The following paper is a study about how three Swedish workingclass news papers, Arbetet, Norrskensflamman and Ny Dag, describe and stigmatized the common strike braker in may 1931. I chose in particulary this month because of the tradgic events in Ådalen 14th of may 1931, where five citizens got killed by the Swedish military during a friendly demonstration and the strike braker was a part the unrest that was embossed among the organized workers in Sweden.

Den avdelning på fyra, sedermera tre skvadroner, av Skånska husarkåren som var förlagd till Landskrona under perioden 1908-1926 kom att bli det sista regemente som staden inhyste. Försvarsbeslutet från 1925 innebar en total avveckling av avdelningen i Landskrona och satte således punkt för en lång historia av militär närvaro i staden. I föreliggande uppsats granskas och analyseras den lokala pressens inställning till husarerna under den period de var förlagda till staden. Skillnader och likheter i rapporteringen kring husarerna belyses med utgångspunkt i tre tidningars politiska agendor. De tre aktuella tidningarna är Arbetet, Landskrona Posten och Korrespondenten Landskrona Tidning. Undersökningen visar att Arbetets och Landskrona Postens ursprungliga inställning kvarstår vid tiden för Landskronaavdelningens avveckling medan den antyder att Korrespondentens inställning har reviderats något.

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut. Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation. De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise. Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem.

<p>Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.</p><p>Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.</p><p>De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.</p><p>Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem.</p>

Thesis--Lund. / Includes bibliographical references (p. 249-254).

The purpose of this study is to examine four Swedish newspapers' views on the Nazi regime in Germany during the 1930's, and examine what information the Swedish public received through their reporting about the Berlin Olympics in 1936. The survey method of the study examines four Swedish newspapers with different political views, and how they described the Olympic Games in Berlin, Germany in 1936 during the Nazi Germany regime.   The theoretical perspective used in the study is the agenda setting theory, where the focus is on how the Olympic Games were depicted in the Swedish press against the agenda setting theory.   The results show the difference in reporting about the Berlin Olympics, based on the newspaper's views of the Nazi Germany regime. Aftonbladet and Svenska Dagbladet show a positive attitude toward Nazi Germany, while Ny Dag shows great displeasure toward the Nazi Germany regime. Arbetet shows, like Aftonbladet and Svenska Dagbladet, a relatively positive attitude toward Nazi Germany, even though the newspaper sometimes expressed criticism directed against Hitler and his regime.

Abstract   Title: The Social Democrats and Monarchy, a Study of three Social Democratic newspapers and their reports about Oscar II’s 25 year anniversary as king of Sweden.   The Social Democrats in Sweden has almost had a power monopoly over the parliament and government during the entire 20:th century. Since the party was established in 1889 they have been against monarchy as a way of govern society. When the monarch lost political power and influence during the 20:th century, they still condemned monarchy as undemocratic. They preferred to have a republic instead, with an elected president, rather than a king or a queen. Even after they seized power and maintained power over the decades they did not abolish monarchy.   This essay will explore how three newspapers connected to The Social Democrats, in terms of ideology, wrote and reported about Oscar II’s 25 year anniversary as king of Sweden, in September in 1897. The study shows that all three newspapers, in various ways, wrote very badly about Oscar II and monarchy as a way of government as a whole. The newspapers were not afraid to speak out and try to influence their readers. This knowledge proves that it was important for the early Social Democrats to talk about and discuss monarchy. However they did not see the monarch as the archenemy, they viewed the king simply as a puppet for the ruling class, in other words the capitalists.     Nyckelord Socialdemokraterna, Oscar II, Arbetet, Social- Demokraten, Östgöten, monarki, republik, rojalism, statsskick

Psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat att påfrestande arbetsförhållanden, i form av höga krav och låga kontrollmöjligheter i arbetet, har ett positivt signifikant samband med psykisk ohälsa. En alltför hög stressexponering i arbetslivet kan alltså ses som en bidragande orsak till psykisk ohälsa. Vidare har tidigare forskning visat att fysisk aktivitet har ett negativt signifikant samband med psykisk ohälsa och kan förebygga stressrelaterade problem. Syftet med denna studie är att undersöka om fysisk aktivitet har en modererande effekt på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Karaseks krav-kontroll-modell. Data baseras på Levnadsundersökningen (LNU) 2010. Urvalet i denna studie består av yrkesverksamma personer i åldrarna 19-64 och det sammanlagda urvalet efter avgränsningar och bortfall är på 1423 individer. Data analyseras med hjälp av linjär regressionsanalys. Studien bekräftar sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa, både då en bivariat analys genomförs och när justering för kontrollvariabler görs i multivariata analyser. Vidare bekräftar studien att det finns ett negativt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, då en bivariat analys genomförs. Däremot hittas inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, när justering för kontrollvariabler görs i en multivariat analys. Ingen signifikant modererande effekt av fysisk aktivitet på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa hittas.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats samt att få en djupare förståelse av medarbetarnas välbefinnande i arbetslivet. Våra frågeställningar för studien är: Hur upplever medarbetarna arbetsbelastningen och den egna kontrollen i arbetet? Hur upplever medarbetarna gruppdynamiken och det sociala stödet på arbetsplatsen? Finns en upplevelse av stress på arbetsplatsen? Hur upplever medarbetarna samspelet mellan organisationen och människan? För att samla in materialet till studien utgick vi från en kvalitativ ansats där vi utförde intervjuer på två olika avdelningar, med sammanlagt sju medarbetare på Swedbank. Arbetsmiljöverket har publicerat en rapport gällande arbetsrelaterade besvär i Sverige under år 2016, där psykosociala aspekter är den största orsaken till ohälsa. Utifrån denna rapport blev vi motiverade till att få en djupare förståelse av en arbetsplats psykosociala arbetsmiljö. För att avgränsa studien har vi utgått från det teoretiska ramverket, där relationen mellan krav-kontroll- och stödmodellen samt HR-perspektivet främst har tillämpats. Ett delsyfte med studien är att se hur väl krav-kontroll- och stödmodellen kan implementeras i det moderna arbetslivet. Därför har vi placerat in informanterna i de olika arbetsmiljöer som modellen beskriver. Det visade sig dock vara förknippat med vissa svårigheter då modellen är mer lämpad för industriarbetare. Studiens resultat bygger på sex teman som framkom i intervjuerna: arbetsbelastning, egenkontroll i arbetet, gruppdynamik och socialt stöd, samspelet mellan organisationen och människan, förändringar i arbetet samt upplevelsen av stress i arbetet. Studien visar att individerna upplever att arbetsbelastningen är rimlig samt att det finns en egen kontroll över arbetet. Det framkom även att gruppdynamiken varierade beroende på avdelning men alla upplevde ett högt socialt stöd. Samtliga individer upplevde stress på arbetet men det kunde bemötas på ett positivt sätt. Slutligen kan man genom studien se att samspelet mellan organisationen och människan var positivt samt att “Swedbank-andan” var något som värderades högt.