Die deutschen Interessen werden in Berlin definiert, nicht in Washington oder Paris. Darin waren sich Angela Merkel und ihr Vorgänger schon 2003 einig. Und sie werden im Kanzleramt festgelegt, nicht auf Oppositionsbänken, in Thinktanks oder gar Talkshows. Da helfen auch mediale Empörungsinszenierungen nicht. Isolierungsängste belasten nur kleine Staaten. Die Zeiten kleiner Politik sind allerdings vorbei.

Under 2011 så utbröt det våldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med många civila offer. FN:s säkerhetsråd utfärdade i mars 2011 en resolution om upprättandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan länge haft en uttalad inställning mot att stater lägger sig i andra länders inre angelägenheter. Ryssland avstod från att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitär insats. Men avseende Syrien så har Ryssland använt sitt veto två gånger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitär insats. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrån realistisk teori inom internationella relationer. Forskningsfrågan som ska besvaras är: Hur påverkade Rysslands egenintressen dess agerande i FN:s säkerhetsråd i samband med konflikterna i Libyen och Syrien. Undersökningen genomförs som en kvalitativ textanalys.  Den utförs som en analys av meningsinnehåll i ett utvalt material med användning av indikatorer som är logiskt härledda från realistisk teori. Realistisk teori beskriver staters agerande och att de har intressen. Resultatet av undersökningen är att Ryssland värderade principen om interventioner beslutade av säkerhetsrådet och relationen till väst högre än sina ekonomiska intressen i Libyen och att den geopolitiska betydelse Syrien har för Ryssland innebär att Ryssland vill förhindra att de geopolitiska förutsättningarna i regionen ändras till fördel för USA och Europa, en sådan förändring skulle innebära en risk för att den makt som Ryssland kan utöva genom sina olje- och gastillgångar minskar. / In 2011 violence broke out in Libya and Syria with many civilian casualties. The UN Security Council made a decision in March 2011 authorizing a No-Fly Zone over Libya. Russia have maintained a clear standpoint regarding the non-interference in states internal affairs since long. Russia abstained in the Libya case which made it possible to authorize a humanitarian intervention. But regarding Syria, Russia has vetoed resolutions twice. Thus effectively blocking all efforts to make a humanitarian intervention possible. The purpose of this paper is to study if Russia’s actions can be explained from a realist theory perspective. The scientific question to be answered is: How did Russia’s interest affect their actions in the UN Security Council regarding the conflicts in Libya and Syria. The study is designed as a qualitative text analysis. It is performed by the use of indicators, logically deducted from the theory, to analyze meaningful contents in the texts of the empiric material. Realist theory in International Relations describes the actions of states and that they have interests. The result of the study is that Russia valued the principle of interventions authorized by the Security Council more than its economic interests in Libya and that the geopolitical importance of Syria means that Russia wants to prevent that the geopolitics in the region change advantageously for USA and Europe which would mean a risk that the power Russia can exercise through its oil and gas assets could diminish.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011.

”African Solutions to African Problems” är en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en säkerhetsaktör har resulterat i en ny säkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör på den internationella arenan krävs att vissa förutsättningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsättningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som säkerhetsaktör. För att se hur AU de facto har agerat som säkerhetsaktör kommer organisationens agerande i Somalia år 2007-2010 samt i Libyen år 2011 att undersökas.  Den teoretiska anknytning som antas i studien är regimteori vilken fokuserar på att studera och förklara uppkomst och fortlevnad av samarbete inom internationella institutioner. Den empiriska analysen visar att AU saknar vissa strukturella och institutionella förutsättningar som anses nödvändiga för aktörskapaciteten. Den visar även att de målsättningar som har legat till grund för skapandet av dessa institutioner inte har förverkligats samt att regler och principer inte efterlevs.Vidare demonstrerar AU:s agerande i Somalia och Libyen att begreppet ”African Solutions to African Problems” är långt ifrån operationaliserat då AU inte kunnat enas om en respons samt agera samstämmigt i de kriser som undersöks.

Zugl.: Innsbruck, Univ., Diss., 2008

Depuis la dernière réforme du système éducatif libyen (2009), le français est enseigné dans les cycles primaire, secondaire et universitaire. En effet, après l'arabe et l'anglais, le français se situe en troisième position en Libye et est considéré comme une langue d'ouverture au monde extérieur. C'est dans cette perspective que toutes les universités libyennes ont créé des départements de français. Pourtant, cette initiative n’a pas eu toujours les effets escomptés et les performances des étudiants libyens en français restent fragiles, comme en témoignent les productions que nous avons recueillies pour cette thèse. Notre travail, en effet, s’appuie sur un recueil d’écrits produits par des étudiants, de niveau intermédiaire, de l'université de Sebha. Nous avons soumis les textes recueillis à une description empirique et méthodique, dans le but d’y repérer des « familles d’erreurs » et de les classer par domaines d’infraction. Nous nous sommes particulièrement attachés aux erreurs qui concernent le lexique, la morphosyntaxe (laconstruction des énoncés) et la cohésion (l’enchaînement transphrastique). L’hypothèsegénérale est que ces domaines (lexique, syntaxe, cohésion) sont « liés » et qu’il fautconcevoir, en didactique du français langue étrangère, des activités langagières qui développent des compétences dans ces trois domaines, leur fixant des objectifslinguistiques (la langue) tout en assurant une visée communicative et pragmatique (lesgenres de texte et les formes-sens en usage). Le but de notre travail est d’apporter un éclairage modeste mais nouveau aux méthodologies qui sont en vigueur à l’université de Sebha, au sujet de l’apprentissage de l’écriture et du français langue étrangère / Since the last reform of the Libyan education system (2009), French is taught in primary, secondary and university. Indeed, coming after Arabic and English, French takes the third position in Libya and is considered a language of communication with the outside world. This explains why all the Libyan universities have established departments of French. However, this initiative has not always had the expected results and the performance of the Libyan students in French remain below what is expected, as evidenced the writing we collected for this thesis. Our work, in fact, is based on a collection of writings produced by intermediate students from the University of Sebha. We have submitted the texts collected to an empirical and methodological description in order to identify "sets of errors" and to classify them by areas of offense. We have focused particularly on the errors that relate to the lexicon, the morphosyntax (the construction of utterances) and the cohesion (the transphrastic chain). The general hypothesis is that these domains (lexicon, syntax, cohesion) are "linked to" and that, in the didactics of French as a foreign language, language activities must develop competences in these three domains, (Language) while ensuring a communicative and pragmatic aim (the kinds of text and the forms-meaning in use). The purpose of our work is to provide a modest but a new insight into themethodologies that are in effect at the University of Sebha, about the learning of writingand French as a foreign language

During the last decades airpower has become a useful tool for military interventions. Earlier research argues that air operations during the first Gulf war proved that strategic bombing could be effective due to modern technology and precision guided munitions. John Warden developed a theory based on strategic bombing, where he sees the enemy as a system, which is illustrated by a five-ring-model. The theory is widely discussed in the modern airpower debate, and has also been criticized because it has not been proved in any large-N study. Therefore, this essay aims to test Wardens five-ring-model in a comparative case study where two modern air operations have been chosen for investigation. The two operations are Operation Deliberate Force that took place Bosnia, 1995, and Operation Odyssey Dawn/Unified Protector that took place in Libya, 2011. The two operations have many similarities but differ in the time it took to reach their designated goals. The results indicate that Wardens theory is not capable of explaining why the two operations differed in the time it took to achieve its goals. The operations did not act according to Wardens five-ring-model to a sufficiently large extent when other targets were more frequently attacked than the ones that Warden advocates to be the most effective. Warden states that his theory is very general and can be used for any opponent, but the results of this essay indicate that it may be to general to be able to explain the outcome of an operation.

Airpower has shown its usefulness throughout many wars and was seen as a key instrument in the Libyan war 2011. However, the use of airpower and how it should be applied has been a highly debated topic for as long as airpower has been around. Two theorists, John A. Warden III and Robert A. Pape, have received a lot of attention and there is a debate regarding which one of these theorists has the best solution on how to use airpower. The purpose with this essay is to apply some of the two theorists’ ideas on the Libyan war 2011 and investigate their explanatory power in the conflict. To reach an answer, a case study has been used with a theory testing method which would further seek to contribute to the debate that exists between the two theorists. Results show that some parts of the theorists’ ideas have a high explanatory power in the conflict and some parts do not. As individuals, they cannot explain the whole war, but together their ideas have a high explanatory power in the conflict. Based on the ongoing debate that provides two different ways of using airpower, the conclusions suggest that a combination of the two theorists’ ideas might be the answer to how airpower can be employed in the best way for future operations. Further research is required to investigate this thesis. / <p><strong>Uppsatsen skriven VT 2017 under Termin 4 Officersprogrammet 15-18 med inriktning</strong><strong>mot flyg. Examen genomförs VT 2018. </strong></p>

Die Journalistin Ingrid Jasmund arbeitet an einer Reportage über die Flüchtlinge, die nach dem Sturz und Tod Gaddafi's aus Libyen nach Europa kommen. Sie trifft auf einen Mann, der ein seltsames Dokument aus DDR Zeiten bei sich hat. Nach und nach verfolgt Ingrid eine Spur, die sie in die Vergangenheit führt, als zwischen den kommunistischen Staaten des Ostblocks und der Arabischen Republik Libyen noch enge Beziehungen bestanden, die von gewissen Geheimdiensten misstrauisch beobachtet wurden. In einer Parallelhandlung wird über das Schicksal des NVA Hauptmanns Rainer Engelhardt und seine Tätigkeit in der ehemaligen Arabischen Republik Libyen berichtet. Mehr oder weniger unverschuldet gerät er zwischen die politischen Fronten, und als der Staat DDR und seine Armee zu Grunde gehen, muss er sich selbst in Sicherheit bringen. Ingrid begegnet einem Libyer, der den Auftrag hat, den Mord an Muammar al Gaddafi zu rächen, da er glaubt zu wissen, wer dafür verantwortlich war. Aus professioneller Neugier, aber auch, weil sie sich von diesem Mann emotional angezogen fühlt, bleibt sie ihm auf den Fersen, bis sie eine unglaubliche Entdeckung macht. Dieses Dokument ist Band 7 von: Alexander Fuchs Kleine Werkeausgabe.

Questions regarding responsibilities in war are deeply related to moral discussions. Just war theory is a theory developed in order to categorize in which ways a war can be performed to be as just as possible. The theory was primarily divided into two dimensions: jus ad bellum and jus in bello which focuses on the reasons for going to war and the execution of the war. In recent years a third component to the theory has been discussed which incorporates the responsibilities after a war has been terminated, also known as jus post bellum. In this essay, just war theory is applicable to NATO:s invasion, Operation Unified Protector (OUP), of Libya during the civil war in 2011. In order to do so, a qualitative study has been chosen as methodology based on primary and secondary sources. By analyzing NATO:s actions from a just war perspective, the results present that the invasion was just based on jus ad bellum and jus in bello. The jus post bellum dimension did, in this case study, weaken OUP from a just war perspective as very few post war measures were implemented and sustainable peace did not arise after the operation ended.