Detta arbete använder sig utav en kvalitativ forskningsansats med inslag av aktionsforskning för att inhämta empiri som berör medarbetarnas involvering i förändringsarbeten på Energimyndigheten och studera de nuvarande processmodellerna som används. Baserat på resultat som påpekar brister i medarbetarinvolveringen samt avsaknad av utmarkerade kreativa delar så framställer arbetet en inkrementellt förbättrad modell för att öka nivån av medarbetarinvolvering i projektarbeten samt ökar kapaciteten för kreativitet och innovation

Syftet med studien är att se hur det kreativa arbetsklimatet ser ut på två avdelningar inom en offentlig sektor och jämföra dessa samt se om det finns något samband med ett utvecklande ledarskap. Vi använde oss av en metodkombination för vår undersökning och inledde med att genomföra en kvantitativ datainsamling med hjälp av en enkät och därefter genomföra en kvalitativ datainsamling i form av fyra intervjuer där vi intervjuade både chefer och medarbetare för att se frågan från båda perspektiven. Vi kan utifrån resultaten av vår studie se att det kreativa klimatet är bättre på den avdelningen där det finns ett utvecklande ledarskap men att det också finns andra organisatoriska faktorer som påverkar detta.

Sammanfattning Många resultat i modern arbetslivsforskning fokuserar på stress och reaktiva åtgärder samtidigt som forskning inom kreativitet och innovation främst fokuserar på vinster i ekonomi och tillväxt. Denna studie har för avsikt att undersöka medarbetarens upplevda meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat för att finna proaktiva faktorer gällande arbetsrelaterad stress och ohälsa. Interaktiv forskningsmetod med kvantitativa inslag användes då sambandet undersöktes genom en enkätundersökning. Utifrån datainsamlingens resultat formades ett verktyg med syftet att öka det kreativa klimatet och således öka meningsfullheten i arbetet vilket leder till positiva effekter i arbetsmiljön. Resultat från enkäterna visade signifikanta samband mellan meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat samt var och en av dimensionerna inom kreativt klimat, vilket bekräftar studiens hypoteser. Ytterligare ett signifikant samband hittades mellan arbetsfunktion och meningsfullhet i arbetet. Slutsatsen är att ett verktyg som ökar det kreativa klimatet i organisationen leder till ökad meningsfullhet i arbetet. / Abstract Modern research in the area of work-life tends to focus on stress and reactive measures at the same time research in creativity and innovation mainly focuses on profits in economy and other organizational gains. This paper intends to examine work meaningfulness and creative climate, with an employee focus, to achieve proactive work in work-related stress and ill-health. The study is based on interactive research methodology with quantitative elements. A quantitative survey examined whether there was a correlation between the factors. Based on the results of the data a work tool was created, aiming to increase the meaningfulness of work via creative climate and thus affect the working environment in a positive sense. Results from the questionnaires showed significant correlation between work meaningfulness and creative climate, as well as each of the ten dimensions in creative climate, confirming the study's hypotheses. Another significant correlation between work function and work meaningfulness were also found. The conclusion is that the tool to enhance the creative climate of the organization leads to increased work meaningfulness.

Bakgrunden till studien är det växande intresset för innovation, mer specifikt det som kallas arbetsplatsinnovation. Det handlar om en organisations implementering av nya kombinerade innovationer inom arbetsorganisation, HRM (Human Resource Management) och stödjande teknik. I forskningsvärlden har det funnits forskning inom området under lång tid även om det har varit underrepresenterat inom serviceyrken. Syftet med studien har varit att ytterligare öka förståelsen kring arbetsplatsinnovation. Detta genom att fokusera på de faktorer som främjar respektive motverkar ett innovativt arbetsklimat och att försöka identifiera vilka faktorer som ses som särskilt viktiga. Kunskap har hämtats in från teori och forskning på området. Empirisk data har samlats in genom kvalitativa intervjuer vilket har sammanställts och analyserats utifrån vår teoretiska referensram. Resultatet visade på ett antal faktorer som påverkat verksamheterna både utifrån ett  rämjade som ett motverkade perspektiv. De faktorer som sågs som särskilt viktiga, när det gäller främjande faktorer, visade sig vara stabil och trygg personal, idétid och närvarande ledarskap. När det gäller motverkande faktorer har det visat sig vara hög personalomsättning, oengagerad personal och centralstyrning är särskilt betydelsefulla. Utifrån empirin har ny kunskap framträtt, i förhållande till teorin och forskningen, att en stabil personalgrupp och hög personalomsättning har visat sig påverka verksamheter i den omfattningen att det inte kan viftas bort. / The background to this study is the growing interest in innovation, more specifically what is called workplace innovation. It involves an organization's implementation of new combined innovations within the organization of work, HRM (Human Resource Management) and supportive technology. In the research world, there has been research within the area for a long time, although it has been underrepresented within the service industry. The purpose of the study has been to further increase understanding of workplace innovation. This by focusing on the factors that promote or counteracts an innovative working climate and tries to identify which factors are considered to be particularly important. Knowledge has been taken from theory and research in the field. Empirical data has been collected through qualitative interviews, which have been compiled and analyzed based on our theoretical reference framework. The result showed a number of factors that influenced the activities both from a promoting as well as a counteracting perspective. The factors that were considered to be particularly important in terms of promotion factors were stable and safe personnel, idea time and present leadership. In terms of counteracting factors, it has been shown that there is high staff turnover, unattended personnel and central management are the most important. Based on empirical knowledge, new knowledge has emerged, in relation to theory and research, that a stable staff group and high staff turnover have been shown to affect activities to the extent that it cannot be wiped away.

Bakgrund: Utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv är förmågan till anpassning en vital egenskap. Organisationens strävan efter stabilitet, konkurrenskraft och utveckling utgör motiv till anpassning av olika slag. I vår samtid är det angeläget att den virtuella arbetsmiljön fungerar väl eftersom att arbetssättet både normaliserats och vidhålls. Den virtuella arbetsmiljön normaliserades radikalt i och med restriktionerna under Covid-19 pandemin, särskilt inom vissa sektorer. Således har den virtuella arbetsmiljön varit etablerad i decennier tillbaka med anledning av den flexibilisering som följt globaliseringen. Inom det företagsekonomiska fältet är tillika kreativitet fundamentalt med allt från enkla problemlösningar till innovation av olika slag. Perspektivet studien antar är kreativitet hos team, eftersom att kreativiteten är starkare kollektivt än individuellt. Emedan den virtuella kontexten blivit vedertagen aktualiserar det att anpassade metoder etableras. Sålunda indikerar stor andel av det som tidigare beforskats att den virtuella arbetsmiljön verkar hämmande för kreativitetens potential. Det sistnämnda med motivering att samhörighet hämmas och individualism ökar när den fysiska samvaron uteblir. Följaktligen är det angeläget att utforska arbetsmetoder som kan främja kreativiteten hos virtuella team trots de upplevda förlusterna som den virtuella arbetsmiljön medför.  Syfte: Studiens syfte är att utforska arbetsmetoder som främjar kreativiteten hos virtuella team.  Metod: Genom kvalitativa intervjuer har arbetsmetoder beträffande hur kreativiteten hos virtuella team kan upprätthålls och främjas utforskats. Intervjufrågorna utgick från något som föranleder kreativitet, så kallade klimatfaktorer, eftersom att det är svårt att mäta och fastställa kreativitet med ett exakt värde. Dataanalysen genomfördes med hjälp av tematisk analys där empirin kodades och utmynnade i teman.  Empiri och slutsats: Respondenternas svar sammanfattades utifrån de sex klimatfaktorerna. Vidare kodades dessa och genererade tre teman som innefattar arbetsmetoder som kan främja och upprätthålla kreativitet hos virtuella team. Det empiriska materialet påvisar att kommunikation i olika form och uttryck essentiellt inom samtliga teman. / Background: From a business perspective, the ability to adapt is a vital trait. There are various kinds of motives for adaptation, for example an organization's pursuit of stability, competitiveness and development. Today it is important that the virtual work environment is well functioning since this way of working has been both normalized and maintained. The virtual work environment was radically normalized as a result of the restrictions during the Covid- 19 pandemic, in certain sectors. Thus, the virtual work environment has been established for decades due to the flexibility that followed globalization. Creativity is fundamental within the field of business economics and a foundation for simple problem solutions to innovation of various kinds. The perspective this study assumes is creativity within teams since creativity is stronger collectively than individually, in a virtual context. As the virtual context has become accepted, it becomes apparent that custom methods are being established. Thus, a large proportion of what has been previously researched indicates that the virtual work environment seems to inhibit the potential of creativity. The justification behind this is that affilition is limited and individualism increases when physical coexistence is absent. Consequently, it is important to identify work methods that promote creativity of virtual teams despite the perceived losses and limitation of affiliation that the virtual work environment entails. Purpose: The purpose of the study is to explore working methods that promote the creativity of virtual teams. Method: Through qualitative interviews, ways of working that allow creativity within virtual teams to be maintained and promoted have been explored. Since it is difficult to measure and determine creativity, the interview questions were based on things that encourage creativity, so-called climate factors. The data analysis was carried out with the help of thematic analysis where the empirical data was coded and resulted in themes. Empirical data and conclusion: The respondents' answers were summarized based on the six climate factors. Furthermore, these were coded and generated three themes that include appropriate working methods of virtual teams to promote creativity. The empirical material shows that communication in different forms and expressions is essential in all themes.

Denna studie undersöker användningen av active learning i Kompetenscenters digitala klassrum med fokus på områden som kreativt klimat, motivation och digital undervisning. Kompetenscenter är en kommunal vuxenutbildning som ligger i Köping. Syftet med studien är att förbättra studenternas engagemang i distansstudier och skapa ett mer tillgängligt och inkluderande klimat i det digitala klassrummet. Innovationsbidraget ligger i att kunna skapa bättre förutsättningar för studenterna i den digitala miljön med hjälp av lärometoden active learning. Den valda forskningsmetoden är ett kvalitativt angreppssätt med en fallstudiedesign. Forskarna har utgått från en abduktiv ansats då forskarna kontinuerligt har jämfört ny empiri med teori. Som datainsamlingsmetoder har forskarna använt sig utav sju semistrukturerade intervjuer med sju olika respondenter från Kompetenscenter. Den genomförda analysmetoden är tematisk analys av empiriska data, forskarna har kodat insamlade data för att identifiera teman. Genom lärometoden active learning har studien tagit fram riktlinjer för Kompetenscenter. Implementeringen av dessa riktlinjer kommer hjälpa Kompetenscenter att skapa ett kreativt klimat som är tillgängligt och inkluderande för studenterna. / This study investigates the use of active learning in the Competence Center’s digital classroom with a focus on areas such as creative climate, motivation, and digital teaching. Competence Center is a municipal adult education located in Köping. The aim of this study is to improve student engagement in distance learning and create a more accessible and inclusive climate in the digital classroom. The innovation contribution lies in being able to create better conditions for the students in the digital environment with the help of the teaching method active learning. The chosen research method is a qualitative approach with a case study design. The researchers have used an abductive approach, in which case the researchers have continuously compared new empirical evidence with theory. As data collection methods, the researchers have used seven semi-structured interviews with seven different respondents from Competence Center. The analysis method carried out is thematic analysis of empirical data, the researchers have coded the collected data to identify themes. Through the teaching method active learning, the study has produced guidelines for Competence Center. The implementation of these guidelines will help Competence Center to create a creative climate that is accessible and inclusive for the students in the digital classroom.