Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare vid den psykiatriska akutenheten Rosen upplever socialt stöd på arbetsplatsen. Ett snöbollsurval resulterade i åtta deltagare till studien. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med en deduktiv kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna och under analysprocessen utgick vi ifrån fyra redan teoretiskt identifierade kategorier av socialt stöd: emotionellt-, värderande-, instrumentellt- och informativt stöd. Resultatet visade att Rosens medarbetare har positiva upplevelser av det sociala stödet på arbetsplatsen. Emotionellt och instrumentellt stöd framstod som de mest centrala typerna av socialt stöd, vilka framförallt erhålls från kollegor. Utifrån resultatet går även att utläsa att samarbetet mellan avdelningarna inom psykiatrikliniken kan förbättras.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur arbetstagare i kollektivtrafiken upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Uppsatsen avser att bidra till en fördjupad förståelse för om de upplever sig speciellt utsatta eftersom de arbetar ensamma utan kollegor. Fokus i uppsatsen kommer att ligga på den kontakt som arbetstagarna har med andra och hur de hanterar att arbeta ensamma i en miljö där de träffar ett stort antal människor. Uppsatsens utgångspunkt grundas i teorierna KASAM, Krav-kontroll- och stödmodellen och Emotionellt arbete, dessa används sedan som stöd vid analys av det empiriska materialet. Materialet har framkommit genom tio intervjuer med arbetstagare inom kollektivtrafiken, där både tågvärdar och busschaufförer finns representerade. Resultatet visar på att respondenterna upplever att deras arbete innehåller en del stressfyllda situationer men att det är något som de lärt sig hantera. Upplevelsen är att de behöver kunna hantera sina känslor i sitt arbete då arbetsgivaren, samhället och de själva ställer krav på hur de ska vara. Studien visar också på att respondenterna ibland känner sig utsatta i sitt arbete, men det framkom även att majoriteten av dem anser att den personliga attityden kan ha en inverkan på om det uppstår en konflikt med resenärer eller inte. I resultatet framkommer även att de intervjuade i regel upplever kontakten med resenärerna som positiv och de uppger sig ha god kontakt med sina kollegor vilket leder till att de inte upplever att de är ensamma.

Gestaltningsteorin är en av de mest använda teorierna inom medieforskning. Dock saknas det kunskap om hur tidningar från förr gestaltade särskilda händelser. Jag har valt att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur arbetarrörelsens första majdemonstration gestaltas av Norrskensflamman, Arbetet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1917 och 1923. Dessa tidningar har olika ideologiska hemvister vilket resulterar i att de väljer att lägga tyngd på olika händelser och innehåll vid rapporteringen. Genom tre kategoriska teman: stämning och uppslutning, lag och ordning samt sakpolitik fångar jag in särskilda händelser för att sedan analysera hur dessa gestaltas av tidningarna. Resultatet visar att tidningarna i viss mån väljer att fokusera på olika delar av majdemonstrationen, i vissa fall utelämna väsentliga delar trots att de rapporterar om samma sak. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>

I denna uppsats behandlas på ett diskursivt plan hur frågor om barn under femton år som nyttjas av annan för kriminell verksamhet, kommer till uttryck i samtida rättsliga dokument med tillhörande remissvar. Problemformulering som ligger till grund för denna studie har bestått av tre frågor; vilka diskursiva antaganden och påståenden figurerar om barn som begår brott i promemorian Ds 2020:23 (?), vilka diskursiva antaganden och påståenden figurerar om barn som begår brott i de inkomna remissvaren (?), och hur återfinns och konstrueras de olika diskurserna i SOU 2022:1? Materialet som ligger till grund för studien utgörs av två utredningar och tillhörande remissvar. Det analyserade materialet har hanterats med diskursanalys som både teori och metod. Eftersom uppsatsen är inriktad på specifika samtida rättsliga dokument har inga studier på samma inslagna linje identifierats. Tidigare forskning utgörs av angränsande områden som polisiära ingripande, brottsförebyggande arbete och medias rapportering om brott. Samtliga som på olika sätt är en del i omhändertagandet av barn som nyttjas av annan för kriminell verksamhet. Denna uppsats pekar på att det finns bred uppfattning och stor skillnad mellan olika remissvar. Resultatet kan även visa hur diskursordningen förändras mellan utredning och betänkande, som med stor sannolikhet påverkar utgången av givet lagförslag: Beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får även utan sådana skäl göras om det finns särskild anledning att anta att den unge utnyttjas av annan i brottslig verksamhet.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen är ett utbrett problem både nationellt och globalt. Sjuksköterskans särskilda kompetens inkluderar omvårdnad baserad på humanism samt vetenskaplig kunskap. Forskning om hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från studenter till yrkesverksamma är av stor betydelse. Det är en viktig fråga med tanke på den rådande sjuksköterskebristen och kan främja en positiv start i yrket och en sund arbetsmiljö. Detta har positiva effekter på patientsäkerheten och tillgången på sjuksköterskor. Syfte: Vårt syfte var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av första tiden i kliniskt arbete. Metod: Metoden var en litteraturöversikt, där publicerade vetenskapliga artiklar identifierades, kvalitetsgranskades och analyserades. Översikten byggde på kvalitativa studier. Databaser som användes för insamling av artiklar var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultaten indikerade att den initiala perioden i klinisk praxis för nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattades som kaotisk och utmanande. Ett tydligt glapp mellan teori och praktik framträdde. Stöd och hjälp från kollegor och organisationen spelade en avgörande roll. Med tiden, när teoretisk kunskap smälte samman med praktisk erfarenhet, utvecklades sjuksköterskornas självförtroende och de kunde identifiera sig som professionella sjuksköterskor. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ofta en påtaglig klyfta mellan sin teoretiska utbildning och den praktiska erfarenheten, vilket kan leda till stress och överväldigande känslor. Genom att erbjuda effektiv handledning och skapa goda arbetsvillkor kan både den fysiska och psykiska hälsan för de nyutexaminerade sjuksköterskorna främjas. Dessutom leder detta till ökad patientsäkerhet eftersom brister inom vården ofta hänför sig till faktorer som stress, ogynnsamma arbetsförhållanden och kunskapsbrist. / Background: The shortage of nurses is a widespread issue both nationally and globally. The nurse's specific competence encompasses humanistic-based patient care and scientific knowledge. Studying new nurse graduates’ transition is vital, addressing the nurse shortage, and fostering a positive start and a healthy work environment. This, in turn, has positive effects on patient safety and the availability of nurses. Aim: Our objective was to illuminate the experiences of newly graduated nurses during their initial period of clinical practice. Method: The chosen method was a literature review, where we identified, assessed the quality, and analyzed published scientific articles. The review was based on qualitative studies. Databases used for article collection were CINAHL Complete and PubMed. Results: The results indicated that the initial period of clinical practice for newly graduated nurses was perceived as chaotic and challenging. A gap between theory and practice became apparent. Support from colleagues and the organization played a crucial role. Over time, as theoretical knowledge merged with practical experience, the nurses' confidence developed, and they identified themselves as professional nurses. Conclusions: Recently graduated nurses often experience a significant gap between their theoretical education and practical experience, which can lead to stress. By providing effective guidance and establishing favorable working conditions, the well-being of new nurses can be promoted. Furthermore, this contributes to enhanced patient safety since deficiencies in healthcare are often attributed to factors such as stress, unfavorable working conditions, and a lack of knowledge.

Sammanfattning Många resultat i modern arbetslivsforskning fokuserar på stress och reaktiva åtgärder samtidigt som forskning inom kreativitet och innovation främst fokuserar på vinster i ekonomi och tillväxt. Denna studie har för avsikt att undersöka medarbetarens upplevda meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat för att finna proaktiva faktorer gällande arbetsrelaterad stress och ohälsa. Interaktiv forskningsmetod med kvantitativa inslag användes då sambandet undersöktes genom en enkätundersökning. Utifrån datainsamlingens resultat formades ett verktyg med syftet att öka det kreativa klimatet och således öka meningsfullheten i arbetet vilket leder till positiva effekter i arbetsmiljön. Resultat från enkäterna visade signifikanta samband mellan meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat samt var och en av dimensionerna inom kreativt klimat, vilket bekräftar studiens hypoteser. Ytterligare ett signifikant samband hittades mellan arbetsfunktion och meningsfullhet i arbetet. Slutsatsen är att ett verktyg som ökar det kreativa klimatet i organisationen leder till ökad meningsfullhet i arbetet. / Abstract Modern research in the area of work-life tends to focus on stress and reactive measures at the same time research in creativity and innovation mainly focuses on profits in economy and other organizational gains. This paper intends to examine work meaningfulness and creative climate, with an employee focus, to achieve proactive work in work-related stress and ill-health. The study is based on interactive research methodology with quantitative elements. A quantitative survey examined whether there was a correlation between the factors. Based on the results of the data a work tool was created, aiming to increase the meaningfulness of work via creative climate and thus affect the working environment in a positive sense. Results from the questionnaires showed significant correlation between work meaningfulness and creative climate, as well as each of the ten dimensions in creative climate, confirming the study's hypotheses. Another significant correlation between work function and work meaningfulness were also found. The conclusion is that the tool to enhance the creative climate of the organization leads to increased work meaningfulness.

Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy. Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet. Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.

Mobbning på arbetsplatser är ett stort samhällsproblem. År 2013 rapporterades 8 % av de arbetsrelaterade sjukdomar som anmälts till försäkringskassan vara orsakade av kränkningar, mobbning och trakasserier. Ohälsa, tvångstankar, ångest, depression, och posttraumatisk stress är vanligt förekommande hos de som utsatts för mobbning. Syftet med studien var att undersöka hur mörka personlighetsdrag samt ledarskapsstilar predicerar mobbning, baserat på data från observatörer av mobbning. Studiens två regressionsmodeller uppvisades en skillnad i varians, där den senare, som inkluderade även ledarens ledarstil och mörka personlighetsdrag, förklarade 8% mer av variationen i observerad mobbning än den modell som bara analyserade mobbaren. En rimlig slutsats är därför att ledarens ledarstil och mörka personlighetsdrag kan vara avgörande för förekomsten av mobbning. / Bullying at workplaces is a major problem among societys. In 2013, 8% of the occupational diseases reported to the Swedish insurance fund were reported to be caused by violations, bullying and harassment. Illnesses, obsessive thoughts, anxiety, depression, and posttraumatic stress are common in those who have been subjected to bullying. The purpose of the study was to investigate how dark personality traits and leadership styles predict bullying based on data from bullying observers. The two regression models in the study's showed a difference in variance, where the latter, which included the leader's leadership style and dark personality traits, explained 8% more of the variation in perceived bullying than the model that only analysed the bully, not including the leader. A reasonable conclusion is therefore that the leader's leadership style and dark personality traits can be decisive for the occurrence of bullying.

Projektformen är vanlig inom kulturområdet där man t.ex. kan räkna varje enskild teater-/operaproduktion eller konsert som projekt. Det finns olika typer av ledarroller som leder dem. Två av dessa roller är projektledare och producent. Skillnaden mellan de här två rollerna är inte alltid tydlig och syftet med den här studien är dels att försöka utröna om det finns någon tydlig generell definition av rollerna inom det studerade området och dels hur personer som arbetar i dessa två yrkesroller upplever sitt arbete. Studien innefattar två olika institutioner inom konstmusik samt en operainstitution och den har genomförts genom kvalitativa intervjuer med projektledare och producenter som arbetar på dessa platser Resultatet visar på att det inte finns någon generell definition av rollerna och att de ser olika ut på olika platser beroende på en rad olika faktorer. Det visar även på att både projektledare och producenter i den här miljön upplever sitt arbete positivt med många bollar i luften och många mänskliga kontakter men också med inslag av stress, frustration och svårigheter att vara ledig. Det är även ett arbete där man gemensamt arbetar mot en fix deadline på gott och ont och där balansgången mellan konst och ekonomi ständigt är närvarande. / In the field of performing arts the work is often done in the form of a project. Every single theatre and opera production or concert can be regarded as a project. There are many different roles leading the work in a culture project. Producer and project manager are two of these leading roles. The difference between these two roles is not always clear. The purpose of this study is partly to try to find out whether there is any clear general definition of the two different roles within the field studied and partly to see how both producers and project managers experience their work in this context. One opera and two different music art institutions are having been studied. The study is performed by means of qualitative interviews with project managers and producers working in these institutions. The result shows there is no general definition of the leader roles and that they vary between different institutions depending on several factors. It also shows that both project managers and producers in these institutions have a positive view in the intensity of the work and the many personal contacts. At the same time, they experience stress, frustration and difficulties to relax from work. In these cultural projects you also work towards a mutual fixed dead-line. This can have a positive or negative effect. You always have the balance between art and economy constantly present.

Sociala medier är idag en stor del av människors liv och har blivit en framgångsrik kanal för detaljhandelsföretag. Utvecklingen av sociala medier går ständigt framåt och har blivit en kanal för att sprida och inspirera kunder, skapa diskussioner och dela innehåll mellan deltagare. Detta medför en möjlighet för företag att vara mer tillgängliga för sina kunder, genom användning av dessa plattformar. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag inom den textila detaljhandeln arbetar praktiskt med strategier för sina sociala medier, i relation till mediernas utveckling. Studiens resultatet skall bidra till förståelse för vad företagen vill uppnå med sitt arbete med sociala medier, med hjälp av en utvecklad strategi-modell. På så sätt ska företag kunna tillämpa vår sammanställda sociala-media-strategi. I studien användes en kvalitativ metod där primärdata samlats in både via semistrukturerade intervjuer av sex olika textila detaljhandelsföretag samt via Högskolan i Borås sökmotor Primo och sökprogrammet Google Scholar som sekundärdata. Företagen tillämpar i de flesta fall inga strategier för sociala medier. Eftersom förändringen är så kontinuerlig är det svårt för de undersökta företagen att tillämpa en strategi, därför väljer de istället att införa en generell plan för marknadsföring i stort. Sociala medier är ett verktyg som utvecklas till att bli av större vikt i framtiden, vars syfte är att skapa värde för både kund och företag. När det kommer till att välja vilken social kanal företaget ska använda sig av behöver de först konstatera vilken plattform deras målgrupp befinner sig på. För att nå upptill kundernas förväntningar måste företagen uppdatera och utveckla kompetensen kring sociala medier. Företagen lägger stor vikt vid att bygga relationer med sina kunder för att skapa ett deltagande, på deras sociala medier. Frågor vi ställer oss utefter denna studie är, när inser företag att det är dags att tillämpa en strategi? Hur kommer strategin vara utformad? Vem tar initiativet att införa en strategi? Kommer strategin tillämpas i samband med att de traditionella kanalerna försvinner på grund av generationsbyte, eller kommer de tillämpas tidigare? Vilket vi anser blir en intresseväckande vidare forskning till ämnet. / Social media is a major part of people’s lives today and has become a successful channel for marketing for retail companies to use. The development of social media is constantly evolving and has become a platform for creating discussions and for sharing content between participants. Through the use of these platforms, this implies an opportunity for companies to be more accessible to their customers. The purpose of this thesis is to investigate how textile retail companies work practically with their social media through strategies, in addition to the media development. The aim is to contribute to an understanding about how companies work with their social media, using a developed strategy model. In this way, our study will compile a social media strategy that companies can apply there after. In the thesis a qualitative method has been used where primary data is collected both through semistructured interviews with six textile retail companies and through the University of Borås search program Primo, and Google Scholar as secondary data. The conclusion is that, the interviewed companies do not apply social media strategies for their work. Due to the constant change, it is difficult for companies to apply a strategy and therefore they choose to apply a general plan for marketing instead. The companies place great importance in building relationships with their customers in order to create a participation for the customers, in their social media. Previous research shows that socialmedia is a tool of great importance that creates value for businesses and customers. The company need to identify the platform on which their target audience is located, in order to choose which social media channel the company should use. To achieve customer expectations, companies must update and develop the skills surrounding their social media. The questions we ask after this study are, when do companies realize that it is time to apply a strategy? How will the strategy be designed? Who takes the initiative to implement a strategy? Will the strategy be applied when traditional channels disappear due to generational change, or will they be applied earlier? What we consider becomes an interesting further research to the subject. This paper is written in Swedish.