Bakgrund: Belastningen på Sveriges akutmottagningar har ökat och antalet sjuksköterskor har minskat. Personalomsättningen är större och fler sjuksköterskor med mindre erfarenhet av yrket anställs. På akutmottagningen möter sjuksköterskan ett brett patientklientel som drabbats av många olika sjukdomar och skador som kan vara livshotande. Bristande erfarenhet kan vara en patientsäkerhetsrisk. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vara ny på akutmottagningen, samt undersöka om bristen på erfarenhet kan påverka patienten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med beskrivande design valdes utifrån studiens syfte. Semistrukturerande intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor som arbetat i max ett år på en akutmottagning i Region Jönköpings län. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på en latent nivå. Resultat: Kategorierna som bildar studiens resultat är vikten av en god introduktion, osäkerhet kring den egna kompetensen, patienten kan påverkas, erfaren personal gav trygghet samt fördelar med att vara ny. Det framkom att stöd var en nyckelfaktor för ett lyckat arbete. Sjuksköterskan ansåg sig inte redo efter introduktionen att arbeta helt självständigt och det efterfrågades mer praktisk träning. Sjuksköterskan hade skapat strategier för att hantera osäkerheten. Bristen på erfarenhet skulle kunna påverka patienten. Slutsats: Det som anses som en mycket viktig faktor för ett väl fungerande arbete är att de mindre erfarna sjuksköterskorna har erfarna kollegor som kan stötta och hjälpa vid behov. Den regiongemensamma introduktionen för sjuksköterskor skulle kunna utvecklas för att även inrikta sig mer specifikt mot akutsjukvård. För att kunna ge det stöd som de mindre erfarna är i behov av krävs en säkrad kompetens hos kollegorna på akutmottagningen. / Background: The burden on Sweden's emergency departments has increased and the number of nurses has decreased. Staff turnover is greater and more nurses with less experience in the profession are employed. At the emergency room, the nurse meets a wide patient clientele who can be affected by many diseases and injuries which can be life threatening. Lack of experience may be a patient safety risk. Purpose: The purpose of the study is to describe the nurse's experiences of being new to emergency care and to examine whether the lack of experience can affect the patient. Method: A qualitative interview study with descriptive design was chosen based on the purpose of the study. Semistructured interviews were conducted with ten nurses who have worked for a maximum of one year at an emergency department in the county of Jönköping. A qualitative content analysis was conducted on a latent level. Results: The categories which form the result of the study are the importance of a good introduction, uncertainty about their own skills, the patient may be affected, experienced staff gave safety and benefits of being new. It emerged that support was a key factor for a successful work. The nurse was not always ready after the introduction to work independently and demanded more practical training. The nurses had created strategies to deal with uncertainty. The lack of experience can affect patient safety. Conclusion: What is considered as a very important factor for well-functioning work is that less experienced nurses have experienced colleagues who can support and assist when needed. The regional community introduction for nurses could be developed to focus more specifically on emergency care. In order to provide the support that the less experienced are in need of, a secured competence is required from the colleagues at the emergency department.

Ageing has been associated to ill health due to sedentary behaviour. Limited knowledge exists about age and sedentary behaviour in the working population. Additionally, studies with objectively measured sitting time at work are needed. The current study aimed to investigate the association between age and sitting patterns (volume- and temporal patterns) at work in different office types. Method: Cross-sectional associations were investigated with measurements of sitting with accelerometers (ActiGraph GT3X+) on office-workers (n=101). Written diaries and questionnaires were used to collect information about working time, age and background factors. Main results: Weak associations were found between age and sitting patterns at work. Associations were found between age and short periods of sitting (β= -0.29, SE= 0.01, p<0.05). Office-type (cell-based office and open-plan office) did not modify the associations. No other associations were found after a change to activity-based offices. Conclusion: Overall, age was not associated to sitting patterns at work, except for short periods of sitting, indicating less variation in sitting time at work with higher age. Also, results indicate that office type do not influence the associations investigated in this study. Further research with larger sample sizes is needed to confirm these findings. / Äldre personer är en riskgrupp för stillasittande beteende vilket är relaterat till olika hälsorisker. Det finns begränsad kunskap om ålder och stillasittande i den arbetande populationen. Ökad kunskap om hur hälsa kan främjas i arbetslivet för att behålla äldre i arbete längre är därmed viktigt. Vidare finns det också ett behov av studier med objektiva mätningar av sittande. Syftet med den här studien var att undersöka associationen mellan ålder och sittandemönster (volym- och tidsbestämda mönster) på arbetet i olika kontorsmiljöer. Metod: Tvärsnittsassociationer undersöktes genom att mäta sittande med accelerometrar (ActiGraph GT3X+) på kontorsarbetare (n=101). Skriftliga dagböcker och enkäter användes också för att samla in data om arbetstid, ålder och bakgrundsinformation om deltagarna. Huvudresultat: Det fanns svaga associationer mellan ålder och sittandemönster på arbetet. Det framkom associationer mellan ålder och tid i korta perioder av sittande (β=-0.29, SE=0.01, p<0.05). Kontorstyp (cellkontor och kontorslandskap) modifierade inte associationerna mellan ålder och sittande. Inga andra associationer kom fram efter att deltagarna bytt till aktivitetsbaserade kontor. Slutsats: I det stora hela var ålder inte associerat med sittandemönster på arbetet, förutom tid i korta perioder. Associationen mellan ålder och sittande i korta perioder indikerade på att variationen i sittande minskar med ökad ålder. Resultaten indikerade också på att kontorstyp inte har någon betydelse för de associationer undersökta i denna studie. Vidare forskning med fler deltagare behövs för att bekräfta dessa resultat. / ABkontor

Syftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevd psykosocial arbetsmiljö beroende på om de anställda arbetar i en automatiserad produktion eller en manuell produktion. Den psykosociala arbetsmiljön mättes utifrån aspekterna: inre arbetsmotivationen med underkategorierna: autonomi, kompetens och samhörighet samt krav i arbetet och stress. Enkätstudien genomfördes på en stålindustri där 60 anställda deltog i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var BNS (Basic Need Satisfaction at Work Scale) som mätte den inre arbetsmotivationen med behoven; autonomi, kompetens och samhörighet. COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnarie) mätte krav i arbetet och stress. Resultatet visade en signifikant skillnad i inre arbetsmotivation, där de anställda som arbetade på den automatiserade avdelningen skattade högre grad av autonomi än de anställda på den manuella avdelningen. Vidare visade resultatet på en tendens till skillnad i krav i arbetet. De anställda på den manuella avdelningen upplevde högre krav i arbetet än de som arbetade på den automatiserade avdelningen. Inga skillnader påvisades mellan avdelningarna avseende motivationsbehoven kompetens, samhörighet eller stress. / The purpose of this quantitative study was to examine whether there were any differences in self- perceived psychosocial work environment depending on whether employees work in an automated production or a manual production. The psychosocial work environment was measured on the basis of the aspects: intrinsic work motivation with the subcategories: autonomy, competence and belongingness as well as demands in work and stress. The survey was conducted on a steel industry where 60 employees participated in the survey. The measuring instruments used were the BNS (Basic Need Satisfaction at Work Scale) that measured the intrinsic work motivation with the needs; autonomy, competence and belongingness. COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnaire) measured requirements in work and stress. The result showed a significant difference in intrinsic work motivation, where employees working at the automated department estimated higher autonomy than employees in the manual department. Furthermore, the result showed a tendency to differentiate from the requirements of the work. The staff at the manual department experienced higher demands at work than those working at the automated department. No differences were identified between departments regarding the motivational needs of competence, belongingness or stress.

Author: Amanda Björklund  Title: How do first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic? An interview study Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits’ Institution: University of Gävle  Aim: The aim of the study is to investigate through interviews how first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic. Method: The study was a semi-structured interview study where the interviews were conducted by telephone or digitally via Teams. The sample consisted of ten participants who worked in elderly care in the public sector. Data collection was analyzed through qualitative content analysis. Main Results: The content of the analysis resulted in two categories that described the informants' experiences of work support during the Covid-19 pandemic. One category was: Practical support in the work during the Covid-19 pandemic through guidelines, routines, information, instructions and help in the work execution through collaboration. The second category was: Emotional support at work by understanding, confirmation, communication, and feedback at work. Conclusion: The results of the study show that first-line managers feel that information is needed at work and more help at work. According to the managers, this means more cooperation, feedback and understanding, which is also perceived as important in the work. The study can contribute with knowledge about the first-line managers' work situation in relation to their work environment by studying experiences of support at work during the Covid-19 pandemic. / Författare: Amanda Björklund Titel: Hur upplever första linjens chefer inom vård och omsorg inom offentlig sektor stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin? En intervjustudie Kurs: Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 hp. Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Tidigare forskning visar att första linjens chefer är mer utsatta för ohälsa genom ökade upplevelser av stress än andra chefsbefattningar. Det anses behövas fler studier om första linjens chefers behov av stöd i arbetet och deras arbetsförhållanden i offentlig sektor, förbättrade möjligheter till stöd i arbetet kan bidra till en hälsosammare arbetsmiljö. Upplevelser av stöd under en pågående pandemi anses vara intressant att undersöka med hänsyn till att stöd beskrivs vara en viktig resurs för individens välbefinnande under en pandemi. Syfte: Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur första linjens chefer inom vård och omsorg i offentlig sektor upplever stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie där intervjuerna genomfördes via telefon eller digital via Teams. Urvalet bestod av tio deltagare som arbetade inom äldreomsorgen i offentlig sektor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande innehållet i analysen resulterade i två kategorier som beskrev informanternas upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin. Den ena kategorin var: Praktiskt stöd i arbetet under Covid-19 pandemin genom riktlinjer, rutiner, information, anvisningar och hjälp i arbetsutförandet genom samarbete. Den andra kategorin var: Känslomässigt stöd i arbetet genom att förståelse, bekräftelse, kommunikation och återkoppling i arbetet. Slutsats: Resultatet i studien visar att första linjens chefer upplever att det behövs information i arbetet samt mer hjälp i arbetet, vilket enligt chefernas upplevelser innebär mer samarbete, återkoppling och förståelse som även upplevs viktigt i arbetet. Studien kan bidra med kunskap om första linjens chefers arbetssituation i förhållande till deras arbetsmiljö genom att upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin har studerats.

Purpose: The purpose of the study is to contribute to a broader understanding regarding of how and whether flexible working conditions in terms of time and space affect the balance and the boundary between personal and work life for employees with a creative work. The study also aims to investigate if there are any clashes between the employee's personal and work life and where such clashes occur. Literature review: The study is based on previous organisational research. In the section we present flexible working conditions, creative work, boundaries, balance and strategies. Method: The study is a qualitative study with mainly deductive elements. Some inductive approaches have also been used during the study. Five semi-structured interviews were conducted to collect the study's empirical data. The interviews were transcribed to ease the presentation of the results and to thematize the key concepts for the analysis. Results: The results section of the study presents the themes that are relevant for managing an analysis together with the literature review. Conclusions: The conclusions that are presented in the study are that there are few clashes between personal and working life. Mainly because the worker has difficulty to tell what is imbalance and what is a matter of course, but also that the worker actually is satisfied with the work situation. How the clashes are handled in order to reduce the a potential crash is through clear boundaries regarding both personal and working life. It turned out that the limits for the personal life were stronger towards the sphere of working life than working life is towards the sphere of personal life. / Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur och om flexibla arbetsförhållanden vad gäller tid och rum, påverkar balansen och gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagare med ett kreativt arbete. Studien syftar också till att undersöka om det uppstår krockar mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagaren och var dessa krockar i sådant fall uppstår. Litteraturgenomgång: Studien baseras på tidigare forskning i ett format om vetenskapliga artiklar. Under avsnittet presenteras litteratur kring flexibla arbetsförhållanden, det kreativa arbetet, gränsdragning, balans och strategier. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med främst deduktivt inslag. Viss mån av induktivt angreppssätt har även använts under studiens gång. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för insamlandet av studiens empiri. Intervjuerna transkriberades för att underlätta vid framställningen av resultatet samt tematiseringen av nyckelbegrepp för analysen. Resultat: I studiens resultatavsnitt presenteras de teman som är av relevans för genomförandet av analysen tillsammans med litteraturgenomgången. Slutsatser: De slutsatser som presenteras i studien är att att det förekommer få krockar mellan privatliv och arbetsliv. Främst därför att arbetstagaren har svårt att urskilja vad som är obalans och vad som är en självklarhet, men därför också att personen ifråga är tillfreds med sin arbetssituation. För att minska kollisionen hanteras krockarna genom tydlig gränsdragning gällande privatlivet och arbetslivet. Det har visat sig att privatlivets gränser är starkare gentemot arbetslivets pol än vad arbetslivets dito är gentemot privatlivets pol.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring varför attityder till arbetet inom revisionsyrket skiljer sig mellan människor i olika generationer, kön och livssituationer. Studien avser även att beskriva och förstå på vilket sätt dessa skillnader manifesterar sig. Tidigare forskning har bekräftat att revisionsbranschen är utsatt för en hög personalomsättning och svårigheter att få medarbetare att stanna inom yrket på lång sikt. Vidare menar tidigare forskning att arbetstagarens attityder till arbetet är avgörande för dennes arbetstillfredsställelse och därmed dennes val att stanna på arbetsplatsen. För att skapa en förståelse om hur revisionsfirmor kan skapa långsiktiga arbetsförhållanden med dess anställda, är det av vikt att förstå vilka attityder som existerar inom professionen samt hur attitydskillnader mellan människor med olika generation, kön och livssituation kan förstås.  Studien grundades i en kvalitativ metod där personliga intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Totalt tio intervjuer genomfördes. Respondenterna bestod av tre revisionsassistenter, fyra auktoriserade revisorer och tre godkända revisorer. Studiens resultat indikerade att skillnader i attityder till arbetet mellan olika generationer och livssituationer främst kan förstås av olika värderingar. Vissa värderingar upplevdes vara konstanta under karriärens gång medan vissa kunde förändras över tid, till exempel när familjesituationen förändras eller när arbetsmarknaden förändrats efter Covid-19. Resultatet indikerade vidare att könstillhörigheten inte ansågs skapa attitydskillnader, däremot poängterades det att förutsättningarna för att lyckas inom branschen skiljde sig åt mellan könen. / The aim of the study is to generate a deeper understanding regarding why work attitudes in the auditing profession differ between people in different generations, gender, and life situations. The study also intends to describe and understand in what way these differences manifest themselves. Previous research has confirmed that the industry is exposed to high staff turnover and difficulties in keeping employees in the profession in the long run. Furthermore, previous research confirms that the employee's attitudes to work are decisive for his job satisfaction and thus his choice to stay in the workplace. To create an understanding of how audit firms can create long-term working relationships with their employees, it is important to understand the attitudes that exist within the profession and how differences in attitudes between people with different generations, gender and life situations can be understood. The study was conducted with a qualitative method where personal interviews were used as a data collection method. A total of ten interviews were conducted. The respondents consisted of three audit assistants, four certified accountants and three approved auditors. The results of the study indicated that differences in attitudes to work between different generations and life situations can mainly be explained by different values. Some values ​​were perceived to be constant during the course of their careers, while some could change over time, for example when the family situation changes or when the labor market changed after Covid-19. The results further indicated that gender did not seem to create differences in attitudes, however, it was pointed out that the conditions for success in the industry differed between the sexes.

Gängkriminalitet är ett allt mer uppmärksammat fenomen i samhället och denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällsaktörerna socialtjänst, polis och fritidsverksamhet förstår och tolkar sitt arbete med unga kvinnor i gängkriminalitet utifrån de villkor som finns i arbetet. Detta besvaras genom att studera vilken roll och ansvar de yrkesverksamma ser sig ha i arbetet, vad de ser för utmaningar och hinder samt om arbetet med unga kvinnor respektive män i gäng skiljer sig åt. Till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts, både individuellt och i grupp, med totalt nio respondenter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån en innehållsanalys med den tidigare forskningen och teorianknytning som verktyg. Genom analysen har olika teman kunnat urskiljas, vilka är; defintion av gäng och unga kvinnor, roll och ansvar, utmaningar och hinder samt könsskillnader. Resultatet visar på svårigheten att endast tala om de unga kvinnorna utan att nämna det generella perspektivet. Samhällsaktörerna upplever att de har en viktig roll och ett ansvar i arbetet där identifiering, samverkan och kvinnornas psykiska ohälsa är utmärkande. De utmaningar och hinder som de främst såg var att veta vad ett gäng är och förstå kvinnornas roll, att arbeta motiverande samt att förhålla sig till sekretesslagen som sågs hindra samverkan. Slutligen visade resultatet på att de upplevde att deras arbete skiljer sig gällande kvinnor och män i gäng. Vi vill med denna studie visa på de unga kvinnornas betydande roll för gängens förekomst och att svenska samhällsaktörer upplever att de saknar kunskap i sitt arbete med de unga kvinnorna i gäng, men även gäng på ett generellt plan. Vi ser därmed att det är av vikt att mer forskning bedrivs inom ämnet där könsskillnader tas i beaktning då studien pekar på en förändring i samhället som tyder på att det behövs en ny diskussion gällande gäng med ett större fokus på unga kvinnor.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mellanchefer inom privat sektor upplever sin psykosociala arbetsmiljö utifrån sina krav, sin kontroll och det sociala stödet i arbetet. Mellanchefer är en utmärkande grupp med sämre psykosocial arbetsmiljö och chefer i allmänhet har högst rapporterade fall relaterat till stress och andra psykiska påfrestningar. De upplever krav och press från olika håll som medför en ökad stress och känsla av att vara otillräcklig. Studiens utgångspunkt är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell, som utifrån tre faktorer visar hur de fungerar ihop för att antingen utveckla en god eller dålig arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta mellanchefer intervjuats och de är verksamma inom samma företag. Intervjuerna och tidigare forskning ligger till grund för att uppnå studiens ändamål. Jämfört med tidigare forskning, visar studiens resultat att intervjupersonerna upplever en god psykosocial arbetsmiljö. De har höga arbetskrav som kräver mycket tid men mellancheferna motiveras av utmaningarna rollen för med sig. Vidare upplever mellancheferna att de har hög kontroll och högt socialt stöd och kan således hantera de höga arbetskraven. / The purpose of this study has been to investigate how middle managers in the private sector experience their psychosocial work environment based on their demands, their control, and the social support at work. Middle managers are a distinctive group with a worse psychosocial work environment and managers in general have the highest reported cases related to stress and other psychological strains. They experience demands and pressure from various quarters which lead to increased stress and a feeling of being inadequate. The starting point of the study is Karasek and Theorell's demand-control-support model, which based on three factors shows how they work together to either develop a good or bad work environment. The survey was conducted with semi-structured interviews. A total of eight middle managers have been interviewed and they are active within the same company. The interviews and previous research are the basis for achieving the purpose of the study. Compared to previous research, the study's results show that the interviewees experience a good psychosocial work environment. They have high work demands that require a lot of time, but the middle managers are motivated by the challenges the role brings. Furthermore, the middle managers feel that they have high control and high social support and can thus handle the high work demands.

Den tidigare forskning som finns inom området gällande medarbetarengagemang vid neddragningar är relativt omfattande och fokuserar främst på sambandet mellan dessa faktorer. Forskningen skildrar neddragningar som en strategisk plan för att undvika försämrad ekonomisk stabilitet hos organisationer. Utformning och implementering av neddragningsprocesser har visats påverka medarbetares engagemang, vilket bland annat inkluderar kommunikation, samspel och involvering. Covid-19-pandemin har inneburit att flertalet organisationer, framför allt inom besöksnäringen, tvingats till ett omfattande omställningsarbete med neddragningar som följd. Dock är området för pandemin relativt outforskat, det saknas forskning med fokus på upplevelsen av hur neddragningar som skett till följd av pandemin har inverkat på kvarvarande medarbetares engagemang baserat på ledningens val av strategier. Den här studien syftar därmed till att få djupare förståelse över organisationers strategiska arbete för att bibehålla kvarvarande medarbetares engagemang vid neddragningar under en pandemi. Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta respondenter, vilka utgör representanter från både lednings- och medarbetarnivå. Studien undersöker ett specifikt fall i en organisation med inriktning på rederibranschen inom besöksnäringen och är därmed utformad som en fallstudie. Den insamlade empirin har sammanställts och analyserats genom en tematisk analys. Resultatet från studien visar att pandemins påverkan på organisationens omställningsarbete har bidragit med såväl positiva som negativa effekter på kvarvarande medarbetares engagemang. Kommunikation utgör en viktig grundpelare som bör genomsyra organisationens arbete på samtliga nivåer för att bidra till involvering och förståelse. Studien bidrar även med intressanta och betydelsefulla aspekter inför framtida studier gällande medarbetarengagemang vid neddragningar. Pandemin har även inneburit en samhällsförändring som medfört att ledningens strategier och kvarvarande medarbetares engagemang har påverkats annorlunda vid jämförelse med andra neddragningsprocesser. Det har i sin tur medfört nya arbetssätt som kan bli avgörande inför framtida händelser. / The previous research into the relationship between a downsizing process and the resulting employee commitment is quite comprehensive. It describes the downsizing process as a strategic plan, necessary to avoid deteriorating economic performance in organizations. The design and implementation of downsizing processes, through communication, teamwork and involvement, has also been shown to influence remaining employees’ commitment. During the Covid-19-pandemic organizations, especially in the hospitality industry, have been forced to carry out extensive changes to working practice including resulting in downsizing. However, the effects of pandemic downsizing are relatively unexplored. Especially lacking is a focus on the remaining employees' experience of the effects of downsizing and their subsequent commitment, arising from management’s choice and modification of strategies. This study aims to gain a deeper understanding of organizations’ strategic work to maintain the commitment of remaining employees during downsizing processes as a result of a pandemic. It is based on a qualitative method using semi-structured interviews, from a total of eight respondents, representing both management and employee levels. The study examines a specific event in an organization in the hospitality industry with focus on the shipping industry and is designed as a case study. The collected empirical data has been compiled and analyzed using a themed analysis. The results from this study show that the pandemic's impact on the organization's working practices has had both positive and negative effects on employee commitment. Communication is an important pillar that should permeate the organization's work at all levels to contribute to involvement and understanding. The study also highlights a number of interesting and significant considerations for future studies regarding downsizing and employee commitment. The pandemic has also resulted in a societal change that has meant that management's strategies and remaining employees’ commitment have been affected differently when compared with other downsizing processes. This in turn has led to new ways of working that can influence future events.

No description available.