Arbetet med hållbarhet är idag är ett aktuellt ämne som allt fler företag väljer att ta del av och engagera sig i. Med detta kan redovisningskonsultens traditionella roll komma att ändras. Dock uppmärksammas en avsaknad av kompetens från konsulterna varpå kompetensutveckling inom hållbar rådgivning är essentiellt. Anpassningen till att arbeta med hållbarhet och att utveckla kompetens hos konsulterna utgör ett ansvar på redovisningsbyråerna för att de ska uppnå målet med att vägleda företag mot att växa sunt.  Syftet med studien är att identifiera de kompetensområden redovisningskonsulter behöver kompetensutvecklas inom för att på ett optimalt sätt kunna vägleda företag mot att växa sunt. Vidare är syftet att undersöka om det finns faktorer som påverkar arbetet med kompetensutveckling, vilka redovisningsbyråer således kan ta hänsyn till i anpassningen mot hållbar rådgivning. Redovisningsbyråer befinner sig idag i en situation där de har möjlighet att påverka redovisningskonsulters kompetens och förmåga att skapa medvetenhet och engagemang, förmedla kunskap inom hållbarhet och förändra företags påverkan på miljön. Detta förutsatt att de arbetar med kompetensutveckling inom identifierade kompetensområden; sociala, tekniska och affektiva förmågor samt tar hänsyn till; en integrerad strategi, kundstock och efterfrågan, byråns mål med kompetensutveckling, vilka som avses att arbeta med hållbar rådgivning, inlärningsmiljön och läranderesultatet. / The work with sustainability is a current topic today that more and more companies choose to take part in. Due to this fact, the traditional role of the accounting consultant may change. However, attention is paid to lack of competence from the consultants, whereupon competence development in sustainable guidance is essential. The adaptation to work with sustainability and develop the consultants’ competence enables accounting firms to achieve the goal of guiding companies towards a sustainable growth. The purpose of the studies is to identify the competence areas in which accounting consultants need to develop competence in order to be able to guide companies in an optimal way towards a sustainable growth. Furthermore, the purpose is to apply if there are factors that affect the work with competence development, which accounting firms can therefore take into account in the adaptation to work with sustainable guidance. Accounting firms today are in a situation where they have the opportunity to influence accounting consultants 'competence and ability to create awareness and commitment, convey knowledge in sustainability and change companies' impact on the environment. This given that they work with competence development within identified competence areas; social, technical and affective abilities and takes into account; an integrated strategy, customer base and demand, the agency's goals with competence development, those intended to work with sustainable guidance, the learning environment and the learning outcome.

Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet. Studiens syfte är att förklara huruvida nyttjandet, eller icke-nyttjandet, av revisionsbyrå och/eller redovisningsbyrå påverkar valet mellan K2 och K3. Studien har en deduktiv ansats och använder institutionell teori och agentteori för att förklara påverkan på redovisningsvalet. Studien innefattar en kvantitativ metod och telefonintervjuer med 211 företag har genomförts. Intervjuerna har kompletterats med insamlad sekundärdata från Affärsdata. Studien visar att många företag ännu inte har gjort sitt val av redovisningsregelverk. Företag som granskas av någon Big 4-byrå vet i större utsträckning, jämfört med företag som granskas av övrig revisionsbyrå, vilket regelverk de kommer tillämpa 2014. Således påverkar dessa byråer företags redovisningsval. Studien visar att företag som anlitar redovisningsbyrå, i större utsträckning, inte har börjat tillämpa K2, i jämförelse med företag som ej anlitar redovisningsbyrå. Den troliga förklaringen till detta är att företag med redovisningsbyrå inte vet vilket regelverk de tillämpar.

<p>Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå.<strong> </strong>Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, <em>RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer</em>, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll.</p><p> </p><p>Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen. Enligt uppsatsens utredningsmodell är revisorns viktigaste ställningstagande huruvida utlagda funktioner är väsentliga för företagets interna kontroll över finansiell rapportering. Om de bedöms väsentliga ska revisionsbevis i form av en RS 402 inhämtas eller då detta saknas test av uppdragstagarens kontroller genomföras. Den empiriska undersökningen visar dock att de revisorer som arbetar med små företag bedömer redovisningskonsultens kunskaper vara det viktigaste ställningstagandet. Få av dessa revisorer har kommit i kontakt med RS 402 i det praktiska arbetet.</p><p> </p><p>En ny revisionsstandard på området, ISAE 3402, håller dock på att utarbetas av International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) och förväntas införas tidigast under hösten 2009. Uppsatsen utreder även hur revisionsprocessen kommer att påverkas av införandet av den nya standarden. Den största förändringen i jämförelse med RS 402 förväntas bli att ledningen av servicebyrån på uppmaning av kundföretaget ska lämna ett intyg som försäkrar att de uppgifter man lämnat om företagets rutiner och kontroller är riktiga. Uppsatsförfattarna tror dock att det kommer att dröja flera år innan vi ser en ökning av dessa intyg och utlåtanden som beskriver redovisningsbyråns interna kontroll, då det finns en stor motvilja bland små företag, revisorer som reviderar dessa företag och redovisningsbyråer att omge sig med mer byråkrati.    </p>

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll.   Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen. Enligt uppsatsens utredningsmodell är revisorns viktigaste ställningstagande huruvida utlagda funktioner är väsentliga för företagets interna kontroll över finansiell rapportering. Om de bedöms väsentliga ska revisionsbevis i form av en RS 402 inhämtas eller då detta saknas test av uppdragstagarens kontroller genomföras. Den empiriska undersökningen visar dock att de revisorer som arbetar med små företag bedömer redovisningskonsultens kunskaper vara det viktigaste ställningstagandet. Få av dessa revisorer har kommit i kontakt med RS 402 i det praktiska arbetet.   En ny revisionsstandard på området, ISAE 3402, håller dock på att utarbetas av International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) och förväntas införas tidigast under hösten 2009. Uppsatsen utreder även hur revisionsprocessen kommer att påverkas av införandet av den nya standarden. Den största förändringen i jämförelse med RS 402 förväntas bli att ledningen av servicebyrån på uppmaning av kundföretaget ska lämna ett intyg som försäkrar att de uppgifter man lämnat om företagets rutiner och kontroller är riktiga. Uppsatsförfattarna tror dock att det kommer att dröja flera år innan vi ser en ökning av dessa intyg och utlåtanden som beskriver redovisningsbyråns interna kontroll, då det finns en stor motvilja bland små företag, revisorer som reviderar dessa företag och redovisningsbyråer att omge sig med mer byråkrati.

Denna studie har utgått från ett specifikt fall som slutligen resulterat i en prototyp av en app som löser det så kallade skolådeproblemet. Skolådeproblemet definieras som den flaskhals som uppstår när en redovisningsbyrås kunder sparar sina kvitton på ett ostrukturerat sätt och sedan överlämnar dessa klumpvis till redovisningsbyrån. Ofta saknas tillhörande information vilket resulterar i en hanteringsprocess som kan vara tidskrävande och kostsam för både redovisningsbyrån och deras kunder. I appen kan användaren istället fota sitt kvitto, välja kvittotyp och slutligen skicka iväg kvittot direkt till sin redovisningsbyrås bokföringsprogram. På så sätt undviks flaskhalsen och processen blir smidigare för samtliga parter.

Vi har studerat vilken inverkan digitala verktyg har på redovisningskonsulters dagliga arbete. Syftet med studien är att förklara hur och varför redovisningskonsulter använder och upplever digitala verktyg i sitt arbete. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare forskning om digitaliseringens påverkan på redovisningsbranschen, digitala verktyg som används i redovisningskonsulters arbetsuppgifter dessutom lyfts institutionell teori för att förklara förändringen i redovisningsbranschen. Metoden som vi utgått från i vår studie har varit en kvalitativ metod där vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sju deltagande respondenter. Vårt resultat har visat att digitala verktyg har bidragit till förbättringar och effektiviseringar. Genom att implementera digitala verktyg har redovisningskonsulter kunnat minska manuellt arbete och öka automatiseringen och integreringen med olika försystem och bokföringsprogram. Detta har lett till tids- och kostnadsbesparingar samt högre grad av noggrannhet. Studien visar också att införandet av RPA och AI-teknologi erbjuder en intressant framtid, vilket frigör tid för mer värdeskapande arbetsuppgifter som rådgivning, kundkontakt och analysarbete. För att möta risken för att redovisningskonsultyrket försvinner betonar studien behovet av anpassning, kompetensutveckling och säkerhet iimplementeringen av digitalisering. Samt bristen på digitala verktyg i redovisningskonsulternas utbildning, där ansvaret för detta i dagsläget ligger på redovisningsbyråerna. / We have studied the impact of digital tools on the daily work of accounting consultants. The purpose of the study is to explain how and why accounting consultants use and perceive digital tools in their work. The theoretical framework draws on previous research on the impact of digitalization on the accounting industry, digital tools used in the tasks of accounting consultants, and institutional theory to explain the changes in the accounting industry. The method we have used in our study was qualitative, involving semi-structured interviews with seven participating respondents. Our results have shown that digital tools have contributed to improvements and efficiencies. By implementing digital tools, accounting consultants have been able to reduce manual work and increase automation and integration with various subsystems and accounting software. This has resulted in time and cost savings, as well as improved accuracy. The study also shows that the adoption of RPA and AI technology offers a promising future, freeing up time for more value-added tasks such as advisory services, client interaction, and analytical work. To address the risk of the accounting consultant profession disappearing, the study emphasizes the need for adaptation, skills development, and security in the implementation of digitalization. It also highlights the lack of digital tool training for accounting consultants, with the responsibility for this currently lying on accounting firms.