Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga forskning om hur kunskap om det hindu-arabiska tiobassystemet påverkar elevers aritmetiska förmåga, samt vad forskning säger om vad undervisning om andra historiska talsystem har för påverkan på elevers förståelse av det hindu-arabiska tiobassystemet. Syftet uppnåddes med att besvara följande frågeställningar. I vilken ålder bör elever undervisas om talsystem? Finns det ett samband mellan undervisning om olika talsystem och elevers förståelse av tiobassystemet, samt vilken betydelse har kunskap om tiobassystemet för elevers aritmetiska förmågor? Materialet samlades in genom en systematisk sökningsprocedur innefattande sex databaser, som resulterade i nio olika vetenskapliga texter.   Studien visar att undervisning om talsystem bör äga rum så tidigt som möjligt, då kunskap om det hindu-arabiska tiobassystemet är viktigt för elevers aritmetiska förmåga. Studien visade också att undervisning om historiska kulturers talsystem främst har två positiva effekter. Dels kan undervisning med det romerska talsystemet hjälpa elever som har addition- och subtraktionssvårigheter, dels har sådan undervisning också en positiv effekt på elevers förståelse av det hindu-arabiska tiobassystemet. Slutligen spelar kunskap om det hindu-arabiska tiobassystemet stor roll för elevers aritmetiska förmåga eftersom den här kunskapen enligt flera studier har visat sig vara en grundläggande kompetens.

This essay aims to examine how the democratization of Tunisia has taken place since the Arabic spring. It will also analyze how well the country qualifies as a consolidated democracy and what conflicts that have been the driving force of the democratization process. The essay is a qualitive case study and explores the years of 1987 to 2018. Moreover, it is supported by the democratization theory of Dankward A Rustow. The Arabic spring was a consequence of the high unemployment numbers, the poverty in the country and the discontent of the president’s approach of ruling. The road to the democracy has suffered from many difficulties due to influences of the previous authoritarian rule. The situation in Tunisia after the Arabic spring has been unstable and demonstrations in smaller scales has taken place. Today the country has free and fair elections regularly and 2014 a new constitution was introduced. However, people have not gained a better lifestyle from the democratization even though the democracy has flourished. Lastly, the Tunisian democracy is not yet consolidated and still needs to the implemented into the country’s laws and population.

The outbreak of the Arab Spring took place more than ten years ago and is currently of great interest to researchers. The suicide of the street vendor Bouazizi is considered the start of the revolution. As a result of the uprisings, both Tunisia and Egypt succeeded in overthrowing their authoritarian leaders and regimes. However, Tunisia managed to maintain and develop a democratic political system, unlike Egypt, which is still classified as an authoritarian dictatorship. The main purpose of this study has been to find explanations for why a regime change took place in both countries during the Arab Spring and why Tunisia’s democratization process remained successful compared to Egypt’s. Huntington’s transition processes and consolidation theory have been helpful in finding answers to these questions. The study is of a comparative nature where the most similar system design has been applied. A key conclusion concerns the fact that Egypt’s non-neutral and powerful military has undermined the country’s democratization process. In contrast, Tunisia’s democratization process has been characterized by a peaceful period with a neutral military and political actors willing to negotiate with each other despite divided political views.

Många studier har visat att sociala relationer är viktiga i lärandesammanhanget. Modersmålsundervisningen upplever olika utmaningar. De utmaningarna kan påverka möjligheter att skapa eller utveckla sociala relationer mellan modersmålslärare och elever. Syftet med denna studie var att undersöka hur sociala relationer fungerar mellan modersmålslärare och elever ur elevperspektiv. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod och fenomenologi som analysmetod. Materialet baserades på sex elever från högstadiet och gymnasiet. Studiens slutsats visade att sociala relationer fungerar bra mellan modersmålslärare och de intervjuade eleverna, trots alla utmaningar. Eleverna ansåg att sociala relationer har en betydelsefull roll i deras lärande i modersmålsundervisningen. Denna slutsats kan vara till nytta i första hand för alla modersmålslärare och i andra hand för alla som är intresserade av sociala relationer i lärandesammanhanget. / Many studies have shown that the social relationships are important in the learning contexts. Mother tongue teaching experiences various challenges, which can affect opportunities to create or develop social relationships between mother tongue teachers and pupils. This study aimed to investigate how social relationships work between mother tongue teachers and pupils from a pupils’ perspective. The study was based on a sociocultural perspective, where qualitative interviews were used as a data collection method and phenomenology as an analysis method. The material was based on six pupils from secondary and high school. The conclusion of the study showed that there are good social relationships between mother tongue teachers and pupils, despite all the challenges. The pupils considered that social relationships play a significant role in their learning in mother tongue teaching. This conclusion can be useful for all mother tongue teachers and for all others, who are interested in social relations in the learning context.

Syftet med detta arbete är att utifrån skrivtest och enkäter undersöka elevernas skrivförmåga, nämligen hur arabisktalande elever klarar att använda standardarabiska vid skrivning med hänsyn till fonologisk medvetenhet och vokalisering.De viktigaste resultaten av vårt arbete är att vi fann stora brister hos eleverna gällande skrivning på standardarabiska (MSA). Fonologiska stavningsfel var mer vanliga än andra stavningsfel bland eleverna. Resultaten har också visat att majoriteten av de testade eleverna inte kan differentiera när de skriver enkla satsdelar, såsom subjekt och direkt objekt. De i undersökningen deltagande modersmålslärarna håller med om betydelsen av användandet av MSA som bas i modersmålsundervisningen för utveckling av skriftspråket hos eleverna. Genom testen och enkäterna fick vi fram intressanta resultat om skrivundervisningen i modersmålundervisningen i arabiska och vi fick fler tankar om hur man kan utveckla undervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion. Modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sina dialekter under samtal med kodväxling till svenska med enstaka ord eller hela meningar. Vissa elever utnyttjade också strategin att använda synonymer. Modern standardarabiska användes bara under läsning eller skrivning av texter. Slutsatsen blir att barnen, eleverna och modersmålslärarna kunde kommunicera med varandra trots olikheter i dialekter genom användning av olika kommunikationsstrategier.

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre läromedel: Svenska impulser 1 (2008) som används i Svenska kurs 1, Språkporten- Svenska som andraspråk 123 (2012) menad att användas i Svenska som andraspråk i kurs 1, 2 och 3 och ālqrāa ālārabīā (2013) som används i Arabiska som modersmål i kurs 1. Syftet med studien är att synliggöra läromedlens skrivideologier och vilka förutsättningar som dessa ger för elevers skriftspråksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrån skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda målgruppen. I studien har läromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier där exempel på skrivuppgifter från varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivaničs modell över språksyn och hennes skriv- och inlärningsdiskurser.Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, Språkporten - Svenska som andraspråk 123 och ālqrāa ālārabīā ger olika förutsättningar för skriftspråksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av läromedlens skrivuppgifter, vilken framställer läromedlens målgrupper som objekt snarare än subjekt i sin inlärning och tilldelar de olika färdigheter och språkkunskaper.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka grammatiska strukturer som fortfarande våller problem för vuxna arabisktalande andraspråksinlärare efter 8-9 års vistelse i Sverige. Denna kvalitativa studie tillämpar processbarhetsteorin för att analysera muntlig produktion utifrån en bildserie. Resultaten visar på förekomsten av en hel del komplexa strukturer som fortfarande är problem för studiens informanter, exempelvis kongruensböjning och negations placering, och indikerar att språkutvecklingen ändå är en pågående process, där  både korrekta och inkorreka språkliga konstruktioner involveras. Deltagarna visar en viss förståelse för svenska grammatiken även om dessa inte fullt ut kan tillämpas. Det finns dessutom flera faktorer som påverkar graden av språkliga utmaningar, som upptäcks genom skriftlig korrespondens, exempelvis interaktion och ålder. En viktig faktor som denna studie också framhäver är transfer då informanterna försöker applicera regler från mådersmålet till målspråket. Överföringen har oftast lett till felaktig grammatik, och därmed påverkats språkinlärningen negativt, särskilt eftersom studiens informanters modersmål (arabiska) inte är besläktade med målspråket (svenska).

The objective of this essay is to present both the reason behind the Egyptian democratization failure, as well as the cause of the success of the Tunisian democracy. The methodology of this essay is composed of a comparative democratization study, which includes a most similar systems-design method. The studies will try to pinpoint the key components of the result of the democratization, by using four of Larry Diamond’s nine internal and external democratization factors, which are presented in his book: ‘The Spirit of Democracy’. The results of this study indicate that Egypt had a far larger and more influential military force and also a critical economy, despite less international support for their democratization. Tunisia has a more democratic-oriented civil society and through democratic assistance from the European Union, a peaceful transition into a democratic system was possible. In this essay, a far deeper analysis of the democratization process will be highlighted, including how to prove how these essential factors caused the different outcomes of the Arabic spring protests.

DETTA EXAMENSARBETES SYFTE ÄR ATT UNDERSÖKA, JÄMFÖRA SAMT ANALYSERA BARNLITTERATUR FÖR ATT KUNNA FÅ EN BLICK AV VILKEN SYN PÅ KÖN BÖCKERNA FÖRMEDLAR SÅVÄL SOM HUR KVINNLIGA OCH MANLIGA KÖNSROLLER KONSTRUERAS I BARNLITTERATUREN I SVERIGE OCH ARABISK BARNLITTERATUR.