Syftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevd psykosocial arbetsmiljö beroende på om de anställda arbetar i en automatiserad produktion eller en manuell produktion. Den psykosociala arbetsmiljön mättes utifrån aspekterna: inre arbetsmotivationen med underkategorierna: autonomi, kompetens och samhörighet samt krav i arbetet och stress. Enkätstudien genomfördes på en stålindustri där 60 anställda deltog i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var BNS (Basic Need Satisfaction at Work Scale) som mätte den inre arbetsmotivationen med behoven; autonomi, kompetens och samhörighet. COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnarie) mätte krav i arbetet och stress. Resultatet visade en signifikant skillnad i inre arbetsmotivation, där de anställda som arbetade på den automatiserade avdelningen skattade högre grad av autonomi än de anställda på den manuella avdelningen. Vidare visade resultatet på en tendens till skillnad i krav i arbetet. De anställda på den manuella avdelningen upplevde högre krav i arbetet än de som arbetade på den automatiserade avdelningen. Inga skillnader påvisades mellan avdelningarna avseende motivationsbehoven kompetens, samhörighet eller stress. / The purpose of this quantitative study was to examine whether there were any differences in self- perceived psychosocial work environment depending on whether employees work in an automated production or a manual production. The psychosocial work environment was measured on the basis of the aspects: intrinsic work motivation with the subcategories: autonomy, competence and belongingness as well as demands in work and stress. The survey was conducted on a steel industry where 60 employees participated in the survey. The measuring instruments used were the BNS (Basic Need Satisfaction at Work Scale) that measured the intrinsic work motivation with the needs; autonomy, competence and belongingness. COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnaire) measured requirements in work and stress. The result showed a significant difference in intrinsic work motivation, where employees working at the automated department estimated higher autonomy than employees in the manual department. Furthermore, the result showed a tendency to differentiate from the requirements of the work. The staff at the manual department experienced higher demands at work than those working at the automated department. No differences were identified between departments regarding the motivational needs of competence, belongingness or stress.

Individers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig hänga samman med trivsel, hälsa och välbefinnande. I ett långsiktigt perspektiv kan en god psykosocial arbetsmiljö främja kvalitet och produktivitet i organisationer, medan en sämre arbetsmiljö kan resultera i det motsatta. Arbetsgivare, som i Sverige har ett yttersta arbetsmiljöansvar, strävar efter att arbeta förebyggande och systematiskt med fokus på psykosociala arbetsmiljöinsatser. Samtidigt utgör individerna en del av den psykosociala arbetsmiljön och i samband med att de utför sitt arbete bidrar de även till formandet av arbetsmiljön. Med detta som utgångspunkt syftar avhandlingen till att studera psykosociala och personliga faktorer i form av krav och resurser, hälsa och välbefinnande samt ett organisatoriskt förebyggande program för anställda i välfärdssektorn. Detta har gjorts genom att undersöka hur olika krav och resurser i arbetet samt personliga resurser relaterar till olika hälsorelaterade utfall. Vidare har två varianter av ett nyutvecklat interventionsprogram med fokus på psykosociala faktorer och personliga resurser undersökts och utvärderats. En variant av programmet var riktad till både chefer och medarbetare, medan den andra varianten riktades enbart till chefer. Interventionsprogrammen undersöktes utifrån genomförbarhet och utifrån effektutvärdering. Resultaten visar att resurser i arbetet verkar ha mer hälsofrämjande potential än personliga resurser. Vidare visar resultaten att det program som inkluderade medarbetare och chefer accepterades av deltagarna och gick att genomföra praktiskt. Resultaten visar också att effekterna av båda programmen var oklara. Sammantaget visar avhandlingen på vikten av att såväl reducera krav i arbetet som att främja olika resurser, men även på de utmaningar som finns i att utforma, genomföra och utvärdera förebyggande organisatoriska interventioner. / Individuals’ experiences of the psychosocial work environment have been linked to their satisfaction, health, and well-being. In the long run, a favorable psychosocial work environment seems related to organizational quality and productivity, while a poorer psychosocial work environment may relate to the opposite. Employers, who in Sweden have the ultimate responsibility for the work environment, aim for systematic preventive efforts focusing particularly on factors of the psychosocial work environment. Additionally, individuals also form part of the psychosocial work environment, and may, through their own daily work practices contribute to creating the work environment. Based on this, the aim of this thesis is to study how psychosocial factors, in terms of demands and resources, and personal resources at work relate to health and well-being but also to investigate the effects of an organizational preventive intervention program. Specifically, job demands, job resources, and personal resources and their relations with health-related outcomes among employees of the Swedish welfare sector were investigated. Also, two versions of a newly developed intervention program focusing on psychosocial factors and personal resources were examined. This included a feasibility study of one program version offered to both employees and managers and an effect evaluation of another version offered to managers only. The results show that job resources seem to have a stronger health-promoting potential than personal resources. Moreover, the results show that while the program offered to both employees and managers was accepted by participants and found possible to implement practically, its effect were small. Similarly, effects of the program including managers only were also small. Overall, the thesis shows the importance of reducing job demands along with promoting different resources, but emphasizes the challenges in developing, implementing, and evaluating preventive organizational interventions. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>