Ageing has been associated to ill health due to sedentary behaviour. Limited knowledge exists about age and sedentary behaviour in the working population. Additionally, studies with objectively measured sitting time at work are needed. The current study aimed to investigate the association between age and sitting patterns (volume- and temporal patterns) at work in different office types. Method: Cross-sectional associations were investigated with measurements of sitting with accelerometers (ActiGraph GT3X+) on office-workers (n=101). Written diaries and questionnaires were used to collect information about working time, age and background factors. Main results: Weak associations were found between age and sitting patterns at work. Associations were found between age and short periods of sitting (β= -0.29, SE= 0.01, p<0.05). Office-type (cell-based office and open-plan office) did not modify the associations. No other associations were found after a change to activity-based offices. Conclusion: Overall, age was not associated to sitting patterns at work, except for short periods of sitting, indicating less variation in sitting time at work with higher age. Also, results indicate that office type do not influence the associations investigated in this study. Further research with larger sample sizes is needed to confirm these findings. / Äldre personer är en riskgrupp för stillasittande beteende vilket är relaterat till olika hälsorisker. Det finns begränsad kunskap om ålder och stillasittande i den arbetande populationen. Ökad kunskap om hur hälsa kan främjas i arbetslivet för att behålla äldre i arbete längre är därmed viktigt. Vidare finns det också ett behov av studier med objektiva mätningar av sittande. Syftet med den här studien var att undersöka associationen mellan ålder och sittandemönster (volym- och tidsbestämda mönster) på arbetet i olika kontorsmiljöer. Metod: Tvärsnittsassociationer undersöktes genom att mäta sittande med accelerometrar (ActiGraph GT3X+) på kontorsarbetare (n=101). Skriftliga dagböcker och enkäter användes också för att samla in data om arbetstid, ålder och bakgrundsinformation om deltagarna. Huvudresultat: Det fanns svaga associationer mellan ålder och sittandemönster på arbetet. Det framkom associationer mellan ålder och tid i korta perioder av sittande (β=-0.29, SE=0.01, p<0.05). Kontorstyp (cellkontor och kontorslandskap) modifierade inte associationerna mellan ålder och sittande. Inga andra associationer kom fram efter att deltagarna bytt till aktivitetsbaserade kontor. Slutsats: I det stora hela var ålder inte associerat med sittandemönster på arbetet, förutom tid i korta perioder. Associationen mellan ålder och sittande i korta perioder indikerade på att variationen i sittande minskar med ökad ålder. Resultaten indikerade också på att kontorstyp inte har någon betydelse för de associationer undersökta i denna studie. Vidare forskning med fler deltagare behövs för att bekräfta dessa resultat. / ABkontor