The accounting profession, particularly the public company auditing profession, has experienced a drastic transformation over the last decade. Following a series of costly accounting scandals that tarnished the profession’s credibility, Congress passed the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) for more rigorous regulation of public companies and public accounting firms. The new policy changed audit interactions with clients and included a mandate for the periodic rotation of audit partners on audit engagements to increase auditor independence. Currently being debated are further changes that may lead to additional restrictions and more work for auditors and their clients. This thesis explores the issue of auditor independence in the audit process and examines whether the periodic rotation of audit firms should be mandated in the U.S.

As a result of crisis and scandals, a lot of criticism has been emphasized against an auditor’sindependence and profession. In order to re-establish confidence in financial statements, theEuropean Commission introduced a Green Paper that above all included a proposal of mandatoryaudit firm rotation aiming to enhance an auditor's independence. The aim of this thesis istherefore to describe whether an auditor’s independence may be affected by the new lawregarding Mandatory Audit Firm Rotation, by contributing with more information regarding auditfirm rotation based on Swedish companies from the Swedish market. The study is based on a quantitative approach using a multivariate logistic regression in order tocompile and analyze the results. Six hypotheses have been tested in order to determine whetherchosen variables may affect an auditor's independence and their statements. Based on our results,we accepted four hypotheses, showing that four variables have an influence on qualified opinion,with rotation as a reference variable. The four variables are leverage, size, specialist and losswhich showed a statistically significance using a 5% significance level. The results imply thataudit firm rotation may enhance an auditor's independence.

The topic of the effects of audit quality as a consequence of audit firm rotation has been debated for decades in business science. It has also been discussed in the political arena. In April 2013 the Legal Affairs Committee of the European Union voted for a draft law requiring mandatory audit firm rotation for periods of 14 years. Countries such as Sweden might face the possible changes in audit quality that the mandatory audit firm rotation entails. In the light of these events, we studied how the audit quality changes when audit firms rotate. Because we used the Jones Model and the Modified Jones Model, discretionary accruals were our proxy for audit quality. The initial sample consisted of all publicly listed companies which rotated audit firms from 2008 to 2012 in Sweden. We found that there was a statistically significant change in audit quality, in the form of higher discretionary accruals following the rotation. Based on earlier research claiming that higher discretionary accruals signifies lower audit quality, our results suggest that audit firm rotation in Sweden leads to a diminished audit quality. This might be due to the loss of firm-specific knowledge. Our results also indicate that the new auditing firms are more conservative than the auditor firm prior to the rotation, which might be explained by the increased audit risk that is related to the audit of the first-year client.

Bakgrund: Innan rotationskrav för revisorer har hunnit cementeras och ge utslag, har Regeringen i ett nytt betänkande lagstadgat även krav för rotation för byråer. Krav på byrårotation uppkom som en proposition efter finanskrisen 2008, som ett led i att strama åt regelverket för revisionsbyråer. Den Europeiska kommissionen skriver i sitt betänkande att även om de huvudansvariga revisorerna byts ut med jämna mellanrum kvarstår risken för en jävsituation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisionsbyråer, kunder och myndigheter förhåller sig till obligatorisk byrårotation. Vi kommer även att studera hur marknaden för revision ändras, samt studera hur en revisionsbyrå ur ”The Big Four” kommer att förbereda sig inför denna lagförändring. Frågeställningar: Hur kommer byrårotation att inverka på revisionskvalitén för börsnoterade företag och finansiella företag av allmänt intresse? Hur förbereder en revisionsbyrå ur ”The Big Four” sig inför byrårotation? Vilka effekter kan byrårotation ha på marknadsstrukturen? Metod: Studien utgörs av en fallstudie där obligatorisk byrårotation studeras ur tre perspektiv. Studien baseras på ett antal befintliga teorier, varför studiens bearbetas utifrån den deduktiva ansatsen. Primärdata samlas in genom semi-strukturerade intervjuer, där respondenterna har valts ut efter olika kriterier, beroende på perspektiv. Empiri: Tre myndigheter, tre kunder och en revisionsbyrå har varit föremål för våra intervjuer, där vi tematiskt redogör för deras uttalanden. Slutsats: Byrårotation kommer att leda till att revisorn blir mer oberoende, då mandatperioden inte tillåter att nära relationer bildas och på grund av vitesbeloppets omfattning. Revisionen kommer inte kosta mer, med anledning av att det kommer att bli en kamp mellan byråerna om uppdragen. Vi har identifierat tre möjliga marknadseffekter av byrårotation, där kartelliknande verksamheter är en möjlig utgång. Revisionsbyråernas verksamheter kommer att bli mer likt de internationellas, där rådgivningstjänster utgör den största delen. En viktig konsekvens av byrårotation kan vara att bolag roterar byrå vid kritiska tidpunkter, vilket kan skada bolaget ytterligare. Bolag bör kunna flagga vid sådana tidpunkter, för att kunna förlänga rotationen parallellt med den nytillträdda i början av uppdraget.

Senast den 17 juni 2016 ska Sverige ha implementerat regleringar kring obliga- torisk byrårotation i nationell rätt vilket då kommer kräva att noterade bolag och finansiella företag roterar revisionsbyrå i huvudregel var 10:e år. Målet från EU:s sida med att införa obligatorisk byrårotation i dess medlemsländer är att regleringen ska ha positiva effekter på revisorns oberoende, revisionskvali- teten och konkurrenssituationen på revisionsmarknaden. Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation utifrån den forskning som finns internationellt. Eftersom studier kring obliga- torisk byrårotation ännu har kunnat genomföras i Sverige vill vi också bidra med kunskap om hur väl dessa internationella studier kan appliceras i ett svenskt sammanhang. Studien är baserad på inhämtning av sekundärdata där vi utgått från existe- rande forskning kring obligatorisk byrårotation. Val av vårt tillvägagångssätt kan motiveras med att en stor mängd forskning redan existerar och vi har velat samla in data som är så neutral som möjligt. Vår studie visar att resultaten från internationellt genomförda studier tyder på att revisionskvaliteten sjunker vid ett införande av obligatorisk byrårotation. Forskningen visar även att regleringen kan få en motsatt effekt på marknads- dynamiken än vad som önskas. Majoriteten av forskningen visar också att revi- sorns oberoende inte påverkas vid ett införande av obligatorisk byrårotation. I den del av vår studie som behandlade hur väl internationell forskning skulle kunna tillämpas i Sverige fann vi inga belägg på att skillnaderna mellan de un- dersökta länderna och Sverige skulle vara tillräckligt stora för att kunna ifråga- sätta dess applicerbarhet i ett svenskt sammanhang. / June 17, 2016, is the final date for Sweden to implement the new rules regard- ing mandatory audit firm rotation which will require listed and financial com- panies to change their current audit firm every 10 years. The aim of the intro- duction of mandatory audit firm rotation is that the regulation should have positive effects on the independence of auditors, audit quality and the compet- itive situation within the audit market. The aim of this study is to provide a better understanding of how auditor in- dependence and audit quality is affected by the introduction of the regulation on the basis of the available international research. Since there isn’t any Swe- dish research on the subject, we want to contribute knowledge about how well these international studies can be applied in a Swedish context. The study is based on secondary data which is collected from already existing research on mandatory audit firm rotation. The choice of approach in the study can be justified by the fact that much research already exists on the sub- ject and we wanted the data to be as neutral as possible. Our study shows that the results from international research suggest that audit quality will decrease with the introduction of such regulation and that the regu- lation may have an adverse effect on the dynamic of the audit market. A ma- jority of the research suggests that auditor independence is not affected by the introduction of mandatory audit firm rotation. In the part of our study, which dealt with how well international research is applicable in Sweden, we found no evidence that the difference between the examined countries and Sweden would be large enough to allow us to question the research applicability in a Swedish context.

Revisorns uppgift att säkerställa att den finansiella informationen stämmer med verkligheten har ifrågasatts i samband med företagsskandaler. En åtgärd för att bekämpa detta och bidra med en god revisionskvalitet var införandet av obligatorisk byrårotation. Obligatorisk byrårotation har blivit omdiskuterat. Framförallt har det blivit omdiskuterat på grund av de två olika lägren i frågan, de som är för regleringen och de som är emot densamma. Den aktör som kan anses ha en stor insikt i frågan om hur denna åtgärden påverkar revisionskvaliteten är revisorn. Då det saknas studier som beaktar revisorns perspektiv väcks studiens syfte. Syftet med studien är att från revisorns perspektiv undersöka om den obligatoriska byrårotationen bidrar till förbättrad revisionskvalitet, samt skapa en större förståelse för hur obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor utvecklats; “Anser revisorer att obligatorisk byrårotation påverkar revisorns kompetens? I så fall, på vilket sätt?” och “Anser revisorer att obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende? I så fall, på vilket sätt?”. Studien har genomförts ur revisorernas perspektiv med djupintervjuer av revisorer. För att belysa revisorns perspektiv på regelverk och revisionskvalitet har tidigare forskning inom ämnet informerat hur empirin samlats in och analyserats. I studiens resultat identifierades fyra faktorer till revisionskvalitet, vilka var; synligt oberoende, faktiskt oberoende, regelverkskompetens samt erfarenhetskompetens. Studiens slutsats föreslår att obligatorisk byrårotation endast påverkar revisorns synliga oberoende och inte det faktiska oberoendet, medan det inte framgår huruvida den sammantagna kompetensen påverkas. / The auditors main assignment is to ensure that the financial information presented by corporations align with the reality. This assignment has been heavily criticized in connection with corporate scandals.  A measure to this and to ensure good audit quality was the introduction of mandatory audit firm rotation. Mandatory audit firm rotation has been greatly discussed, mainly because of the two differences of opinions. The current sides are those who are advocate for regulation and those who are objectors. One actor who deems to have great knowledge in the matter are auditors. Since there seems to be lacking studies regarding the auditors perspective, the following purpose evolved. The purpose of this study is to analyze the auditors perspective on the introduction of mandatory audit firm rotation and its impact on audit quality. Furthermore, the purpose of this study is to also create a greater understanding of the implications that mandatory audit firm rotation has on audit quality. To achieve the purpose of this study the following research questions has been developed; “Do auditors consider mandatory audit firm rotation to affect the auditor’s competence? If so, in what way?” and “Do auditors consider mandatory audit firm rotation to affect the auditor's independence? If so, in what way?”. The study has had a focus on the auditor’s and their perspective by interviewing auditors. By illustrating the auditor’s perspective with regulations and audit quality, previous research has been taken into account to inform how the empirical data has been collected and analyzed. The results of the study identified four factors which together form audit quality; independence in appearance, independence in fact, competence from frameworks and competence from experience. The conclusion of the study suggests that mandatory audit firm rotation only affect the auditor's independence in appearance and not the independence in fact. However, it is not clear whether or not the overall competence is affected by mandatory audit firm rotation.

Introduktion EU:s nya krav på obligatorisk byrårotation för bolag av allmäntintresse kommer medföra fler revisionsbyråbyten. Detfinns därmed ett behov av att kartlägga vilka faktorer bolagfinner relevanta vid byte av revisionsbyrå. Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorersom påverkar publika bolags attityd till byte av revisionsbyrå,i relation till nya krav på obligatorisk byrårotation. Metod Studien har en deduktiv ansats innebärande att befintlig teorioch forskning ligger till grund för uppställda hypoteser.Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning, ikombination med sekundärdata från årsredovisningar. Slutsatser Studien visar att variablerna Rykte, Låg revisionskostnad,Faktisk revisionskostnad, Bolagsstorlek, Skuldsättning,Relation samt Erfarenhet av byråbyte har signifikanta sambandmed bolags attityd till revisionsbyråbyte. Dessutomvisar studien att bolag som är positivt inställda till att bytarevisionsbyrå också tenderar att vara positivt inställda tillEU:s krav på obligatorisk byrårotation. / Introduction The EU’s new requirements for mandatory audit firmrotation for companies of public interest will lead to moreaudit firm changes. There is thus a need to identify whichfactors companies find relevant when changing audit firm. Purpose The purpose of this study is to describe and explain thefactors that affect listed companies’ attitude towardschanging audit firm, in relation to new requirements formandatory audit firm rotation. Method The study has a deductive approach, meaning that existingtheory and research are underpinning the hypotheses. Thedata has been collected trough a survey, which has beencombined with data from the companies’ annual reports. Conclusions The study shows that the variables Reputation, Low auditingcosts, Actual auditing costs, Company size, Leverage,Relationship and Experience from audit firm change hassignificant correlations with the dependent variable. Inaddition, the study shows that companies that’s positivetowards changing audit firm also tend to be positive towards

Sammanfattning Bakgrund: Härlett ur finansiella skandaler har revisorns oberoende i allmänhet ifrågasatts och som åtgärd har EU-kommissionen via ett revisionspaket påfört regler om tvingande byrårotation för företag av allmänt intresse. Den relationella uppdragstiden mellan revisionsbyråer och klienten har således tidsbegränsats. Härav följer diskussioner såväl inom revisionsbranschen som inom litteraturen kring huruvida en sådan tidsbegränsning kommer påverka revisionskvaliteten. I samma diskussioner förekommer inte bara uttalanden om revisorns faktiska och synbara oberoende då även revisorns kompetens diskuteras som beroende faktorer till revisionskvaliteten. Uppsatsen kommer därmed beakta såväl faktiska som synbara aspekter kring begränsade uppdragstiders påverkan på revisionskvaliteten. Syfte: Uppsatsen syftar till att komplettera redan befintliga diskussioner inom det vetenskapliga forskningsområdet som berör uppdragstiders påverkan på revisionskvaliteten. Syftet uppfylls genom att på byrånivå studera hur begränsade uppdragstider påverkar revisionskvaliteten ur såväl faktiska som synbara aspekter. Metod: Multipel logistisk regression kommer analysera insamlad data från årsredovisningar och revisionsberättelser mot faktisk revisionskvalitet. Samtidigt har en enkät utformats, vilken avser att studera tredje parts uppfattning kring synbar revisionskvalitet. Teorikapitlet kommer ligga till grund för såväl definitioner som analyser. Slutsatser: Via analysen av uppsatsens resultat för såväl den faktiska revisionskvaliteten som för den synbara revisionskvaliteten tillåts en samlad slutsats kring total revisionskvalitet. Vad avser faktisk revisionskvalitet ses inte uppdragstidens längd på byrånivå ha någon signifikant påverkan på revisionskvaliteten. Därav förmodas inte revisorns oberoende eller kompetens beröras nämnvärt av lagändringen. Dock diskuteras en indirekt påverkan på revisorns faktiska oberoende varför faktisk revisionskvalitet ändock torde anses positivt påverkad. Tredje part medger att lagändringen upplevs få en positiv effekt på synbar revisionskvalitet trots att revisorn upplevs göra avkall på sin kompetens till förmån för ett stärkt oberoende. Således förväntas den totala revisionskvaliteten bli stärkt av begränsade uppdragstider i relationen mellan revisionsbyråer och klienter. / Abstract Background: Derived from financial scandals the independence of the auditor has publicly been questioned and as a result the EU Commission regulated mandatory audit-firm rotation for public companies. Thus, the audit firm and client relationship has been limited. Hence, discussions within the accountancy profession as well as within the literature surrounding the possible effects the change in regulation might have on audit quality. Not only statements surrounding the auditors’ independence of mind and independence in appearance occur in these discussions but also the competence of the auditor as a dependent factor to audit quality. The paper will hereby consider quality aspects in fact as well as in appearance related to mandatory audit-firm rotation and its impact on audit quality. Purpose: The purpose of the paper is to complement existing discussions within the scientific area concerning the effects mandatory audit-firm rotation have on audit quality. The purpose is met while a study on firm-level is conducted combining aspects in fact with aspects in appearance related to a limitation in the length of the firm-client relationship. Method: A multiple logistic regression will be used to analyze data from annual reports and audit opinions against audit quality in fact. A survey has been designed, which intends to study external third parties’ perception of audit quality in appearance. The literature chapter will form the basis for definitions as well as analyzes. Conclusions: Through an analysis of the papers result for both audit quality in fact and audit quality in appearance, a comprehensive conclusion of total audit quality can be made. In regard to audit quality in fact, our result show no significant effect between the length of the firm-client relationship and audit quality. Hence, neither the auditor’s independence nor competence are assumed to be substantially affected by the change in regulation. However, an indirect impact on the auditor’s independence in fact is discussed, which is why audit quality in fact might still be considered to be positively affected. Third parties perceive that the change in regulation positively affects audit quality in appearance despite the fact that the auditor is seemed to sacrifice competence in favour of improved independence in appearance. Thus, the total audit quality is expected to be improved by the mandatory audit-firm rotation.

Bakgrund: Det nya rotationskravet som infördes i Sverige 2016 väcker tankar om hur företagsledningar upplever revisionsbyråbyten. Tidigare forskning har fokuserat på att undersöka för- och nackdelar med rotationskrav i kvantitativa studier. Däremot har inte forskare undersökt företagsledningens perspektiv på revisionsbyråbyten i Sverige, vilket motiverar vår studie att undersöka hur revisionsbyråbyten upplevs av företagsledningar. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur representanter från företags-ledningar upplever byte av revisionsbyrå, samt jämföra om upplevelserna skiljer sig mellan företagsledningar i noterade och onoterade bolag. Metod: För att uppnå studiens syfte utfördes 19 semistrukturerade telefonintervjuer. Samtliga intervjupersoner representerade företagsledningen på respektive företag. Nio intervjuer hölls med representanter för noterade bolag och tio intervjuer med representanter för onoterade bolag. Slutsats: Vi kommer fram till att revisionsbyråbyten upplevs som tidskrävande. Anledningen till bytet avgör inte hur bytet upplevs, och de viktigaste faktorerna att tänka på för att ett revisionsbyråbyte ska upplevas positivt är: att välja en revisionsbyrå med rätt kompetens, att ha ett personligt möte och att se till att personkemin stämmer, samt att börja planera bytet i tid. / Background: The new mandatory audit firm rotation rule was introduced in Sweden in 2016, which raises interest in how management experience audit firm changes. Previous research has focused on investigating the pros and cons of mandatory audit firm rotation in quantitative studies. However, researchers have not investigated the management's perspective of audit firm changes in Sweden, which motivates our study to investigate how audit firm changes are experienced by management. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how representatives from the management experience audit firm changes, and to compare if experiences differs for management in listed and unlisted companies. Method: To fulfil the purpose of this study, 19 semi structured telephone interviews were conducted. The people interviewed represented the management at each company. Nine interviews were held with listed companies and ten interviews with unlisted companies. Conclusion: We conclude that audit firm changes are experienced as time consuming by management. The reason behind the audit firm change does not determine how the change is experienced and the most important factors to consider, in order for an audit firm change to be perceived as positive, are: choose an audit firm with the right competence, have a personal meeting to make sure there is personal chemistry between the auditor and yourself, and start planning the audit firm change in time.

O propósito central deste estudo é investigar se existe um prazo \"ótimo\" para o rodízio mandatório de firmas de auditoria no Brasil. Primeiramente, buscou-se evidências através da percepção de agentes do mercado para fundamentar o desenvolvimento de um modelo de estudo da qualidade de auditoria em função do tempo de relacionamento auditor-auditado tenure, considerando de forma isolada o efeito da tenure nas vertentes da qualidade, competência e independência, de acordo com o conceito de DeAngelo (1981b). Com base em um modelo quadrático, que consiste em uma simplificação do modelo originalmente proposto, foi realizada uma aplicação empírica com dados de companhias abertas brasileiras, listadas na Bovespa, referente ao período de 1998 a 2016. Os resultados sugerem ser possível estimar o prazo \"ótimo\" para o rodízio mandatório de firmas de auditoria em aproximadamente 5,7 anos. Testes adicionais foram realizados para conferir robustez a este resultado, indicando que o prazo \"ótimo\" seria em torno de 6 e 8,8 anos. Esses resultados indicam, portanto, que o prazo atualmente utilizado pela CVM (5 anos para empresas que não têm comitê de auditoria estatutário e 10 anos para as que têm) é compatível com os prazos estimados para se estabelecer o maior nível de qualidade média de auditoria possível. Tendo em vista que os prazos estimados são superiores a 5 anos, talvez não haja prejuízos, no que se refere à maximização da qualidade média da auditoria, se o prazo atualmente adotado for ligeiramente estendido. / The aim of this work is to investigate whether there is an \"optimal\" period for the mandatory audit firm rotation in Brazil. Firstly, evidence was sought through the perception of market agents to support the development of a model of audit quality as a function of the audit tenure, considering separately the effects of audit tenure on the audit quality components, competence and independence, according to DeAngelo\'s (1981b) concept. Based on a quadratic model, which consists of a simplification of the model originally proposed, an empirical application was made with data from Brazilian companies, listed on Bovespa, for the period from 1998 to 2016. The results suggest that it is possible to estimate an \"optimal\" audit tenure period for the mandatory audit firm rotation in Brazil around 5.7 years. Additional tests were performed to give robustness to the results, indicating that the \"optimal\" period would be around 6 and 8.8 years. These results indicate, therefore, that the term currently used by the CVM (5 years for companies that do not have statutory audit committee and 10 years for those that have) is compatible with the estimated terms to establish the highest possible level of the average audit quality. Given that the estimated timeframe is greater than 5 years, there may be no impairment in maximizing the average audit quality if the current rotation period is slightly extended.