<p>In the discourse of teaching it’s often mentioned that the pupil’s previous knowledge and experience plays an important part in the process of learning. For the teachers it’s in general crucial to be familiar with their pupils abilities and skills, talents and shortcomings in order to successfully teach them. Knowledge and an understanding of their pupils, also helps the teacher to organize and customize a successful teaching for each individual. It’s according to this background, that I have chosen the subject of pupil’s previous knowledge and experience in writing. I am to be a teacher in Swedish and interested in the process of writing, and I would like to know what motivates the pupils and why.</p><p>The purpose with this study has been to examine 13-14 year olds writing habits outside school, and their reflections about writing in general. It has also been intended to observe how it differs according to gender and age. The study is based upon 63 texts written by pupils who have been assigned to describe their writing habits and what they do like and don’t like to write. The material that I have got served both as a questionnaire and a more qualitative insight in the pupil’s reflection on writing.</p><p>The results that I got showed that most of the pupils preferred to chat on the Internet on their spare time, as a writing activity. Also other ways of communicating through computers and cell phones where often mentioned by the pupils, as engaging in forums, sending SMS and e-mail. The pupils enjoyed making contact with friends and others in the same age. Other types of texts that were represented were practical texts as notes and short messages and literary genres as stories and poems, but to a small extent. According to gender, girls did more often write on their spare time and in more genres than boys did. They were also the only ones that write diaries, letters and blogg. The boys used to chat on the Internet more often as well as write in forums on the web. Furthermore the results showed that 14 year olds did write more often and in more genres than the 13 year olds. But the younger girls did more often write diaries and letters.</p><p>The pupils, especially the girls, described that they liked to write stories. The explanation seems to be the freedom to choose what they want to write about as well as it is fun to read. Also the possibility to try different roles was mentioned. The boys and girls described that they didn’t like write when they were forced to it, neither when the subject lacked interest for them. They also disliked writing under pressure of time.</p>

In the discourse of teaching it’s often mentioned that the pupil’s previous knowledge and experience plays an important part in the process of learning. For the teachers it’s in general crucial to be familiar with their pupils abilities and skills, talents and shortcomings in order to successfully teach them. Knowledge and an understanding of their pupils, also helps the teacher to organize and customize a successful teaching for each individual. It’s according to this background, that I have chosen the subject of pupil’s previous knowledge and experience in writing. I am to be a teacher in Swedish and interested in the process of writing, and I would like to know what motivates the pupils and why. The purpose with this study has been to examine 13-14 year olds writing habits outside school, and their reflections about writing in general. It has also been intended to observe how it differs according to gender and age. The study is based upon 63 texts written by pupils who have been assigned to describe their writing habits and what they do like and don’t like to write. The material that I have got served both as a questionnaire and a more qualitative insight in the pupil’s reflection on writing. The results that I got showed that most of the pupils preferred to chat on the Internet on their spare time, as a writing activity. Also other ways of communicating through computers and cell phones where often mentioned by the pupils, as engaging in forums, sending SMS and e-mail. The pupils enjoyed making contact with friends and others in the same age. Other types of texts that were represented were practical texts as notes and short messages and literary genres as stories and poems, but to a small extent. According to gender, girls did more often write on their spare time and in more genres than boys did. They were also the only ones that write diaries, letters and blogg. The boys used to chat on the Internet more often as well as write in forums on the web. Furthermore the results showed that 14 year olds did write more often and in more genres than the 13 year olds. But the younger girls did more often write diaries and letters. The pupils, especially the girls, described that they liked to write stories. The explanation seems to be the freedom to choose what they want to write about as well as it is fun to read. Also the possibility to try different roles was mentioned. The boys and girls described that they didn’t like write when they were forced to it, neither when the subject lacked interest for them. They also disliked writing under pressure of time.

The purpose of this paper is to examine how teachers choose to work with the teaching of reading and writing skills, how teachers justify their choice of teaching method and how the documentation of student development is being used. This paper also discusses the definition of reading and writing, phonological awareness and how different reading- and writing educational methods can be combined. The gathering of information has been done through a literature review in which I have looked at past research on reading and writing. I have also conducted qualitative interviews with teachers involved in literacy learning. The result of my research shows that it is not possible to determine which literacy learning methods that are most effective. The choice of method is influenced by a variety of factors: what needs the students of a class have, the resources available at school and what form of training the teacher has. My informants have chosen different elements from the various methods to meet their students' needs. It is useful to document a reading development to get a clearer picture about whether a student will reach the goals or not.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur ett antal lärare gör när de läser skönlitterära elevtexter och formulerar sina kommentarer om texten. Frågeställningen lyder: Hur kommenterar fem svensklärare på gymnasiet tre autentiska skönlitterära elevtexter? Vilka strategier använder de? Var i texterna lägger de fokus? Läser de på ytan eller söker de efter det djupare innehållet – det som eleven försöker berätta?Undersökningen har gått till så att fem svensklärare på olika gymnasieskolor har fått läsa tre elevtexter och därefter skrivit en kort kommentar om respektive text till var och en av eleverna. En analys visar att lärarnas kommentarer skiljer sig åt, ibland är olikheterna påfallande. Det visar sig också att de orealistiska förutsättningarna – att kommentera texter producerade av främmande ”spökskrivare” – uppfattas som besvärande av vissa lärare. Samtidigt framgår det att samtliga lärare på olika vis gör försök att tränga in på djupet i elevens ”textvärld”. I de skrivna kommentarerna finns öppningar mot centrala delar i texterna. Dessa delar av kommentarerna skulle vid en muntlig respons naturligt kunna utvecklas till samtal av betydelse för elevernas skriv- och kunskapsutveckling. / The object of this paper is to examine how five teachers read and comment on fiction written by pupils. The issue is as follows: How do five Swedish high school teachers comment on three authentic fiction texts written by pupils? Which strategies do they use? What do they focus on in the texts? Do they read superficially or do they seek the deeper meaning – what the pupil is trying to communicate?The study has been conducted in this manner: Five Swedish teachers in different high schools have read three texts written by pupils and subsequently added a short commentary about each text for each pupil. An analysis shows that the teachers’ comments differ. Sometimes the differences are striking. It also turns out that the unrealistic prerequesite – commenting on texts written by unknown ”ghost writers” – is considered troublesome by certain teachers. However, as will be seen, all of the teachers in their own ways make attempts to reach deep into the ”text-world” of the pupils. The written commentaries open up to central parts of the texts. In an oral response situation these parts of the commentaries could develop into discussions of significance for the writing and knowledge development of the pupils.

<p>Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. </p><p>Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning. Språklekar, samtal, högläsning av berättande skönlitteratur, muntlig framställning, individuellt skrivande av berättelser samt strukturerade språkövningar är vanliga aktiviteter i undersökningsdeltagarnas pedagogiska verksamhet. Högläsning respektive skrivande av texter utanför den berättande genren verkar däremot vara sällsynt. </p><p>Det visar sig att det, vad gäller arbets- och förhållningssätt, finns många likheter mellan förskolans och grundskolans lärare.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas. Underlaget för undersökningen utgörs av en enkät som genomfördes bland 138 elever i åk 2 och 3 på en gymnasieskola i en liten svensk stad. Enkäten består av två delar. Eleverna har först fått rangordna olika alternativ efter vad de tycker är viktigast när de väljer uppgift på nationella provet och kommentera denna rangordning. Därefter har de fått välja mellan ett antal fiktiva uppgifter och motivera detta val. Undersökningens resultat visar att eleverna är mycket betygsorienterade när de väljer uppgift. Det är också viktigt för eleverna att uppgiften möjliggör en anknytning till egna erfarenheter och till ett mer personligt och fritt skrivande. De anser att uppgiftstypen krönika passar detta bäst. Artikeln och krönikan är de mest populära uppgifterna i enkätundersökningen, medan manusuppgiften är minst populär. Krönikan tycks på grund av sina mer personliga drag därmed ha tagit över de nu avlägsnade berättande uppgifternas popularitet. Det har också framkommit att de fiktiva kontexter som anges i de olika uppgifterna på nationella provet, i många fall avgör elevernas val. Situation och mottagare tycks följaktligen betyda mycket för eleverna i deras textproduktion medan genreangivelser har relativt liten betydelse.

Syftet med föreliggande arbete är att få en inblick i hur svenskläraren kan och bör arbeta med respons på elevers sakprosetexter i svenskämnet för att eleven ska ha så stor nytta av responsen som möjligt. Förutom en överblick av den forskning som gjorts i ämnet har en enkätundersökning om gymnasieelevers uppfattning, tankar och känslor i ämnet sammanställts. Resultaten pekar bl.a. på att eleverna har en alltför stor fokusering på formsidorna av språket som skulle kunna avhjälpas med mer kommentarer på innehållet.

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre läromedel: Svenska impulser 1 (2008) som används i Svenska kurs 1, Språkporten- Svenska som andraspråk 123 (2012) menad att användas i Svenska som andraspråk i kurs 1, 2 och 3 och ālqrāa ālārabīā (2013) som används i Arabiska som modersmål i kurs 1. Syftet med studien är att synliggöra läromedlens skrivideologier och vilka förutsättningar som dessa ger för elevers skriftspråksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrån skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda målgruppen. I studien har läromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier där exempel på skrivuppgifter från varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivaničs modell över språksyn och hennes skriv- och inlärningsdiskurser.Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, Språkporten - Svenska som andraspråk 123 och ālqrāa ālārabīā ger olika förutsättningar för skriftspråksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av läromedlens skrivuppgifter, vilken framställer läromedlens målgrupper som objekt snarare än subjekt i sin inlärning och tilldelar de olika färdigheter och språkkunskaper.

Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning. Språklekar, samtal, högläsning av berättande skönlitteratur, muntlig framställning, individuellt skrivande av berättelser samt strukturerade språkövningar är vanliga aktiviteter i undersökningsdeltagarnas pedagogiska verksamhet. Högläsning respektive skrivande av texter utanför den berättande genren verkar däremot vara sällsynt. Det visar sig att det, vad gäller arbets- och förhållningssätt, finns många likheter mellan förskolans och grundskolans lärare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma grundlärare i årskurs 4–6 arbetar med elevers skrivande. Vi har undersökt hur lärarna följer upp elevers skrivutveckling, vilka didaktiska redskap och metoder de använder, vad skriftspråket är för dem samt vilka texttyper deras elever vanligast arbetar med. Vi har genomfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma grundlärare i årskurs 4–6 i Sandvikens kommun och Gävle kommun. Det framkom att den vanligaste texttypen är berättande text och det vanligaste undervisningsmaterialet är läromedel. Det förekom olika didaktiska redskap. Det vanligaste redskapet var uppbyggt av ett stegprogram med en tydlig progression i uppgifterna. Alla lärare var överens om att deras didaktiska redskap underlättar undervisningen av texttyper genom sin struktur. För elever är det enkelt att förstå hur de ska arbeta med texttypen om de har en tydlig struktur att följa. Utöver de didaktiska redskapen förekom olika didaktiska undervisningsmodeller, till exempel cirkelmodellen. Alla lärare var överens om att läsning och skrivning är sammanlänkade, ju mer en elev läser desto mer medveten blir eleven i sitt egna skrivande. När eleverna arbetar med sitt skrivande är det viktigt att skrivlusten inte försvinner, därför måste lärarens inblandning i texten hållas på en lagom nivå.