great knowledge in the matter are auditors. Since there seems to be lacking studies regarding the auditors perspective, the following purpose evolved. The purpose of this study is to analyze the auditors perspective on the introduction of mandatory audit firm rotation and its impact on audit quality. Furthermore, the purpose of this study is to also create a greater understanding of the implications that mandatory audit firm rotation has on audit quality. To achieve the purpose of this study the following research questions has been developed; “Do auditors consider mandatory audit firm rotation to affect the auditor’s competence? If so, in what way?” and “Do auditors consider mandatory audit firm rotation to affect the auditor's independence? If so, in what way?”. The study has had a focus on the auditor’s and their perspective by interviewing auditors. By illustrating the auditor’s perspective with regulations and audit quality, previous research has been taken into account to inform how the empirical data has been collected and analyzed. The results of the study identified four factors which together form audit quality; independence in appearance, independence in fact, competence from frameworks and competence from experience. The conclusion of the study suggests that mandatory audit firm rotation only affect the auditor's independence in appearance and not the independence in fact. However, it is not clear whether or not the overall competence is affected by mandatory audit firm rotation.

Introduktion EU:s nya krav på obligatorisk byrårotation för bolag av allmäntintresse kommer medföra fler revisionsbyråbyten. Detfinns därmed ett behov av att kartlägga vilka faktorer bolagfinner relevanta vid byte av revisionsbyrå. Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorersom påverkar publika bolags attityd till byte av revisionsbyrå,i relation till nya krav på obligatorisk byrårotation. Metod Studien har en deduktiv ansats innebärande att befintlig teorioch forskning ligger till grund för uppställda hypoteser.Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning, ikombination med sekundärdata från årsredovisningar. Slutsatser Studien visar att variablerna Rykte, Låg revisionskostnad,Faktisk revisionskostnad, Bolagsstorlek, Skuldsättning,Relation samt Erfarenhet av byråbyte har signifikanta sambandmed bolags attityd till revisionsbyråbyte. Dessutomvisar studien att bolag som är positivt inställda till att bytarevisionsbyrå också tenderar att vara positivt inställda tillEU:s krav på obligatorisk byrårotation. / Introduction The EU’s new requirements for mandatory audit firmrotation for companies of public interest will lead to moreaudit firm changes. There is thus a need to identify whichfactors companies find relevant when changing audit firm. Purpose The purpose of this study is to describe and explain thefactors that affect listed companies’ attitude towardschanging audit firm, in relation to new requirements formandatory audit firm rotation. Method The study has a deductive approach, meaning that existingtheory and research are underpinning the hypotheses. Thedata has been collected trough a survey, which has beencombined with data from the companies’ annual reports. Conclusions The study shows that the variables Reputation, Low auditingcosts, Actual auditing costs, Company size, Leverage,Relationship and Experience from audit firm change hassignificant correlations with the dependent variable. Inaddition, the study shows that companies that’s positivetowards changing audit firm also tend to be positive towards