No description available.

<p>Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige.</p><p>Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet. Tvärtom menar vi att revisorerna värderar sitt oberoende högst. Detta gäller både för partners och anställda även om partners uttrycker en betydligt starkare lojalitet till klienter än de anställda gör.</p><p>Revisorer har också kritiserats för att de traditionella kärnvärdena har försvagats. Vi ser i vår undersökning att upprätthållandet av det professionella oberoendet verkar vara fast förankrat hos revisorerna men får bilden av att revisorerna inte känner någon direkt lojalitet till sitt yrke. Detta går dock emot tidigare forskning och vi kan inte med säkerhet fastställa varför vårt resultat avviker utan föreslår vidare forskning inom området.</p>

<p>Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.</p><p>För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi utgår från etablerade verk avseende förväntningsgapet för att på så vis presentera vad tidigare forskning visar.</p><p>Vår slutsats är att förväntningsgapet tar sig utryck på ett annorlunda sätt än vad den tidigare forskning vi tagit del av visar. Det förväntningsgap vi finner vara störst är avseende revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Investerarna har höga förväntningar medan revisorerna har en mer återhållsam uppfattning till sitt ansvar. Likaså framstår ett stort förväntningsgap avseende revisionens funktion som kvalitetssäkring för framtida ekonomisk ställning, i ett längre perspektiv.</p>

Revisorns oberoende har debatterats lika länge som revisionsyrket existerat och under de senaste åren har frågan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrågasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehållande den så kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagändringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger några skillnader mellan stora och små revisionsbyråer avseende dessa aspekter. Teorin som uppsatsen bygger på består av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad. Syftet besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod bestående av fyra personliga intervjuer, varav två med revisorer verksamma vid små byråer och de andra två med revisorer verksamma vid stora byråer. Utifrån det empiriska materialet har vi dragit slutsatserna att det i stort sett tycks råda en enhetlig uppfattning kring oberoendebegreppet. Av de skilda uppfattningar som förekom finner vi att en, frågan kring huruvida ett fullständigt oberoende kan uppnås, kan hänföras till revisionsbyråernas storlek. Det konstateras vidare att det inte råder någon överensstämmelse bland revisorerna avseende uppfattning om och tillämpning av analysmodellen, samt att det generellt sett råder en enhetlig uppfattning kring hur den nuvarande lagen upplevs i jämförelse med den gamla. Avseende analysmodellen finner vi att majoriteten av de skilda uppfattningar som konstaterats kan kopplas till byråernas storlek. / Auditor independence has been debated for as long as the audit profession has existed. In past years the issue has become highly topical. An underlying factor has been a number of corporate scandals contributing to the auditor's independence being questioned. In order to ensure auditor independence a new Auditor Act, containing the so-called analysis model, was established in January 1, 2002. This paper aims to investigate if there is a uniform view of the concept of independence, the analysis model and the law reform among auditors. It also intends to investigate if there are any differences between large and small auditing firms regarding these aspects. The theoretical framework which the paper is based upon consists of debates regarding the auditor's independence and a description of the analysis model and its structure. The purpose is answered by a qualitative method consisting of four personal interviews, two with auditors working at small firms and the other two with auditors working at large firms. Based on the empirical findings, we have reached the conclusion that it more or less seems to exist a uniform view of the concept of independence. Of the different views that did occur we find that one, the question concerning if full independence can be achieved, can be assigned to the auditing firms' size. Furthermore, it is established that there is no consistency among the auditors' perception and application of the analysis model, and that it generally exists a uniform perception of how the current law is seen in comparison with the old one. Concerning the analysis model, we find that the majority of the different views that have been found can be linked to the firms' size.

Eftersom vi som författare snart är på vår väg mot en examen inom ekonomi med inriktning på redovisning fanns det ett uppenbart intresse av att skriva om hur våra möjligheter ser ut på arbetsmarknaden, främst då att jobba inom revision. Vi har intresse av att veta vad revisionsföretagen har för krav på oss som kommer från universiteten, och företagen vill veta vad studenter lär sig under studietiden. Det vi ville ta reda på var om det fanns något förväntningsgap mellan revisionsföretagen och Umeå universitet. Artiklar om detta område var inte alldeles lätt att hitta, dock hittade vi några som behandlade rekryteringsprocessen. Vi har använt oss av teorier som Förväntningsgapet och Rekryteringsprocessen för att urskilja vad som är viktigt när våra fallföretag rekryterar nyutexaminerade studenter. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi genomfört djupintervjuer med rekryteringsansvariga hos KPMG, Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, Deloitte och Ernst &amp; Young samt även intervjuat en lärare och en professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Vi frågade företagen om vad de tycker om nyutexaminerades kunskaper och hur väl de är anpassade att jobba hos revisionsföretag. Till universitetet frågade vi hur innehållet i redovisningskurserna fastställs och vilka som beslutar om vad som ska ingå i dem. Syftet med undersökningen var att fastställa vilka förväntningar fallföretagen hade på studenter som söker jobb hos dem. Vad vi kom fram till var att det kommande regeringsbeslutet angående slopad revisionsplikt för mindre företag kan ge inverkan på företagens krav på nyutexaminerade studenter. Skillnaden blir att det kommer att krävas 160 akademiska poäng för att vara intressant för revisionsföretagen jämfört med 120 poäng i dagens läge. Vidare ansågs det överlag att den praktiska erfarenheten och kunskapen var bristfällig, ett praktiskt inslag under utbildningsåren skulle de fallföretag som vi intervjuade se som positivt. Utbildningen anses vara bra ur fallföretagens synvinkel men det förväntningsgap som finns beror till stora delar på studenternas brist på praktisk erfarenhet vad gäller företagens arbetssätt. De stora revisionsföretagen ser inte detta som något större problem då de själva har bra internutbildningar.

We have performed a historical research, trying to establish the auditing conditions, in terms of adjustments over time. Our purpose with this essay was to demonstrate the facts behind the independence of the auditor, and hopefully give the reader some new information. Our questions at issue were: What in the debate, regarding the independence of the auditor, in concern of the scandals, is most relevant each decade? Witch aftermath has influenced the regulation regarding the independence of the auditor? What we thought was the best way to answer this question was to study a large amount of journals according to the current decade, since 1930 and forward. The journals presented different persons opinions regarding the scandals, and we used them as an instrument to analyse the regulations and after-effects of the scandals. Our conclusion is that in purpose to make the auditor independent, the debate among competent and well-informed people in the line of business has, through the decades, frequently recurred to strive towards a more homogenous auditing.

Revisorernas anmälningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gälla den första januari 1999. Enligt ett uttalande från Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmälningsplikten till att även omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nära företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad från revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes därför till att undersöka i vilka fall anmälningsskyldighet går att införa för redovisningskonsulter, där redovisningskonsulternas inställning till ämnet används som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats på fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter. Dessutom har en kompletterande nätbaserad enkätundersökning gjorts för att ge en bild av inställningen hos landets redovisningskonsulter. Resultatet av detta har visat sig vara en allmänt negativ bild av ett utökande av anmälningsplikten då de flesta anser att det skulle skada förtroendet mellan konsult och företag samt att det är en uppgift som ligger utanför konsulternas yrkesroll. Däremot skulle en anmälningsplikt bli aktuell om de så kallade mikrobolagen slapp skyldigheten att ha revisor.

No description available.

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för näringslivets ersättningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av många ses som något negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sällan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkännandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgår att revisorn ska granska dessa avtal. Frågan är hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i de skandaler som uppdagats på senare tid?   Syfte: Att skapa en ökad förståelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar beträffande bonus- och incitamentsprogram.   Metod: Uppsatsen är inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden där förståelsen är det centrala. Datainsamlingen är av kvalitativ karaktär och har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer både besöksintervjuer och telefonintervjuer.   Slutsatser: De två frågeställningarna i uppsatsen fick inga entydiga svar. Hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i den senaste tidens skandaler kan enligt vissa respondenter bero på att revisorn felfritt skött sitt jobb och att det därför inte finns någon anledning att skriva om honom/henne. Andra respondenter menar att det är ett problem. Vilka problem revisorn ställs inför när principer ska möta verkligheten vid granskning av bonus- och incitamentsprogram tros enligt empirin främst vara den luddighet som uppstår vid principbaserade revisionsstandarder. En annan orsak kan vara det vänskapshot som kan uppstå i relationen mellan revisor och företag. Vad oenigheterna i respondenternas svar beror på är svårt att säga, det kan finnas många bakomliggande orsaker såsom olika förväntan på vad revisorn ska uträtta vid revision samt att revisorns regler till viss del är vaga och lite otydliga.

Vad har de undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntnings-gapet.Slutsatsen är att det existerar ett förväntningsgap och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka för-ståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.