Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

Titel: Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende?                                                      Seminariedatum: 2016-01-22                                                         Ämne Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hp                                             Författare: Ellen Oskarsson, Emilia Hellberg                                                     Handledare: Per-Ola Maneschiöld                                                                       Nyckelord: Kreditprocess, Små företag, Oberoende, Redovisningskonsult, Revisor, Normer, Regelverk, Kreditgivare, Normgivare.                  Syfte: Syftet är att undersöka hur kreditprocessen anpassas beroende på om företagen anlitar en redovisningskonsult eller en revisor och om anpassningen beror på yrkesgruppernas olika oberoende.                                                        Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes bestående av intervjuer med respondenter från kreditgivarna och respondenter från normgivarna. Teori: Regelverk för respektive yrkesgrupp, företagsekonomiska teorier och tidigare forskning utgör uppsatsens referensram. Empiri: Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer där fyra respondenter från intressentgruppen kreditgivare och fyra respondenter från intressentgruppen normgivare intervjuades.                                                         Bakgrund och problemformulering: Redovisningskonsulter och revisorer är två yrkesgrupper som kan anlitas i varandras ställe för att förse företags bokslut med en kvalitetsstämpel. Skillnaden mellan yrkesgrupperna utgörs av att de måste förhålla sig till olika regelverk vilket antas speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra sitt uppdrag oberoende. Slutsats: Studien konstaterar att kreditprocessen inte anpassas av yrkesgruppernas olika krav på oberoende, däremot kan det konstateras att det är banktjänstemännens inställning till de olika yrkesgrupperna som avgör om kreditprocessen ska anpassas.

Sammanfattning Titel: Klientidentifiering - En studie som utreder revisorns identifiering till sin klient Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Johan Hagström och Jonas Ljunggren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 – Mars Syfte: I tidigare forskning gjord av Bauer (2015) ges en förklaring till varför revisorer inte är medvetna om att de identifierar sig med sina klienter, vilket kan vara ett hot mot oberoendet. Studien har genomförts kring ämnet klientidentifiering då det inte finns mycket forskning kring om revisorer är medvetna om att de identifierar sig med sina klienter. Det har inte tidigare genomförts en liknande studie som klargör vilka metoder som revisorer använder sig av för att utföra en revision för att förhindra att objektivitet försämras till följd av identifikation till sin klient. Studiens forskningsfrågor är:  Vet revisorerna när de identifierar sig för mycket med en klient?  Vilka metoder använder sig revisorerna av för att hantera den risk som uppstår vid klientidentifiering? Metod: Studien utgörs av tio kvalitativa intervjuer av så kallade Big four revisorer och utfördes i en semistrukturerad form. Intervjuerna spelades in, transkriberades och det empiriska materialet analyserades under olika teman i empiriavsnittet. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att klientidentifiering förbises av revisorer, vilket tidigare forskningen bekräftar (Bauer, 2015). Bauer (2015) påpekar i sin studie att revisorer inte vet om de identifierar sig med sin klient och hur det då kan uppstå en risk mot oberoendet, vilket är något som den här studien bekräftar, att revisorernas vetskap kring klientidentifiering är låg. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning inom ämnet är att studera klientidentifiering med fokus på mindre och enskilda revisionsbyråer. Är klientidentifiering mer påtaglig på mindre revisionsbyråer? Är revisionsbyråerna mer beroende av sina kunder? Vilka metoder används för att minska riskerna för beroende? Uppsatsens bidrag: Föreliggande studie lämnar viktiga bidrag till redovisningslitteratur, praktiker och lagstiftare genom:  att få revisorers förståelse för och medvetenhet om risker vid klientidentifiering.  att kartlägga eventuella metoder vid sociala konflikter i samband med klientidentifiering. / Abstract Title: Client Identification - A study that investigates the auditor's identification with their clients Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Johan Hagstrom and Jonas Ljunggren Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – March Aim: Earlier research done by Bauer (2015) explains how auditors are unaware that they identify with their clients, which could be a threat to independence. This essay is about client identification and there is not much previous research to find on the subject. There is no similar study that clarifies which methods on accountant use to prevent objectivity impaired as a result of identification. The study's research questions are:  Do the auditors know when they identify too much with a client?  What methods do the auditors use to deal with the risk that occurs from client identification? Method: The study is based on 10 qualitative interviews with auditors who work in the Big four accounting firms. The interviews were recorded, transcribed and the empirical material was analyzed under different themes in the empirical section. Result & Conclusions: The study shows that client identification is ignored by auditors which previous research also states (Bauer, 2015). Bauer (2015) point out in his study that the auditors don´t know if they identify with their clients and how that could lead to a risk to its independence, which is something this study confirms, that the auditor’s knowledge about client identification is low. Suggestions for future research: A proposal for further research of the subject is to do a similar study of client identification, but with a focus on smaller and individual accounting firms. Is client identification more pronounced at smaller accounting firms? Is accounting firms more dependent on their customers? What methods are used to reduce the risk of addiction? Contribution of the thesis: This study makes an important contribution to the accounting literature, practitioners and legislators:  to get the auditor's understanding and awareness of the hazards of client identification.  to identify potential methods of social conflicts related to client identification

Bakgrund: Studien är ämnad att undersöka om styrelsekopplingar kan ha en samverkan vid ett företags val av specifik revisionsbyrå. Vi har i studien använt oss av alla svenska börsbolag på small, mid samt large cap, OMX Stockholm. Detta för att få en likartad population som verkar under samma lagar och normer. När vi skriver om revisorn i vissa sammanhang så får ni som läsare tänka er att revisorn representerar en specifik revisionsbyrå och att det är den vi har kontrollerat. När styrelsen ska välja revisionsbyrå så vet de inte i förväg vad utfallet kommer att bli av detta val, vilket innebär att beslutet kommer att ha en inneboende risk då de inte vet utfallet förrän efter revisionen är gjord. För att hantera denna osäkerhet vid val visar tidigare studier att företag väljer den billigaste revisionsbyrån, den största revisionsbyrån eller en revisionsbyrå som specialiserat sig på kundens bransch för att slippa basera val på osäkerhet kring revisionsbyråernas kvalitéer. Vi kommer i denna studie att ta tag i styrelsenätverkens olika kopplingar för att försöka se hur dessa kopplingar relaterar och/eller påverkar val av en specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att kontakter går före allt annat i störst mån men hur och vilka kontakter går före exempelvis kunnande, pris etc? Finns en koppling mellan styrelsenätverket och valet av revisionsbyrå kan det förutom att indikera på en ny informationskanal som tidigare inte uppmärksammats även indikera på en förändrad syn av bolagets revision och ett förhållande dem emellan som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Man kan även ifrågasätta om man verkligen har valt den bästa och mest effektiva revisorn för företaget om man baserar valet på nätverksrekommendationer. Studier och forskning kring de svenska styrelsenätverken och deras relation till den externa revisionsbyrån har inte identifierats, vilket tyder på en kunskapslucka inom området för nätverksteorin. Vår intention är att utöka tidigare studier genom att undersöka hur kontrollägaren samt styrelseordföranden- och VD-kopplingar relaterar till val av revisionsbyrå. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara styrelsenätverkens roll vid valet av revisionsbyrå. Metod: Vår uppsats bygger på en deduktiv ansats eftersom vi vill förklara om det finns en samvariation mellan de olika variablerna som ryms i begreppet styrelsenätverk och val av specifik revisionsbyrå. Vi kommer att testa många olika hypoteser för att ringa in de olika sambanden som vi vill studera. Den deduktiva ansatsen är användbar för oss eftersom den förklarar samband mellan olika variabler vilket vi kommer att göra i våra hypoteser. Studien gjord av Johansen & Pettersson (2013), som vi har som närmaste underlag till vår studie följer den deduktiva ansatsen vilket gör att vi också valde att använda oss av den för att undvika att skilja oss för mycket från deras ansats. Slutsatser: Våra resultat visar att ägaren har en betydande och bestämmande roll när det kommer till val av specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att det är via juridiska personer, alltså företag som de privata aktieägarna har majoritetsröster och ägande i de bolagen som vi har tittat på. Vi ser inga relationer mellan val av specifik revisionsbyrå och VD/Styrelseordförande om inte denna är ägaren. Inte heller kan vi se nätverkskopplingar i större utsträckning. / Background: The study is designed to investigate whether the board connectors can have an interaction at a company's choice of a specific firm. We have been in the study made use of all Swedish listed companies on the small, mid and large cap, the OMX Stockholm. This is to get a similar population that operate under the same laws and standards. When we write about the auditor in some context so you get readers who imagine that the auditor represents a specific firm and it is the one we have checked. When the board should choose firm so they do not know in advance what the outcome will be of this election, which means that the decision will have an inherent risk since they do not know the outcome until after the audit is made. To deal with this uncertainty in the selection show earlier studies that companies choose the cheapest Audit Agency, the largest accounting firm or a firm that specializes in the customer's industry to avoid basing choices on the uncertainty audit agencies qualities. We will in this study to take hold of the Board of networks of connections to try to see how these connections relate and / or affect the choice of a specific firm. We note that contacts comes before anything else in the greatest extent but how and who goes before, for example, know-how, price etc? Is a link between the board network and choice of accounting firm may be in addition to indicate a new channel of information that had not previously been recognized also indicate a changed view of the company's audit and the relationship between them, which may jeopardize the independence of the auditor. One can even question whether you really have selected the best and most effective auditor of the company for basing the choice on the network recommendations. Studies and research on the Swedish Board of networks and their relationship to external audit agency has not been identified, suggesting a knowledge gap in the field of network theory. Our intention is to extend previous studies by examining how the control owner and CEO and Board director -fittings are related to the choice of audit firm. Purpose: Purpose of this thesis is to explain board networks in the choice of the firm. Method: Our thesis is based on a deductive approach because we want to explain if there is a correlation between the variables contained in the concept board network and the selection of a specific firm. We will test many different hypotheses to identify the various relationships that we want to study. The deductive approach is useful for us because it explains the relationships between different variables which we will do in our hypotheses. The study made by Johansen & Pettersson (2013), which we have as immediate basis for our study follows the deductive approach, which means we also chose to make use of it to avoid that differ too much from their approach. Conclusions: Our results indicate that the owner has a substantial and decisive role when it comes to the selection of a specific firm. We can conclude that it is through legal entities, ie companies that private shareholders have majority voting rights and interest in the companies that we have looked at. We see no relationship between the choice of a specific firm and the CEO / Chairman of the Board unless the owner is. Nor can we see network connections more widely.

Frågeställning: Varför väljer en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna att använda sig av revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Finns det någon skillnad vid valet att använda sig av revisor mellan aktiebolag som startades efter att den frivilliga revisionen infördes och de aktiebolag som redan fanns när lagen infördes i Västerås och Eskilstuna? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara varför en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna som hade en verksamhet innan revisionsplikten togs bort och de som har startat en verksamhet sedan den nya lagen infördes väljer att använda sig av revisor fast det inte behöver det enligt lag. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Data i form av vetenskapliga artiklar och böcker har studerats och intervjuer med tio små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna har utförts. Urvalet grundade sig på bolag som uppfyllde kraven för frivillig revision men ändå valde att ha en revisor Slutsats: I studien framkom det att anledningarna till att bolagen har revisor är bland annat att för de har flera ägare, vill kvalitetssäkra ekonomin och för att det är en trygghet. De flesta bolagen hade inte påverkats av intressenterna att använda en revisor. Andra anledningar som också framkom var att det saknades kunskap, bolaget hade planer på att växa och revisorn användes för rådgivning.

No description available.

Det globala finansiella systemet har under de senaste åren genomgått flera kriser. Dessa kriser har haft en stark inverkan på stater, företag och medborgare. Bristfällig revision har förklarats vara en av de bidragande orsaker till dessa kriser. För att komma tillrätta med de negativa effekter som en bristfällig revision kan åstadkomma i samhället har det utarbetats nya regler för revisorer och revision. Syftet med de nya reglerna är att stärka förtroendet hos allmänheten för fenomenet revision och revisorns profession. På grund av förtroendeskador vill lagstiftaren återge revisionen den kvalitetsstämpel som den tidigare haft samt stärka oberoendet på olika sätt. Det av EU framtagna revisionspaketet, innehållande nya regler för revision, implementerades år 2016 i det svenska normsystemet. Syftet med denna uppsats är att utifrån allmänhetens perspektiv förstå hur revisionspaketets implementering i svensk lagstiftning kommer att påverka det förtroende som allmänheten har för revisorn och revisionen av företag i allmänhetens intresse. Utgångspunkten kommer tas i tre av de förändringar som de nya reglerna innebär för revisionsprocessen. Det första är revisorns oberoende granskning, det andra är revisionsberättelsens innehåll och det tredje är rådgivningsförbudet. Genom en rättsdogmatisk metod kommer reglerna att diskuteras utifrån samhällsvetenskapliga teorier som förtroendeteorin. I resultatet av diskussionen visar sig bland annat att det behöver förmedlas mer information om professionens betydelse och förutsättningar för att överbrygga det förväntansgap som uppstått mellan allmänheten och revisorerna själva. / The global financial system has in recent years undergone several crises. These crises have had a strong impact on the commonwealth. The audit has been declared one of the contributing causes of these crises. In order to overcome the negative effects in society caused by a deficient audit, new rules have been developed for auditors and audit. The purpose of the new rules is to strengthen the public trust in the phenomenon of auditing and auditor profession. Because of these injuries the legislature would reproduce the seal of approval for quality that audit previously had and strengthen the independence in different ways. The EU developed “The audit package”, containing new rules for auditing, which was implemented in 2016 in the Swedish normsystem.   The aim of this paper is based on the public's perspective to understand how implementation of the “audit package” into Swedish legislation will affect the trust that the public has for the auditor and the audit of companies in the public interest. The starting point will be taken in three of the changes in the new rules for the audit process. The first is the auditor's independent review, the second is the audit report content and the third is the counseling ban. Through a legal dogmatic approach, the rules will be discussed on the basis of social science theories such as trust theory. The result of the discussion shows among other things that there is a need of more information to be shared about the profession's importance and potential for bridging the divergence of expectations between the public and the audits themselves.

Klientrelationer kategoriseras på olika sätt då det är en indikator på vilka egenskaper som eftersöks i relationen. Genom att förstå av vilken typ av relation som eftersöks blir det således starkt kopplat till en framgångsrik relation. Klient-revisor relationen skiljer sig från en vanlig köpar-säljar relation då relationen är begränsad av lagar och regler. Vilken typ av relation som skapas är ett strategiskt val från klientens sida. Således är det intressant att se relationen ur ett klientperspektiv då relationen tidigare främst studerats ur ett revisorsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur klienter resonerar kring sin relation till revisorer. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ studie med en abduktiv ansats gjorts. Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer med klienter som verkar i bolag av varierande storlek; små bolag, medelstora bolag och koncerner. Teorin kategoriserar klient-revisor relationen som främst en relationsbaserad relation. En relationsbaserad relation bygger på tre centrala delar; kommunikation, samarbete och tillit. Vår empiri tyder på att dessa tre centrala delar är viktiga i relationen, men beroende på vilken typ av bolag klienten verkar i förs olika resonemang kring relationen. Klienterna trycker på vikten av att revisorn förstår klientens verksamhet och kan anpassa sig efter klients behov. Således upplevs kommunikationen och samarbetet fungera bättre samt att det skapas ett mervärde i relationen. Tilliten är starkt kopplat till revisorns profession och beskrivs som en förutsättning för relationen. Studien bidrar med en ny dimension av klient-revisor relationen där klienten är i fokus. Att förstå klientens perspektiv ger revisorer möjligheter att utveckla en bra relation då byggandet och underhållandet av klientrelationer är centralt för revisorer. Ett förslag till vidare forskning är att genomföra samma studie fast med klienter inom samma storlek på bolag för att få en mer koncentrerad bild av hur klienterna resonerar.

Titel: Påverkar revisionsbyråers agerande revisorernas välmående? Bakgrund: Revisorers välmående är ett omdiskuterat ämne i revisionsbranschen. Den höga arbetsbelastningen tillsammans med stramare budgetar och tajtare deadlines leder till att 95 % av revisorerna i Sverige arbetar övertid och menar att det inte är långsiktigt hållbart. Då revisorerna förklaras som en byrås viktigaste tillgång frågar vi oss hur revisionsbyråerna kan agera för att främja sin personals välmående och på så sätt bli en konkurrenskraftig byrå. Syfte: Studiens syfte är att identifiera sammantagna HR-strategier och dess påverkan på revisorernas subjektiva välmående. Metod: En tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats genomförs för att sedan mynna ut i en induktiv ansats där sammantagna HR-strategier tas fram utifrån den empiriska data som samlas in via enkät, där urvalet består av auktoriserade revisorer och revisorsassistenter i Sverige. Teorier och tidigare forskning kring subjektivt välmående och HR-strategier som i andra branscher visat främja individers välmående har tillämpats. Krav, kontroll och stödmodellen har använts för att förklara revisorers arbetssituation. Slutsats: Studien resulterade i att sex sammantagna HR-strategier har identifierats på revisionsbyråer där fyra av dem visar ha ett positivt samband med revisorers subjektiva välmående. Genom att revisionsbyråer implementerar de sammantagna HR-strategierna ökar de möjligheten för revisorerna att trivas på arbetet och prestera på optimal nivå och kan därför ses som en investering. / Title: Does the behavior of accounting firms affect the auditors’ well-being? Background: Auditors' well-being is a discussed topic in the auditing industry. The high workload together with tighter budgets and deadlines leads to 95 % of the auditors in Sweden work overtime and they believe it is not a sustainable situation. The auditors are explained as an accounting firms most important asset, we ask ourselves how they can act to improve the subjective well-being of the auditors to become a competitive firm. Purpose: The aim of this study is to identify new combinations of HR-strategies based on empirical data and its impact on the auditors' subjective well-being Method: A cross-sectional study with a deductive approach is chosen in order to then emerge into an inductive approach where HR-strategies are developed based on the empirical data collected through a survey, where the sample includes authorized auditors and audit associates in Sweden. Theories and previous research on subjective well-being and HR-strategies that have shown improved well-being in other industries have been applied to this study. Demand, control and support model has been used to explain the auditors' work situation. Conclusion: The study resulted in six new identified combinations of HR-strategies at accounting firms where four of them show a positive correlation with auditors' subjective well-being. As accounting firms implement the HR strategies, they increase the possibility for the auditors feels satisfied with their jobs and perform at an optimized level. This can therefore be seen as an investment for the accounting firms.

Tidigare forskning inom området har fokuserat på hur länder och bolag uppfattat implementeringen av IFRS. Majoriteten av tidigare forskning har varit inriktad på utvecklingsländer med fokus på revisorers uppfattning. Däremot har det oss veterligen inte genomförts någon forskning på hur revisionsbyråer arbetar med IFRS utifrån redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv. Med tidigare forskning i beaktning har vi funnit ett forskningsgap. Syftet med uppsatsen är att studera hur svenska Big Four arbetar med nya standarder med fokus på redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv, med IFRS 9 som exempel. Vi vill också undersöka betydelsen av redovisningsspecialisters kunskap och expertis samt hur denna transfereras vidare i byrån, till revisorer och klienter. Studien antar en kvalitativ ansats och intervjuer samt dokumentanalys har använts för att nå redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv. Vi har med hjälp av professionsteori analyserat vår empiri för att nå våra slutsatser. Resultaten av studien visar att båda rollerna är viktiga och avgörande i arbetet med nya standarder. Professionerna besitter hög kunskap och expertis som används på olika sätt. Vi har konstaterat att transferering av kunskap är en stor del för revisionsbyråer i arbetet med nya standarder eftersom förståelsen för en ny standard skapas genom interna stödfunktioner. Vår data visar även att de studerade revisionsbyråerna arbetar med bra interna stödfunktioner för att underlätta förståelsen för IFRS 9 som anses vara en komplex standard. / Previous research in this field has focused on how countries and companies perceived the implementation of IFRS. The majority of previous research has focused on developing countries with a focus on the auditor's opinion. However, as far as we know, less research has been done on how audit firms work with IFRS based on accounting specialists’ and auditors’ perspective. With previous research in mind, we have found a research gap.   The purpose of this thesis is to study how Swedish Big Four work with new standards, with a focus on accounting specialists’ and auditors' opinion, with IFRS 9 as an example. We also want to examine the importance of accounting specialists' knowledge and expertise and how this is transferred further in the firm, to auditors and clients.  This study has a qualitative approach where interviews and document analysis have been used to reach the accounting specialists and auditors' perspective. By applying professionalism theory, we have analyzed our empirical data to reach our conclusions.  The results of this study show that both roles are important and crucial in the work with new standards. The professionals possess high knowledge and expertise that are used in different ways. We have found that transfer of knowledge is a big part for audit firms in the work with new standards, since the understanding of a new standard is created through internal support functions. Our data also shows that the studied audit firms work with good internal support functions to facilitate understanding of IFRS 9 which is considered a complex standard.