Bakgrund: Frågor rörande narkotika har i dagens samhälle blivit större och problemet växer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pågår och kommunerna hoppas på att få se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos främst ungdomar. SMD (Skånesamverkan mot droger) är en samverkansgrupp där olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nätverk som finns för folkhälsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skånska kommuner skrivit på en samverkansöverenskommelse med polisen. Narkotika problemet har blivit större i samhället och det har visat sig ökat i alla kommuner. Främst bland ungdomar och därför är det viktig att få en uppfattning om hur drogsamordnarna upplever att insatser bör göras för att förebygga och minska problemet. Syfte: Syftet är att undersöka drogsamordnare- och fältarbetares uppfattningar gällande förebyggande arbete mot narkotika, samt uppfattningar om påverkansfaktorer gällande bruk av narkotika bland ungdomar i åldern 13-16 år. Metod: Metoden som var kvalitativ och resulterade i sex olika intervjuer med drogsamordnare och fältarbetare. Intervjuerna som genomfördes på respektive arbetsplats spelades in och allt efterhand transkriberades materialet och kodades ner. Citat plockades ut och användes för att styrka fakta i arbetets gång, vilket gör materialet mer trovärdigt. Resultat: Resultatet från intervjuerna skilde sig beroende på vilka insatser kommunen tillförde till det drogförebyggande arbetet. Någon kommun prioriterade narkotika bland ungdomar och tillförde insatserna där medans andra kommuner hade fokus på det förebyggande arbetet ute i samhället. Respondenterna upplevde arbetet fritt och själva kunde påverka hur och vad för arbete som skulle utföras. Ett hinder som några stött på är tiden, för att kunna presentera så bra som möjligt hade det behövts mer tid ägnat åt det förebyggande arbetet. Konklusion: Resultatet visade att drogsamordnarna upplevde ett tydligt samband mellan samhällets påverkbara faktorer och ungdomars beteenden. Slutsatsen blir att familjen och andra vuxna människor som befinner sig i barns och ungdomars omgivning har det främsta ansvaret till att ta till sig kunskap om olika beteendeförändringar och orsaker för att sedan kunna kommunicera med aktörer som arbetar med förebyggande insatser.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skäl fordonselever anger för att inte delta i undervisningen i Idrott o Hälsa samt att undersöka hur dessa elever ser på motion och träning. En övergripande enkätundersökning har använts där sammanlagt 75 elever deltog. Av dessa uppgav 25 elever att de ibland, sällan och aldrig deltar i idrottsundervisningen och det är dessa svar jag har valt att arbeta med i studien. Utöver enkätundersökningen utfördes även sex intervjuer, fyra med elever med hög frånvaro samt två lärare, för att få en djupare insikt och ett annat perspektiv på problemet. De flesta eleverna angav att idrottsundervisningen var tråkig och jobbig som skäl till att inte delta, varav innehållet verkade vara den största orsaken.

Studiens syfte är att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats samt att få en djupare förståelse av medarbetarnas välbefinnande i arbetslivet. Våra frågeställningar för studien är: Hur upplever medarbetarna arbetsbelastningen och den egna kontrollen i arbetet? Hur upplever medarbetarna gruppdynamiken och det sociala stödet på arbetsplatsen? Finns en upplevelse av stress på arbetsplatsen? Hur upplever medarbetarna samspelet mellan organisationen och människan? För att samla in materialet till studien utgick vi från en kvalitativ ansats där vi utförde intervjuer på två olika avdelningar, med sammanlagt sju medarbetare på Swedbank. Arbetsmiljöverket har publicerat en rapport gällande arbetsrelaterade besvär i Sverige under år 2016, där psykosociala aspekter är den största orsaken till ohälsa. Utifrån denna rapport blev vi motiverade till att få en djupare förståelse av en arbetsplats psykosociala arbetsmiljö. För att avgränsa studien har vi utgått från det teoretiska ramverket, där relationen mellan krav-kontroll- och stödmodellen samt HR-perspektivet främst har tillämpats. Ett delsyfte med studien är att se hur väl krav-kontroll- och stödmodellen kan implementeras i det moderna arbetslivet. Därför har vi placerat in informanterna i de olika arbetsmiljöer som modellen beskriver. Det visade sig dock vara förknippat med vissa svårigheter då modellen är mer lämpad för industriarbetare. Studiens resultat bygger på sex teman som framkom i intervjuerna: arbetsbelastning, egenkontroll i arbetet, gruppdynamik och socialt stöd, samspelet mellan organisationen och människan, förändringar i arbetet samt upplevelsen av stress i arbetet. Studien visar att individerna upplever att arbetsbelastningen är rimlig samt att det finns en egen kontroll över arbetet. Det framkom även att gruppdynamiken varierade beroende på avdelning men alla upplevde ett högt socialt stöd. Samtliga individer upplevde stress på arbetet men det kunde bemötas på ett positivt sätt. Slutligen kan man genom studien se att samspelet mellan organisationen och människan var positivt samt att “Swedbank-andan” var något som värderades högt.

Psykisk ohälsa är idag ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Syftet med studien var att inom socialpsykiatrin undersöka samverkan, personcentrering och brukarinflytande för brukare med psykisk ohälsa. Syftet var också att kartlägga hur COVID-19 pandemin har påverkat organisationernas planerade insatser för brukarinflytande. Kvalitativ ansats användes för att intervjua olika professioner för att undersöka hur deras samverkan bidrog till brukarinflytande. Sammanlagt intervjuades 8 personer. Resultatet visade två kategorier: samverkan är nödvändig för arbete med brukarinflytande och personcentrering samt COVID-19 pandemin har begränsat organisationernas planerade insatser för brukarinflytande. Resultatet visade att brukarinflytande var en viktig del av arbetet som bidrog till att brukarna alltid var i centrum med att vara en del av utformningen av insatserna. Genom brukarnas delaktighet och inflytande kunde den psykiska ohälsan motverkas och bidra till välmående. De slutsatser som kan dras av studien var att samverkan var svår men samtidigt väldigt viktigt. Det behövdes samarbete med många aktörer för att samverkan skulle vara lyckat och naturlig del av arbetsprocessen för personcentrering och brukarinflytande.