Detta examensarbete går ut på att utveckla en webbplats som riktar sig till svenskar som vill lära sig arabiska. Syftet med webbplatsen är att minska tröskeln till att lära sig arabiska. En stor del av arbetet har bestått i att ta del av litteratur om språkinlärning, språkutbildning och datorstödd språkinlärning, samt att studera andra webbplatser. Den webbplats jag har skapat bygger till stor del på en MySQL-databas. Webbplatsen är skapad med PHP, HTML, CSS, JavaScript, jQuery och AJAX. Det finns ett gränssnitt där administratörer kan lägga in nya ord och meningar. Orden och meningarna i databasen har lagrats med morfemen åtskilda så långt det är möjligt. En fördel är att det underlättar visualiseringar, utbyggnad av nya funktioner och att det går snabbare för administratörer att lägga in nya ord och meningar. Några av de funktioner som finns på webbplatsen är: Varje ord i ordlistan visas med sina viktigaste böjningsformer. För varje ord kan man se hur det är uppbyggt i bokstäver. För varje ord kan man se vilka meningar det ingår i, för varje mening kan man klicka på valfritt ord för att få mer information om ordet. Varje mening visas både med sin översättning och en ordagrann översättning. Användare kan spara valfria ord och förhöras på dem. För att värdera webbplatsen har jag bland annat genomfört en användarundersökning. Resultatet visar att webbplatsen som helhet är bra och att det finns ett behov av den, samtidigt som utseendet och användarvänligheten kan förbättras. / The aim of this project is to develop a website for swedes that want to learn Arabic. The purpose of the website is to facilitate the learning of Arabic. A large part of the project has been dedicated to study second language acquisition, language education and computer-aided language learning as well as to study other websites. The website I have created is based on a MySQL database. The website is built with PHP, HTML, CSS, JavaScript, jQuery and AJAX. Apart from the website there is an interface for administrators where they can add words and sentences to the website. The words and sentences in the database are stored so that morphemes are separated as far as possible. An advantage with that solution is that it facilitates visualizations, creation of new functions and that administrators can add new words and sentences with less effort. Some of the functions that the website offers are: Each word in the wordlist are represented with its most common inflections. Each word can be broken up into letters. For each word you can click to find sentences where the word is included, for each sentence you can click on a word to find more information about it. Each sentence are represented with both a translation and a word by word translation. Users can save words and be tested on them. To value the website a survey has been done. The survey shows that the website in general is good and that there is a need for it, while the look and the navigation needs to be improved.

Det här är en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen under år 2011. Vår utgångspunkt är de tolv klassiska nyhetsvärderingsteorierna, med tyngd på geografisk, kulturell och ekonomisk närhet. Uppsatsen syfte är att få bättre kännedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen från de tre länderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker två veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen. Vi har gjort en kvantitativ undersökning, när rapporteringen av upproren började, hur den såg ut och vilka källor man valde att lyfta fram. Vi valde också att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållandena för de svenska utrikesreportrarna. Resultatet av analysen visar många likheter mellan länderna. Majoriteten av källorna var andra nyhetsbyråer. Största skillnaden var hur man skapade närhet till händelserna i de olika länderna. I Egypten så fokuserade journalisterna mer på att lyfta fram svenskarna i upproret och att ta upp vardagsproblem som publiken kunde identifiera sig med, till exempel att maten började ta slut i butikerna eller känslan över att demokratiska rättigheter var hotade. Tunisiens rapportering var mer folkorienterad medan artiklarna om Libyen hade mer fokus på elitpersoner. Den arabiska våren påverkade resten av världen både ekonomiskt och politiskt vilket gav ett högt nyhetsvärde i tidningarna.

With the growing amount of citizens with another mother tongue than Swedish, the need for assessment instruments in other languages than Swedish within the Swedish health care increases. To enable this, the knowledge of multilingualism and adequate assessments are required. The aim is to develop a modern Arabic version of a screening material that is comparable to what is used in the Swedish clinic in the assessment of people diagnosed with aphasia. In the present study, Short Aphasia Examination (Kortfattad Afasiprövning), which is one of the few screening material is available in Swedish and among the ten most frequently used assessment materials (Blom Johansson, Carlsson & Sonnander, 2011). Translation and adaptation was made to the Standard Arabic (KAPARABISKA) and Arabic dialect of Hadari (KAPHADARI). The results were also compared with the participants' self-rated language abilities. The study is also implementing a comparison between KAP and the Hadari Arabic screening version of the Bilingual Aphasia Test (BAT). The translated assessment materials were tested on six participants, where five had Arabic as their mother tongue and one participant had Arabic and Swedish as mother tongues. The result indicates that the Arabic versions of KAP and BAT are assessing the language ability of the participants almost equally, but that KAP is assessing reading and writing abilities on a higher difficulty. The KAP assessments were conducted during half as long time as BAT. Both the KAP assessments and the BAT assessment identified participants with limited literacy skills, which indicates the importance of inquiring the patient’s education level to avoid false interpretation of the results. / Antalet människor som är utlandsfödda ökar i Sverige. Detta kan leda till att allt fler människor som insjuknar i afasi har ett annat modersmål än svenska och med detta följer behovet av undersökningsmaterial och kunskap om flerspråkighet. Syftet är att utarbeta en arabisk version av ett modernt screeningmaterial, som är jämförbart med vad som används i svensk klinik vid bedömning av nyinsjuknade personer med afasi. I föreliggande studie användes Kortfattad Afasiprövning (KAP), som är ett av få screeningmaterial som finns på svenska och bland de tio mest använda bedömningsmaterialen (Blom Johansson, Carlsson & Sonnander, 2011). Översättning och anpassning gjordes till klassisk arabiska (KAPARABISKA) och hadaridialekt (KAPHADARI). Resultatet jämfördes även med deltagarnas självskattning av språkförmågor. Efter översättnings- och anpassningsarbetet testades och jämfördes alla bedömningsmaterialen på sex stycken deltagare, av vilka fem hade arabiska som modersmål och en hade svenska och arabiska som modersmål. Resultatet visade att de arabiska versionerna av KAP och BAT bedömde språkförmågorna hos samtliga deltagare på ett likvärdigt sätt, men att KAP bedömer vissa språkliga förmågor med en högre svårighetsgrad. KAP tog ungefär hälften så lång tid att genomföra än BAT. Båda bedömningsmaterialen identifierade deltagare med begränsad läs- och skrivförmåga vilket visades i intervjun och självskattningen. Patientens skolgång bör därför efterfrågas för att undvika feltolkning av resultat.

The aim of this paper is to study in which contexts Muslims and Islam are represented in newspaper- articles in the Swedish press. The research questions are formulated as follow: In what contexts are Muslims and Islam represented in Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013 ?Does the newspaper-articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter reflect open or closed attitudes about Islam?   My material compromises twenty-five newspaper- articles from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013. The material became a subject for qualitative content analysis. This resulted in four categories, the categories were formed from the content of the newspaper-articles.  The categories are: (1) Violence / Terrorism, (2) Extremist / Fundamentalist, (3) Islamic god´s state / government / Islamism and (4) Others. Those categories are produced by a number of different phenomena where Muslims and Islam are called. The analysis was based on two theories: The Runnymede Trust model and stereotyping theory. The Runnymede Trust model explains if it exists open and closed attitudes about Islam in the newspaper-articles. The aim of the stereotyping theory was to see the specific role of the media as a mediator of stereotypes, particular in the descriptions of Muslims and Islam.  The examination shows that that there is no closed attitudes about Islam, but there are open attitudes about Islam in the newspaper- articles that was published during the years 2011-2013, in Aftonbladet and Dagens Nyheter. This study shows that the media has a less prominent role as a mediator of stereotypical traits of Muslims and Islam in the newspaper- articles. The conclusion of this study can be summarized as follow: Muslims and Islam are represented in the context Violence/Terrorism, Extremists/Fundamentalist and Islamic god´s state/government/Islamism when Islamist political parties/organizations or Muslims as supporters of extremist terrorist groups have acted violently during the Arab Spring.

Bakgrund: arabiska är Sveriges näst största modersmål och det talas av mer än 200 000 personer; många av dem har invandrat till Sverige under de senaste åren och har begränsade kunskaper i svenska. Kommunikationen är väsentligt i hälso- och sjukvård för att undvika missförstånd som kan leda allvarliga konsekvenser. Vårdpersonal är skyldiga att ge personanpassad information men hur kan de hantera situationen med närvaron av språkbarriären? Syftet av detta arbete är att undersöka kommunikation mellan icke arabisktalande farmaceuter och kunder med begränsade kunskaper i svenska på apotek vid expedition. Metod: Två enkäter togs fram; kundenkät (på arabiska) och farmaceutenkät. Enkäterna delades ut till 180 arabisktalande kunder med begränsade kunskaper i svenska respektive 30 icke arabisktalande farmaceuter. Resultatet bearbetades i Excel. Resultat: Ungefär två tredjedelar av deltagare förstår instruktionerna vid expedition delvis. 50 % av kunderna svarade att farmaceuterna hjälper dem genom att prata långsamt och använda kroppsspråket men de flesta farmaceuter (59 %) svarade att de ber kunden att ringa någon som kan svenska. Om farmaceuterna pratar långsamt och förklarar på ett enkelt språk skulle hjälpa, tyckte kunderna. Farmaceuterna tycker att kunderna borde ha med sig en anhörig som kan svenska för hjälpa dem med översättningen. Diskussion: Farmaceuternas- och kundernas svar skiljer sig vad gäller hur farmaceuterna brukar hjälpa kunderna. Många kunder och farmaceuter tyckte att det borde vara bra att använda doseringsanvisningar på arabiska men den används inte mycket. Slutsats: De flesta kunderna är nöjda men kommunikationen på apotek kan förbättras med hjälp av kundernas- och farmaceuternas förslag.Nyckelord: Öppenvårdsapotek / Background: Arabic is Sweden's second largest mother tongue and it is spoken by more than 200,000 people; many of them have immigrated to Sweden in recent years and have limited knowledge of Swedish. Communication is essential in health and medical care to avoid misunderstandings that can lead to serious consequences. Healthcare professionals are obliged to provide personalized information, but how can they handle the situation with the presence of the language barrier? The purpose of this work is to investigate communication between non-Arabic pharmacists and customers with limited knowledge of Swedish at pharmacies at expedition. Method: Two surveys were developed; a customer survey (in Arabic) and a pharmacist survey. The questionnaires were distributed to 180 Arabic-speaking customers with limited knowledge of Swedish and 30 non-Arabic speaking pharmacists, respectively. The result was processed in Excel. Result: About two-thirds of participants partially understand the instructions on expedition. 50% of the customers answered that pharmacists help them by talking slowly and using the body language, but most pharmacists (59%) responded that they ask the customer to call someone who can speak Swedish. The customers thought that it would help if the pharmacists talked slowly and explained the instructions using a simple language. The pharmacists thought that the customers should bring along a relative who can speak Swedish to help them with the translation. Discussion: Pharmaceutical and customer responses differ in terms of how pharmacists usually help customers. Many customers and pharmacists thought it should be good to use dosing instructions in Arabic but it is not widely used. Conclusion: Most customers are satisfied, but communication at pharmacies can be improved with the help of customer and pharmacists' proposals.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder våra elever har när det gäller skriftspråket på arabiska. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och vi valde att göra intervjuer med 4 pedagoger och 8 elever varav 4 på mellanstadiet och 4 på högstadiet. Vi har använt oss bl.a. av Pauline Gibbons litteratur ”Stärk språket, stärk lärandet” och ”Lyft språket, lyft tänkandet. Leif Strandberg lyfter fram Vygotskijs kulturhistoriska teori som handlar om att omgivningen är avgörande för individens utveckling och lärande

Syftet med denna uppsats har varit att genom intervjuer i en kvalitativ undersökningundersöka språkattityder och språklig identifikation i relation till första- och andraspråk hosåtta gymnasieelever med arabiska som L1 och svenska som L2. Studien syftar även till attundersöka deras motivation till att läsa eller inte läsa sitt modersmål i skolan samt att se omdet går att finna kopplingar mellan attityder, identifikation och motivation med elevernas valom att läsa eller inte läsa sitt modersmål i skolan. Vid analysen av materialet har vi använt ossav dels en tematisk analys för att studera attityder och identifikation, dels två teoretiskaramverk. De teoretiska ramverk som applicerats är teorin om integrativ och instrumentellmotivation samt Self Determination Theory (SDT), vilka användes för att analysera elevernasmotivation. Resultatet visar att alla informanter har positiva attityder till sitt modersmål ochatt de identifierar sig med det. Det går att se en viss koppling mellan motivationstyp och valetom modersmålsundervisning i skolan. Slutsatserna indikerar dock att kompletterandekvantitativ forskning behövs för att kunna fastställa ett sådant samband.

Modersmålsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i språk- och identitetsutveckling är en öppen fråga. Modersmålsundervisningen i arabiska konfronterar många utmaningar som gör att den kan vara svår att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvårar inlärningen. Likväl är modersmålslärare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter på undervisningen. Forskning har visat att den arabiska man talar hemma skiljer sig från den varianten man skriver på. Elever från arabländerna talar olika dialekter. Detta sätter lärare inför en stor utmaning. Vissa lärare löser problematiken genom att prata elevernas dialekt i klassen. Andra förespråkar att modersmålsundervisningen avskaffas och istället satsa på studiehandledning. / Mother-tongue teaching in Arabic has been introduced in Swedish schools since 1970´s. Whether or not it meets the criteria that makes it play an important role in language and identity development is an open question. Mother-tongue teaching in Arabic confronts many challenges which allows it to be difficult to implement. The differences existing between the written and the spoken form is one of the problems that hinder learning. However, mother-tongue teacher are fortunately aware of diglossia in Arabic and its effects on teaching. Research has shown that that Arabic which is spoken at home differs from the written variety. Students from the Arab world speak different dialects. This challenges mother-tongue teachers. Some teachers solve the problem by speaking the the students´dialects in the class. Others call for the elimination of mother-tongue teaching and the enhancing of tutoring.

Syftet är att undersöka kunskapskraven i arabiska som modersmål i grundskolan i Sverige. För att uppnå syftet ställs följande tre forskningsfrågor: 1. Hur förhåller sig kunskapskraven i arabiska som modersmål enligt Lgr11 till elevernas förutsättningar till språkinlärning av arabiska som minoritetsspråk i Sverige. 2. Hur förhåller sig kunskapskraven till elevernas förutsättningar att utveckla muntlig och skriftlig kompetens i arabiska som modersmål i Sverige? 3. I vilka avseenden kan kunskapskraven anses som rimliga respektive orimliga. För att finna svar på dessa frågor har en dokumentstudie använts som undersökningsmetod, där styrdokument för undervisningen av arabiska som Modersmål i Sverige har analyserats mot bakgrund av forskning inom fälten språkinlärning och undervisning. Textanalysen består av en kritisk diskursanalys, utifrån Hyatt (2013), med fokus på dels kontextualisering av styrdokumenten, och dels närläsning. I närläsningen har jag valt att utgå ifrån Tholin (2014) med en narrativ analys.Resultatet av analysen visar att kunskapskraven i arabiska som modersmål enligt Lgr11 inte tar hänsyn till elevernas förutsättningar till språkinlärning av arabiska som minoritetsspråk i Sverige. Genomgången av forskningen visar att förutsättningar för att lära sig ett språk som invandrar minoritetsspråk skiljer sig från förutsättningar att lära sig ett majoritetsspråk. För arabiska understryker forskningen betydelsen av att ta hänsyn till sociolingvistiska aspekter. Avseende den andra frågeställningen, om elevernas förutsättningar att utveckla muntlig och skriftlig kompetens i arabiska, finns det allmänt utmaningar som hänger samman med diglossin. Av analysen framgår att kunskapskraven behandlar olika dialekter av arabiska i praktiken som om de var ett och samma språk i tal och skrift. Kunskapskraven tar alltså inte hänsyn till diglossin, och att olika dialekter i arabiska kan skilja sig mycket både från varandra och från standardarabiskan. I hemmet lär sig eleverna någon muntlig variant, men varken talad eller skriven standardarabiska. I Sverige tillkommer ytterligare svårigheter, eftersom arabiskan som skriftspråk enbart förekommer i modersmålsundervisningen, och inlärningen av skriftspråket får inte stöd i undervisningen av andra ämnen. Till den tredje frågeställningen, om kunskapskraven kan anses som rimliga eller orimliga, är det övergripande svaret utifrån denna studie att kunskapskraven allmänt sett inte är rimliga i arabiska som modersmål. Av detta drar jag slutsatsen att kunskapskraven måste motsvara förutsättningarna för undervisningen, för annars blir det inte möjligt att uppnå målen.

Syftet med det här arbetet är att se hur dagens elektroniska spel påverkar elevernasspråkutveckling, särskilt i modersmålet, men även att diskutera den engelska ochsvenska språkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner på engelska,och det svenska (danska för två av de undersökta eleverna) språket är som ett andramodersmål hos de flesta av invandrareleverna.Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever iårskurserna 6 och 7 samt två elever från Danmark, som också är i årskurs 6 och 7. Jagintervjuade den första gruppen, samt deras lärare för att se hur deras språk utveckladesdet senaste året i svenska och i engelska. Jag intervjuade också den danska gruppen.Resultatet visar att det engelska språket utvecklas mer än det svenska och detarabiska språket, men det är de arabiska och svenska talspråken som utvecklas mer ände skriftliga språken. Det visar också att spelen kan används för nöje, pedagogik ochsom ett socialt medium.Slutsatsen är att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla språket,inte minst i engelska och svenska, men även i arabiskan som modersmålsspråk.