Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser kring att vara uthyrd inom sin egen organisation och att belysa hur denna typ av anställningsform påverkar relationen mellan arbete och privatliv. Studien syftar även till att uppmärksamma vilken typ av krav som ställs på individerna samt hur dessa krav förhåller sig till upplevelsen av stöd och kontroll i arbetet. De teorier som använts i studien är Krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin om det gränslösa arbetet, vilka också har använts som grundvid utformning av intervjuguiden och för att analysera insamlad empiri. För att besvara studiens frågeställningar har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet från intervjuerna visar att upplevelsen av att vara internt uthyrd är individuell samt att de allra flesta deltagarna i den här studien på en övergripande nivå är nöjda med sin arbetssituation. De uttrycker att de upplever en tillfredsställande nivå av stöd och kontroll, trots att det utifrån framstår som att deras resurser är begränsade. Den upplevda tillfredsställelsen tolkas i den teoretiska analysen som ett tecken på att även kraven i arbetet är låga. Tillfredsställelsen kring de utifrån sett låga nivåerna av stöd och kontroll visar att låga nivåer av dessa resurser inte nödvändigtvis är negativt, så länge det står i relation till kraven. Att kraven är låga bekräftas också utifrån diskussionen om det gränslösa arbetet. De allra flesta deltagarna i studien upplever en god balans mellan arbete och privatliv, vilket även kan uttryckas som en upplevd hög kontroll. Det kan därmed fastställas att individernas arbetsliv inte i särskilt stor utsträckning inkräktar på deras privatliv. Slutligen visar studien även att de sociala relationerna i arbetet blir påverkade av den flexibla arbetsformen, men att detta kompenseras av andra faktorer och därför inte får några stora konsekvenser.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om det finns någon skillnad i gemenskap eller trivsel hos företag med olika mängd friskvårdsinsatser samt om det finns någon skillnad i trivsel och gemenskap hos anställda som i högre grad utför dessa aktiviteter tillsammans med kollegor. Forskning har hittat starka band både mellan gemenskap, trivsel och arbetsprestation och mellan fysisk aktivitet, välmående och trivsel. Friskvårdsinsatser har funnits i Sverige sedan slutet av 80-talet för att hjälpa arbetsgivaren ha hälsosamma anställda men ett av huvud- syftena med personalförmåner är enligt den svenska lagen också att skapa trivsel. Studien jämförde två företag genom att skicka ut enkäter till de anställda. Även friskvårdsinsatserna undersöktes för att se om någon av dem utfördes tillsammans med kollegor mer frekvent. Resultaten visade ingen signifikant skillnad i gemenskap mellan företagen och företaget med färre friskvårdsinsatser hade högre trivsel. Slutsatsen att andra faktorer än friskvårdsbidraget vägde tyngre drogs. I jämförelsen av de olika friskvårdsinsatserna framkom att insatsen "kaffe, te, frukt eller annan lättare förtäring" (fika) används oftare tillsammans än de andra. De som alltid fikar tillsammans med kollegor hade också signifikant högre trivsel och gemenskap än de som inte uppgav att de fikade med kollegor frekvent.

Onboarding av nyanställda är den process som handlar om att integrera nya medarbetare in i organisationen för att öka organisationens produktivitet. Genom onboarding kan organisationen bland annat lära nyanställda medarbetare om deras nya arbetsuppgifter, organisationens normer och att få medarbetaren att bli en del av arbetsgruppen och organisationen. Användningen av digital onboarding tog fart vid Covid 19-pandemins start år 2019 och kom att påverka hur organisationer hanterade sin onboarding framöver. Då användandet av digital onboarding är ett relativt nytt fenomen som tagit fart sedan pandemins start behövs kunskap om hur digital onboarding kan bidra till att de nyanställda upplever känslan av tillhörighet. Syftet med studien är därför att få en djupare förståelse för hur nyanställda upplever känslan av tillhörighet vid digital onboarding. Studiens valda metod är kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer hölls med respondenter från den utvalda organisationen. Det empiriska materialet har sedan analyserats med inspiration av fenomenologisk analysmetod och har genomförts i fem steg. Resultatet påvisar att information, feedback, en närvarande chef samt möjlighet till digitalt relationsskapande kan bidra till att nyanställda upplever känslan av tillhörighet vid digital onboarding. Resultatet visar på hur organisationer kan skapa bättre förutsättningar för nyanställda under digital onboarding. / Onboarding of new employees is the process that involves integrating new employees into the organization to increase the organization's productivity. Through onboarding the organization can, among other things, instruct newly hired employees their new tasks, educate them about the organization's norms and values and helping the employees to become part of the working group and the organization. The use of digital onboarding took off at the start of the Covid-19 pandemic in 2019 and came to affect how organizations handled their onboarding in the future. As the use of digital onboarding is relatively a new phenomenon that has gained momentum since the start of the pandemic, knowledge is needed about how digital onboarding can contribute to new employees experiencing the feeling of belonging. The purpose of the study is therefore to gain a deeper understanding on how new employees’ sense of belonging is affected during digital onboarding. The study's chosen method is qualitative method and it has been inspired by a phenomenological approach. Eight semi-structured interviews were held with respondents from the selected organization. The empirical material has been analyzed with inspiration from a phenomenological analysis method and has been carried out in five steps. The result show that information, feedback, a present manager and the opportunity for digital relationship building can contribute to newly hired employees experiencing the feeling of belonging during digital onboarding.The result indicates how organizations can create better conditions for new employees during digital onboarding.

Studiens syfte var att undersöka och få en fördjupad förståelse för kursdeltagares tankar och upplevelser av användandet av självmedkänsla på arbetsplatsen. Självmedkänsla är ett relativtnytt begrepp inom organisationer, bland medarbetare och ledare. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare som gått en onlinebaserad kurs i Självmedkänsla på jobbet. Tematisk analys användes som metod för att analysera data och resulterade i 8 teman: Ett förhållningssätt, framför allt; Förutsättningar - möjligheter och hinder; Självmedkänsla är något annat- skiljer sig från andra metoder; Skapar och främjar balans; Bättre hälsa och glädje; Nya arbetssätt och bibehållen prestation; Synligt utövande? och Nytt i organisatorisk kontext. Resultatet visade att respondenterna sammantaget upplevde flertalet positiva resultat både psykiskt och fysiskt. Framför allt beskriver deltagarna att de utvecklat ett mer hjälpsamt förhållningssätt som bidrar till en större balans i arbetet och i livet. Det finns goda förutsättningar att använda förhållningssättet på egen hand på arbetet. Svårigheten är att använda förhållningsättet kontinuerligt när både ens egna inre krav och organisationens yttre krav upplevs fortsatt höga. Deltagarna upplever att självmedkänsla oftast bemöts med nyfikenhet och intresse. Vår studie visar på att introducera detta förhållningssätt kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv. / The purpose of this study was to investigate and gain a deeper understanding of participantsthoughts and experience of using self-compassion in the workplace. Self-compassion is described as a new concept within organizations, among employees and leaders. Semistructured interviews were conducted with five participants who had taken an online course in Self-compassion at work. Thematic analysis was used as a method to analyse the data and resulted in 8 themes: An approach, above all; Prerequisites - Opportunities and obstacles; Self-compassion is something else - different from other methods; Creates and promotes balance; Better health and happiness; New ways of working and sustained performance; Visible practice? and New in an organizational context. The results indicated that the respondents overall experienced a majority of positive results, both psychologically and physically. Above all it is a helpful approach to use which contributes to a greater balance at work but also in life. They described good conditions for using self-compassion on their own at work. The difficulty lies in consistently applying the approach when both one´s own internal demands and the organization´s external demands continue to be high. The respondent’s experience is that Self-compassion is often met with curiosity and interest. Our study shows that introducing this approach can contribute to a more sustainable work life.

I vårt arbete har vi analyserat vilka variabler som är mer eller mindre stressande i yrket som fastighetsmäklare. De variabler vi valt att undersöka är faktorer inneboende i arbetet, roll i organisationen, karriärutveckling, relationer på arbetet, organisationsstruktur och klimat samt utomorganisatoriska källor till stress. Sammanlagt medverkade 426 fastighetsmäklare från 8 olika fastighetsmäklarföretag i en enkätundersökning. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av ett flertal olika statistiska analyser. Resultatet från undersökningen innebär en revision av de tidigare sex variablerna till fyra nya: organisationsklimat, ansvar, tid och händelser i livet. Slutsatsen är att faktorn ”Tid” har fyra gånger så stor inverkan på känslan av arbetsrelaterad stress hos fastighetsmäklare i jämförelse med de övriga tre variablerna. Genom resultatet i vårt arbete bidrar vi med information till fastighetsmäklarorganisationer, om vilka faktorer de behöver arbeta med för att minska den arbetsrelaterade stressen hos fastighetsmäklare. / In our work, we have analyzed which variables are more or less stressful in the profession of real estate brokers. The variables we chose to examine are the factors intrinsic to job, role in organization, career development, relationships at work, organizational structure and climate, and extra-organizational sources of stress. A total of 426 brokers from 8 different real estate brokerage firms, participated in a survey. The results were then analyzed using a variety of statistical analyzes. The results from the survey represent a revision of the previous six variables to four new ones: organizational climate, responsibility, time and life events. It is concluded that the factor “Time” has four times the impact on the sense of work-related stress among realtors in comparison with the other three variables. The result of our work, contribute with information to the real estate brokerage organizations, which factors they need to work on, in order to reduce work-related stress among brokers.

För att främja hälsa och välbefinnande på arbetsplatser börjar ett perspektiv på arbetsmiljöarbete gå från att fokusera på vad som gör människor sjuka, till att fokusera på vad som gör människor friska. Ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete har därmed börjat att växa fram som innebär att utveckla, möjliggöra och bevara det som fungerar bra på arbetsplatsen. Känsla av sammanhang (KASAM), är en teori som myntades av Aaron Antonovsky (2005). Teorin kan användas i ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete då den kan ge en förståelse över vilka faktorer som kan främja hälsa. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är teorins tre komponenter. Genom att stärka komponenterna kan hälsa främjas. Syftet med föreliggande studie är att skapa en förståelse för vilka faktorer som kan stärka känslan av sammanhang i arbetet och vidare beskriva hur känslan av sammanhang upplevs av de anställda på ett detaljhandelsföretag. Genom en abduktiv tematisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer, studeras vilka förutsättningar arbetsgivaren ger de anställda för att stärka KASAM. Vidare studeras hur upplevelsen av känslan av sammanhang är ur ett medarbetarperspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av Antonovskys teori känsla av sammanhang och dess tre komponenter. Utifrån intervjuerna visade det sig att det är ett öppet och familjärt klimat på företaget. Det visade sig även att de anställda stöttar varandra och är engagerade i sitt arbete. Av resultatet framkom att företaget har flera värderingar, varav en är tillsammans, vilket genomsyrar det mesta på företaget. Samtliga av de anställda tar fasta på värderingen tillsammans vilket präglar deras sätt att vara och agera. Genom värderingen tillsammans skapas en gemenskap på det undersökta detaljhandelsföretaget som är av betydelse för att stärka känslan av sammanhang. / To promote health and well-being at workplaces, a perspective on work environment management has shifted from mainly focusing on what makes people sick, to another perspective, what makes them healthy and causes well-being. Health-promoting work environment management has thus begun to emerge, which means developing, enabling and preserving what works well in the workplace. Aaron Antonovsky (2005), founded a theory: Sense of coherence (SOC), which can be used in health-promoting work environment management as it can provide an understanding of which factors that can promote health. The SOC theory's components are comprehensibility, manageability, and meaningfulness and by strengthening the components, health can be promoted. The purpose of this study is to create an understanding of which factors that can strengthen the sense of coherence at work and also describe how the sense of coherence is experienced by the employees at a retail company. Through an abductive thematic analysis of eight semi-structured interviews, the prerequisites the employer gives the employees to strengthen SOC are studied. Furthermore, the experience on how the SOC is from the perspective of an employee are studied. The theoretical framework of the study is based on Antonovsky's theory sense of coherence and the three components. Based on the interviews, it turned out that there is an open and familiar atmosphere within the company. It also turned out that the employees support each other and are committed to their work. The results indicate that the company has several values, one of which is togetherness,which permeates most of the company. All employees adhere to the value togetherness, which characterizes their way of being and acting. Through the value togetherness, a fellowship is created within the retail company, which is important for strengthening the sense of coherence.

Arbetsmotivation på en arbetsplats kan kännetecknas av en bra arbetsmiljö, ett ökat ansvarstagande och att chefen och medarbetarna strävar efter att uppnå samma mål. I det moderna arbetslivet har arbetsmarknaden förändrats med ständiga effektiviseringar och slimmade organisationer. En påföljd är att andelen tidsbegränsat anställda har ökat som anställningsform. Syftet med denna studie var att få en utökad kunskap om faktorer som kan påverka arbetsmotivation med betoning på eventuella skillnader i arbetsmotivation mellan olika anställningsformer. Studien genomfördes på fem anläggningar inom bad- och friskvårdsbranschen i södra Sverige och 114 personer, fast- och tidsbegränsat anställda deltog. För att mäta arbetsmotivation utvecklades en skala baserad på QPS-Nordic 34+ (General Nordic Questionnaire for Psychology and Social Factors at work), som avser att mäta psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet. Från denna skala valdes sju domäner: arbetskrav, kontroll i arbetet, social interaktion, organisationskultur, ledarskap, engagemang i organisationen, och arbetsmotiv, tillsammans med tre frågor om kön, ålder och arbetsposition. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i arbetsmotivation mellan anställningsformer. Däremot sågs en positiv signifikant korrelation mellan ålder och organisationsengagemang, arbetskrav och organisationskultur. Resultaten bekräftar tidigare forskning som visat att äldre är mer motiverade än yngre medarbetare. / Job satisfaction in the workplace can be characterized by a good working environment, increased responsibility and that the manager and the employees strive to achieve the same goal. In modern working life, the job market changed with effectiveness and leaner organizations. A sanction is that the proportion of temporary employees has increased as a form of employment. The purpose of the study was to get an expanded knowledge of the factors that may affect the work satisfaction with the illustration of any differences in motivation between different forms of employments. The study was conducted at five facilities within bath and healthcare organisation in the south of Sweden with 114 persons, permanent and temporary employees. To measure job satisfaction developed a scale based on the QPS Nordic 34+ (General Nordic Questionnaire for Psychology and Social Factors at Work), designed to study psychological and social factors at work. From this scale was seven domains chosen: Job requirement, Control at work, Social interaction, Organizational culture, Leadership, Commitment to the organization, and Job designs, along with three questions about gender, age and working position. The results showed no significant difference in job satisfaction between forms of employment. There was however a positive significant correlation between age and organizational commitment, job requirement and organizational culture.  The results did not show any significant differences in job satisfaction between forms of employment. The results confirm previous research showing that older people are more motivated than younger employees.

Det finns endast ett fåtal studier publicerade om återhämtning i arbetet, mer forskning behöver belysa återhämtningens viktiga roll och möjliga återhämtningsstrategier på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av återhämtning i arbetet, genom att studera schemalagd återhämtningstid på 1177 Vårdguiden på telefon. Fokus riktas mot att skapa förståelse för vilken betydelse återhämtning i arbetet har för arbetsbelastningen och arbetsklimatet, genom att undersöka hantering av arbetsuppgifterna och socialt samspel iarbetsgruppen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden på telefon. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och resulterade i fem teman; energi i arbetet, full närvaro i samtalet, legitimt att återhämta sig i arbetet, att kunna släppa arbetet under pausen samt gemenskap i arbetsgruppen. Resultatet visar på vikten av att uppleva en frihet i att kunna återhämta sig efter eget behov samt möjligheten till att släppa arbetet under pausen. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsbelastningen då det upplevs ge mer energi, ett ökat fokus, effektivitet samt möjligheten att inta en professionell roll vid hantering av arbetsuppgifterna. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsklimatet då det upplevs ge gemenskap i arbetsgruppen, ett ökat stöd för varandra, reflektion med kollegor samt möjligheten till att utveckla arbetsrelationer vid studerande av det socialasamspelet i arbetsgruppen. Studien bidrar med en förståelse för att återhämtning är en viktig resurs för att uppleva kontroll och gemenskap i arbetet, vilket kan främja organisatorisk och social arbetsmiljö. / There are only a few published studies about recovery at work. More research would be necessary to investigate the importance of recovery and the potential recovery strategies in an working environment. The purpose of this study was to examine the nurses' experience of recovery at work by studying scheduled recovery time at 1177 Healthcare Service over the phone. The study focus on finding and to understand the importance of recovery at work by investigating the workload and working climate, these factors was looked at on how well the nurses managed their work tasks and social interaction in the workgroup. Semi-structured interviews were conducted with ten nurses at the 1177 Healthcare Service over the phone. Gathered data was looked at using thematic analysis which resulted in five themes; energy levels at work, the presence in the conversation with the caller, the legitimate acceptance to recover at work, ability to detach from work during breaks and the nurses solidarity in the workgroup. The result show the importance of each individuals need to feel like they are in demand of their own recovery as well as being able to detach themselves from work during their breaks. Recovery at work has a significant impact on the workload as it is perceived to provide the nurses with higher levels of energy, better focused, become more efficient and the ability to enter a more professional role when handling their work tasks. Recovery is also important for the nurses working climate, it provides the feeling of getting a closer relationship with colleagues, higher level of support and the time to reflect with each other and the opportunity to develop work related relationships, results shown after the insight of studying the interaction of the work group. The study contributes to understand the importance of recovery as a resource for the person to feelin control and solidarity at work which can benefit the organisational and social work environment.

I takt med ett allt hårdare klimat på arbetsmarknaden och ett ökat tryck på individen i arbetslivet har forskningen börjat titta närmare på positiva och hälsofrämjande effekter av kultur- och fritidsrelaterade effekter kopplat till arbetet. Föreliggande kvalitativa studie undersöker upplevelser och erfarenheter av kulturaktiviteter ur ett medarbetarperspektiv inom två större organisationer, samt försöker synliggöra effekter av kultur kopplat till arbetet både för individen och organisationen. Resultatet pekar dels på sociala effekter som känslan av samhörighet och trivsel samt god arbetsmiljö och välbefinnande, kopplade till att delta i kulturaktiviteter tillsammans med sina kolleger och arbetskamrater. Vidare beskrivs effekter genererade mer direkt av själva innehållet i kulturaktiviteter, med betoning på konstnärliga uttrycksformer, som fördjupade tankar och reflektioner, avslappning, kreativitet och ett innovativt klimat. Utifrån både sociala och innehållsmässiga upplevelser och erfarenheter av kultur uppstår olika former av samtal och kommunikation på arbetsplatsen. Kommunikation som kommer att utgöra en central del i de värdeskapande processer som genereras av kultur kopplat till arbetet både för den enskilde individen och organisationen som helhet. Tid framstår också som en avgörande faktor för hur kulturaktiviteter förmedlas och når ut till den enskilde medarbetaren inom organisationen. Här pekar resultatet på värdet av att organisationen erbjuder ett brett spektrum av kulturrelaterade aktiviteter, både enkla och mer utmanande, i syfte att fånga så många medarbetare som möjligt. / Along with increased strain on the individual in many of today´s work settings the positive impact of cultural activities on health and well-being at work has achieved increased attention among scholars. The present qualitative study focus on experiences from cultural activities from a co-worker´s perspective within two major organizations. It also aims at pointing at effects from culture activities at work both from an individual and organizational perspective. The result indicates social effects such as cohesiveness, positive work environment and well-being from taking part in cultural activities together with colleagues. Furthermore the result points at the mere content of culture activities related to fine arts, as something that generates reflections, detachment, creativity and an innovative approach within the organizational body. As an effect of these two categories of experiences from cultural activities various forms of communication emerge at work. This communication appears to be a central part of the processes that generate different kinds of value from culture for the individual as well as the organization. Time resources also turn out to be crucial to the way employees take part in culture activities related to work. The result emphasizes the value and importance of a broad spectra of cultural-related activities distributed within the organization in order to reach out to everyone of its employees.

Dagens individer innehar olika roller i arbetslivet och privatlivet som konkurrerar om en individs tid och energi, vilket kan skapa svårigheter att uppnå balans mellan dessa båda områden. Denna studie undersöker förhållandet mellan konflikter mellan arbetsliv och privatliv samt arbetstillfredsställelse. Individens olika roller och de åtaganden dessa innefattar kan ge upphov till konflikter mellan arbetslivet och privatlivet. Detta gör det intressant att även undersöka en särskilt värdefull aspekt av privatlivet, nämligen antal barn och dess samband med konflikterna. Studiens deltagare bestod av 87 medarbetare varav 52 kvinnor och 35 män i åldrarna 26-58 år (M = 48) och de instrument som användes för att mäta konflikterna var Work-Family and Family-Work Scales och för att mäta aspekter av arbetstillfredsställelse användes delar av Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II. Studien fann ett negativt samband mellan upplevd konflikt arbetsliv med privatliv och tillfredsställelse med arbetet (r = -.31, p < .01), vilket är i linje med resultat av tidigare forskning. Mellan antal barn och upplevd konflikt privatliv med arbetsliv fanns ett positivt samband (r = .39, p < .001). Resultaten indikerar att upplevd svårighet att kombinera arbetsliv med privatliv tyder på en lägre grad av tillfredsställelse med arbetet, samtidigt som fler barn kan tyda på en högre upplevd svårighet att kombinera privatlivets åtaganden med arbetslivet. Upplevda konflikter mellan arbetsliv och privatliv predicerar tillfredsställelse med arbetet till 10%. / Individuals of today have different roles in their work and in their private lives that are competing for an individual's time and energy, which can create difficulties in achieving balance between these two areas. This study investigates the relationship between conflicts between work and private life and job satisfaction. The individual's roles and the commitments these contain can make it difficult to find balance between work and private life. This makes it interesting to also investigate a particularly valuable aspect of private life, namely the number of children and its relationship with the conflicts. The study's participants consisted of 87 employees, of which 52 were women and 35 were men aged 26-58 years (M = 48). The instruments used to measure the conflicts were Work-Family and Family-Work Scales and to measure aspects of job satisfaction, parts of Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version II were used. The study found a significant negative correlation between experienced work-private life conflict and satisfaction with work (r = -.31, p = .004), which is in line with results of previous research. Between the number of children and experienced private life-work conflict, a positive relationship was found (r = .39, p = < .001). The results indicate that experienced difficulty in combining work with private life indicates a lower degree of satisfaction with work, while more children may indicate a higher experienced difficulty in combining the commitments of private life with work. Experienced conflicts between work and private life predicted satisfaction with work to 10%.