Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige. Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet. Tvärtom menar vi att revisorerna värderar sitt oberoende högst. Detta gäller både för partners och anställda även om partners uttrycker en betydligt starkare lojalitet till klienter än de anställda gör. Revisorer har också kritiserats för att de traditionella kärnvärdena har försvagats. Vi ser i vår undersökning att upprätthållandet av det professionella oberoendet verkar vara fast förankrat hos revisorerna men får bilden av att revisorerna inte känner någon direkt lojalitet till sitt yrke. Detta går dock emot tidigare forskning och vi kan inte med säkerhet fastställa varför vårt resultat avviker utan föreslår vidare forskning inom området.

This is a bachelor essay in business and administration with concentration in accounting. The purpose of the essay is to describe and analyse how an auditor, who has had a close cooperation with a small owner-led company in several years, can obstruct the specific familiarity-threat and if it appears, secure that it does not affect the independence of the auditor. The conclusion of this essay contains two models which intend to describe how an auditor, as a suggestion, can obstruct the specific friendship-threat and if it appears secure the independence of the auditor. / En revisors oberoende beskrivs idag som en av de viktigaste förutsättningar för att revisionen skall kunna fylla sin funktion. Revisionens funktion är att kvalitetssäkra information samt fungera som en tilltrossäkrare till den enskilda verksamheten och dess finansiella information. Ett av de identifierade hoten mot revisorns oberoende är det så kallade vänskapshotet. Hotet i sig innebär att en nära personlig relation mellan parterna i revisionsuppdraget kan yttra sig och medföra en risk för att revisorn får en alltför välvillig inställning till klientens intressen. Ett visst slags vänskapshot kan uppstå när en revisor haft ett revisionsuppdrag hos en klient under en lång tid, detta slags av vänskapshot benämns i studien som det specifika vänskapshotet. Vänskapshot och ett rubbat förtroende för revisorn kan uppstå om relationen mellan revisorn och ledningen hos revisorsklienten övergår till en nära personlig relation. Författarna anser att relationen mellan revisorn och ett litet ägarlett bolaget tenderar att bli nära och personlig. Inte bara för att ägaren är mer personligt engagerad och det som följer med detta, utan även för att det lilla ägarledda bolaget har möjlighet att samarbeta med en och samma revisor år ut och år in. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en revisor, som haft ett nära samarbete med ett och samma litet ägarlett bolag i flertalet år, kan motverka det specifika vänskapshotet och vid dess eventuella uppkomst säkerställa att det inte påverkar sitt oberoende. Denna Kandidatuppsats är en kvalitativ fallstudie där fyra påskrivande revisorer, genom semistrukturerade intervjuer, gett sin syn på sitt oberoende samt på det specifika vänskapshotet avseende det lilla ägarledda bolaget. Utifrån denna studie kan författarna dra slutsatsen att det är subjektivt hur revisorn skall förhålla sig till det lilla ägarledda bolaget och därför blir det förebyggande arbetet samt åtgärderna individuella. Författarna har utifrån empiri och teori analyserat fram två modeller, vilka avser att beskriva hur en revisor förslagsvis kan motverka det specifika vänskapshotet avseende ett litet ägarlett bolag och vid dess uppkomst säkerställa oberoendet.

No description available.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna. Resultatet som förklarats med hjälp av agentteorin och kunskapen kring förväntningar visade att det existerar gap, att parternas kunskapsnivå skiljde sig och att kommunikation var lösningen.

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i konkurs utifrån en revisors perspektiv. Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket. Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet konkurser för småbolag. Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med konkurser. Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera konkurser i framtiden.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats. Deras svar ställdes mot en analysmodell som har utformats utifrån professionsteorier och slutsatsen är att den auktoriserade redovisningskonsulten efter revisionspliktens avskaffande utför mer kvalitetssäkring och tar större ansvar samt att yrkesrollen har förtydligats.

Världen genomgår ett skifte mot ett mer tjänsteorienterat samhälle och det intellektuella kapitalets värdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets värdeskapande. Forskare inom området har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjänsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jämförelse mellan professionella tjänstebolag, varför denna studie kommer att göra en jämförelse mellan revisionsbyråer och arkitektbyråer.Syftet med studien är därför att förklara två olika professionella tjänsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig åt i förhållande till varandra på grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nämnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktär med både en jämförande- och tvärsnittsdesign. Datainsamligsmetoden var webbaserade enkäter som skickades ut till 499 arkitekt- och revisionsbyråers kontorschefer. Som stöd för utformningen av enkäten gjordes en pilotstudie på en verksam arkitekt för att testa relevansen och tydligheten i enkätens frågor och påståenden. Hypoteserna som formulerades byggde på samband, varför författarna valde att använda korrelationstest och multipel regressionstest vid hypotesprövning.Resultatet av studien är att det förekommer både likheter och skillnader mellan branscherna. Främst visar dock resultatet att tidigare påståenden som talar om att det finns generella mönster för professionella tjänsteföretag inte stämmer.Skälet till att undersöka resursomvandlingar och dess påverkan av branschspecifika egenskaper är för att förädlingen av en resurs till en annan, alltså en resursomvandling, tydliggör värdeskapande i ett företag. En insikt i ett bolags värdeskapande är således av strategisk relevans. Denna studie kan även med sin jämförande design motbevisa tidigare forsknings påstående om generella resursomvandlingar inom professionella tjänsteföretag.

No description available.

No description available.

Frågeställningar Tre frågor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision är av störst alternativt minst betydelse för småföretag i Västerbotten och hur kommer dessa faktorer att påverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förväntningsgap bland småföretag i Västerbotten och, hur påverkar det valet om fortsatt revision? Finns det något samband mellan hur småföretag i denna studie väljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första året efter revisionspliktens borttagande? Syfte Uppsatsens teoretiska syfte är att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte är att jämföra företagen i uppsatsen med hur småföretagen i Danmark och Finland valde ett år efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte är att ta reda på vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för småföretag samt om ett förväntningsgap existerar. Vad som kommer fram i uppsatsen kan vara användbart för revisionsbyråer i Västerbotten då de kan få en större förståelse för vad deras kunder värderar med revisionen och vad de anser att byråerna behöver förbättra. Metod Uppsatsen är skriven med en positivistisk kunskapssyn. Angreppssättet är deduktiv och metoden är kvantitativ. Primära källor har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till de småföretag som kommer att undantas från revisionsplikten. Enkäterna är uppställda enligt SERVQUAL metoden. Teori Teorier i uppsatsen består främst av förväntningsteorier, tjänstekvalitet och SERVQUAL. Vidare bygger uppsatsen på tidigare studier inom förväntningsgap, val av revision samt forskning som visar hur företagen i Danmark och Finland har agerat angående frivillig revision. Slutsatser Delar av revision som har störst betydelse för bolagen i uppsatsen är tillförlitlighet. Räkenskapsrevision är det området som företagen värderar högst. Studien visar på ett negativt samband mellan tillförlitlighet och efterfrågan på revision. En annan slutsats är att det finns ett positivt samband mellan företaget med en intern redovisare och efterfrågan på revision. Företagen som inte kommer att fortsätta med revision har till stor del valt detta på grund av att kostnaden är för hög. I 85 % av företagen i uppsatsen existerar ett förväntningsgap. Vidare har inget samband funnits mellan hur företagen i Danmark och Finland valde angående frivillig revision första året och företagen i den här studien. Det är en betydligt större andel företag i den här uppsatsen som kommer att avstå från revision.