No description available.

<p>I dagens globala ekonomi så växer de multinationella företags makt, men med makten följer även ansvaret. Under mitten av 1990 – talet så växte det fram idéer om CSR (Corporate Social Responsibility) dvs. idéer om företagens sociala ansvar. CSR är ett koncept som vill integrera sociala och miljöfrågor in i företagens verksamhet med målet att bidra till den hållbara utvecklingen. Idag jobbar företag med att marknadsföra sig som ansvarstagande medlemmar av samhället när det gäller exempelvis miljöfrågor. Frågan är om CSR som koncept också används till samma syfte? Målet med studien är att delvis ta reda på hur och om CSR arbetet förmedlas externt. Studien bygger på intervjuer av svenska textil/konfektions företag och företagsorganisationer samt frivilligorganisationer som är välinsatta i textil/konfektions företags arbete med CSR och den strategiska externa kommunikationen. En viktig del av CSR arbetet är kommunikationen (intern och extern). I denna studie läggs dock fokus på den externa projiceringen av företagens CSR arbete och den viktiga kommunikationen och relationen mellan företagen och de informella intressenterna. Resultaten i studien pekar på en rädsla för exponering av CSR arbetet från företagens sida som i sin tur bidrar till en begränsad kommunikation med de informella intressenterna. Rädslan bygger på en misstro mellan de opinionsbildande intressenterna (media och NGO: s) och företagen. Studien illustrerar även hur dagens CSR forskning ser på framtiden för konceptet och förslag på hur lyckad CSR kommunikationen kan se ut och vad den kan bidra med.</p>

Background: Stroke is one of the leading causes for longlasting sequelae, among them loss in cognitive function, like aphasia. Aphasia effects the patients ability to understand and express themselves in speaking and writing. To be able to reach a good level of care, the careproviders and patients ought to have the same goals and values. This requires a good communication between the careproviders and patients. Which can be problematic for the caregivers when they don't feel secure in their way of getting close to these patients. Aim: The purpose of this study was to illuminate caregivers experience of caring for patients with the diagnosis aphasia following stroke. Method: This is a literature study where nine studies, with qualitative design, has been analyzed and compiled. Inclusion- and exclusioncritera were used to limit the result. All the studies have been qualitychecked. Result: There are varied experiences for the caregivers when it comes to care for patients with the diagnosis aphasia after stroke. The result is presented with three categories; “Caregivers experience of time and resources for god care”, “Caregivers methods and aids in the care” and “Relationships and feelings connected to the care of patients who suffered aphasia after stroke”. Conclusion: Based on the caregivers experiences in the result, more research is needed in this area, partly to be able to develop strategies that will help the caregivers and save time, and also to be able to map how caregivers feel in the care of these patients. / Bakgrund: Stroke är en av de ledande orsakerna till långvariga följdsjukdomar, däribland kognitiva nedsättningar som afasi. Afasi kan påverka patientens förmåga att förstå och uttrycka sig i tal och skrift. För att uppnå god omvårdnad bör vårdpersonal och patient ha samma mål och värderingar, vilket ställer krav på kommunikationen mellan patient och vårdare. Det kan vara problematiskt för vårdpersonal då de inte alltid känner sig säkra på hur de ska närma sig dessa patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med diagnosen afasi efter stroke. Metod: Det här är en litteraturstudie där nio studier, med kvalitativ ansats, har analyserats och sammanställts. Inklusions- och exklusionskriterier har använts för att avgränsa resultatet. Alla studier har kvalitetsgranskats. Resultat: Det finns varierande upplevelser hos vårdpersonal när det kommer till att vårda patienter som diagnostiserats med afasi efter stroke. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; “Vårdpersonals upplevelse av tid och resurser för att ge god omvårdnad”, “Vårdpersonals metoder och hjälpmedel i omvårdnaden” och “Relationer och känslor kopplade till omvårdnaden av patienter med diagnosen afasi efter stroke”. Konklusion: Baserat på vårdpersonals upplevelser behövs mer forskning inom detta område dels för att utveckla strategier som kan hjälpa i kommunikationen och spara tid, men också för att kunna kartlägga hur vårdpersonal känner inför omvårdnaden av dessa patienter.

Den här studien undersöker en språkbytesprocess hos en 4-årig adopterad flicka några månader efter flytten till Sverige. Studien fokuserar på vilka strategier barnet använder för att kommunicera. De undersökta strategierna utgår från de Geers forskning (1992), där kommunikationsstrategier och inlärningsstrategier samt sociala strategier behandlas. Med utgångspunkt i resultatet diskuteras hur barnets språk kan relateras till modersmål eller förstaspråk respektive andraspråk. Vid sex tillfällen har barnets spontana kommunikation observerats och spelats in med hjälp av videokamera. Därefter har detta material transkriberats och analyserats. Resultatet visar att det är främst icke-verbala kommunikationsstrategier som används, och att det finns skillnader i strategianvändningen beroende på samtalets kontext. En övergripande slutsats är att strategianvändningen i någon mån är medveten, och att hon väljer att använda de verbala eller icke-verbala strategier som står till buds istället för att undvika kommunikation.

Uppsatsens syfte är att studera hur två företag inom bostadsbranschen kommunicerar ut sin hållbarhetskommunikation inom miljö till sina leverantörer och entreprenörer utifrån ett kundperspektiv. Vidare syftar denna studie även till att finna likheter och skillnader mellan respektive företags hållbarhetsarbete.

Around 12.000 new patients gets aphasia in Sweden every year, the most common cause being stroke. Aphasia causes language difficulties, which can affect the communication with healthcare professionals. Previous research has examined both people with aphasia´s (PWA) perception of communication with healthcare professionals as well as how communication between them function. However, there is a lack of studies examining the healthcare professional´s knowledge, communication and experience of working with this patient group. Through the National Stroke Quality Registries in Sweden, 138 participants working with stroke patients were recruited. The participants answered a web-based questionnaire that was analyzed quantitatively and qualitatively. The results showed that healthcare professionals in Sweden hade a rather good knowledge of aphasia and aphasia friendly communication. However, some negative feelings, such as frustration, occurred when healthcare professionals communicate with PWA. In addition, the conversation topics tended to be less complex compared to other patient groups. Furthermore, communication materials and strategies were used to a large extent and with great variety, although only 3.3% always use the communication material. Significant differences regarding differences between professions, clinical experience and how often they met people with aphasia were found. Further research is indicated, especially regarding the continuing education that healthcare professionals are being offered. Ungefär 12 000 personer drabbas årligen av afasi i Sverige, vanligen efter en stroke. Afasi ger språkliga svårigheter vilket kan påverka kontakten med vården. Tidigare forskning har undersökt hur personer med afasi (PMA) uppfattar kommunikationen med vårdpersonal samt hur kommunikationen dem emellan kan se ut. Däremot saknas en större kartläggning av hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap, kommunikation och upplevelse av att arbeta med denna patientgrupp. Via Riksstroke rekryterades 138 deltagare inom hälso- och sjukvården som arbetar med strokepatienter. Deltagarna besvarade en webbaserad enkät som analyserades kvantitativt och kvalitativt. Enligt resultatet hade svensk hälso- och sjukvårdspersonal relativt goda kunskaper om afasi och afasivänlig kommunikation. Negativa känslor förekom bland hälso- och sjukvårdspersonal i samtal med PMA, exempelvis känslor av frustration. Dessutom var samtalsämnena mindre komplexa jämfört med samtal med patienter utan afasi. Kommunikationsmaterial och kommunikationsstrategier användes i stor utsträckning och med stor variation. Dock använde endast 3,3 % av deltagarna alltid anpassat kommunikationsmaterial. Signifikanta skillnader framkom gällande professioner, klinisk erfarenhet samt hur ofta deltagarna träffade PMA. Vidare forskning inom ämnet är motiverat, framförallt gällande de vidareutbildningar hälso- och sjukvårdspersonal erbjuds.

Syftet med det här arbetet var att få en större inblick i tennis -och fotbolls föreningarnas kännedom kring Strategi 2025 i Småland. Riksidrottsförbundets mål med hjälp av Strategi 2025 är att få idrottsrörelsen i Sverige att gå från triangel till rektangel, vilket i praktiken innebär att få barn och ungdomar till att idrotta så länge som möjligt.   Varför den här studien gjordes var för att det vi som läser på Coaching och Sports management programmet i Växjö har under alla år fått lära oss om Strategi 2025. Vi i forskningsgruppen ville därför fördjupa oss i hur föreningarna i Småland, specifikt tennis och fotboll, ser på strategin och hur de jobbar utefter den. Det skrivs att barn och ungdomar slutar allt tidigare i åldrarna, men gör de verkligen det?  I enkätstudien medverkade totalt 52 föreningar, både tennis -och fotbollsföreningar i Småland. Resultatet visar att Strategi 2025 inte har någon större påverkan på när ungdomar slutar i föreningarna. Det går inte att se strategins effekt på hur föreningarna arbetar med att behålla samt rekrytera barn och ungdomar. Med det sagt arbetar föreningarna på likande sätt oavsett om de känner till Strategi 2025 eller inte. Slutsasen av arbetet är att det finns kommunikationsbrist mellan Riksidrottsförbundet och föreningarna.

This master thesis examines the communication strategies of three municipal archives in Stockholm, Uppsala and Gothenburg. These communication strategies are specifically formulated towards the archival sector and the specific archives in question. A reoccurring theme in archival literature focuses on the need of archives to become more visible and up to date in society. Therefore, this master thesis aims to examine how municipal archives work with changing the narrative of “the dusty archive” and reaching out to the public utilising their communication strategies.In two cases, that of Stockholm stadsarkiv and Regionarkivet Gothenburg, professional communicators had been employed to work with the archive's internal and external communication including the formulation of strategic communication policies. Uppsala stadsarkiv on the other hand, had an archivist who oversaw and was in charge of the “communication process”. In interviews with the co-workers from all three archives one primary question was whether the strategies have been successfully implemented in the organisation or not. Following results were found: In some ways the communication strategies have managed to make the archive more attractive for visitors and users - especially in terms of public activities, such as publicly held lectures.Other challenges remain, for example communicating the archives in a way that is generally easy to grasp. The reason for this was described as the municipal archive's duality between being both an information management body and a cultural heritage institution. Archives are still being described as “a hidden gem of information” from an informant's point of view. This indicates that the archives' dual function as being difficult to communicate in a straightforward way. The results show us that all three municipal archives find communicating archival function to be a challenging task. This is a two years master's thesis in Archival science.

Sammanfattning Titel: Från student till fastighetsmäklare – En kvalitativ studie med inblick i rekryteringsprocessen    Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jonatan Hallqvist och Linus Ottosson Hahne    Handledare: Agneta Sundström och Benny Berggren   Datum: Maj 2020   Problematisering och Syfte: Forskningen idag verkar begränsad gällande strategier och kommunikation från fastighetsmäklarföretag mot blivande fastighetsmäklare med syfte att rekrytera. Syftet med studien är därmed att öka förståelsen för hur säljande organisationer använder olika marknadsföringsstrategier med mål att rekrytera studenter samt att förklara deras arbete med varumärkesförmedling.   Metod: Undersökningen har sin grund i en kvalitativ forskningsmetod. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare studier och det insamlade empiriska materialet är utfört med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien antar en induktiv ansats.   Slutsats: Slutsatsen som dragits genom denna studien är att förmedlingen av en autentisk varumärkensbild är en viktig komponent för att lyckas fånga studenters intresse och bygga relationer som sedermera måste vårdas.   Förslag till vidare forskning: De förslag som givits gällande vidare forskning handlar om att testa den andra sidan i rekryteringsprocessen som undersökts. Dessutom att testa samma process i ett annat land med liknande utbildningskrav för den berörda branschen.   Studiens bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse och kunkap om hur viktigt arbetet med förmedlingen av en trovärdig och autentisk varumärkesbild är i rekryteringsarbetet gentemot studenter. Genom denna studie ges en inblick i hur fatighetsmäklarföretag applicerar trovärdighet och autenticitet i sitt rekryteringsarbete. Därmed bekräftar resultatet av denna studie tidigare teorier inom området. Dessutom ger studien praktiska råd för att lyckas bättre med processen att rekrytera. Detta i form av vikten att vårda relationer, använda befintlig personal vid förmedlingen av varumärkesbilden samt betydelsen av att förmedla en autentisk och trovärdig varumärkesbild.     Nyckelord: Rekrytering, rekryteringsprocessen, varumärkesuppfattning, brand image, employer branding, kommunikationsstrategier, kommunikation.

Denna studie syftar till att undersöka vilka kommunikationsstrategier som chefer använder sig av för att kommunicera förändringar samt hur väl dessa kommunikationsstrategier fungerar. Tidigare forskning har visat att effektiv kommunikation är en avgörande faktor för att lyckas med organisatoriska förändringar. Trots detta saknas det ofta en förståelse av hur kommunikationen ska anpassas och användas i olika sammanhang för att skapa en framgångsrik förändring. Därför har denna studie genomförts för att fylla denna kunskapslucka och bidra till en ökad förståelse för hur olika kommunikationsstrategier används vid förändringsledning, samt hur väl dessa kommunikationsstrategier fungerar. Den teoretiska referensramen som har använts är organisatorisk förändringsledning för att vidhålla teoretiska antaganden om förändringar inom organisationer och hur dessa kommuniceras. För att analysera resultatet har Lewins förändringsmodell samt Shannon och Weavers kommunikationsmodell använts för att koppla samman förändringsledning och kommunikation. Studien är kvalitativ och har genomförts på en textilfabrik i Thailand. Urvalet av denna fabrik har gjorts eftersom fabriken precis gått igenom en radikal förändring i form av en flytt. Materialinsamlingen bestod av ostrukturerade och deltagande observationer, ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med chefer, avdelningsansvariga och arbetsledare. Resultatet visar att organisationen använde fyra kommunikationsstrategier under förändringen; anslagstavlor, teammöten, förslagslåda och personliga möten, samt att dessa kommunikationsstrategier har använts under olika förändringsfaser. Vidare visar resultatet att de olika kommunikationsstrategierna fungerar olika väl då personliga möten var den strategi som hade minst brus och föredrogs av arbetsledarna, medan anslagstavlan kan anses vara ineffektiv då den inte används av arbetsledare och avdelningsansvariga. Studien betonar vikten av att använda flera kommunikationskanaler och lyfter fram värdet av personliga möten och kommunikationsstrategin ansikte mot ansikte. Det bidrar till att förbättra förståelsen av hur olika strategier påverkar förändringsprocesser och olika grupper av anställda. Dessutom går studien emot tidigare forskning som menar att det är viktigt att anställda förstår orsakerna bakom en förändring, då resultatet i denna studie visar motsatsen. Därmed bidrar studien till en större förståelse för individuella perspektiv och motivationsfaktorer, samt hur viktigt det är att använda olika kommunikationsstrategier under alla förändringsfaser för att uppnå en framgångsrik förändring. / This study aims to investigate which communication strategies managers use to communicate changes and how well these communication strategies work. Previous research has shown that effective communication is a decisive factor in succeeding with organizational changes. Despite this, there is often a lack of understanding of how communication should be adapted and used in different contexts to create a successful change. Hence, the primary aim of this study is to address this research gap and enhance the comprehension regarding the utilization and effectiveness of various communication strategies in the context of change management. The theoretical framework employed in this study is rooted in organizational change management, which provides a foundation for understanding the dynamics of changes occurring within organizations and their corresponding communication processes. The analysis of the findings has been facilitated by the integration of Lewin's change model and Shannon and Weaver's communication model, allowing for the exploration of the interconnectedness between change management and communication. This qualitative study was conducted at a textile factory located in Thailand. The selection of this particular factory was deliberate, as it had recently undergone a significant transformation in the form of relocation. The data collection for this study involved unstructured and participant observations, as well as unstructured and semi-structured interviews conducted with managers, head of departments, and supervisors. The findings indicate that the organization employed four communication strategies throughout the change process: bulletin boards, team meetings, suggestion boxes, and personal meetings. These strategies were utilized in various stages of the change initiative. Additionally, the results demonstrate that these communication approaches yielded varying levels of effectiveness. Personal meetings emerged as the most successful strategy, characterized by minimal interference and being favored by supervisors. In contrast, the bulletin board strategy can be deemed ineffective, given its lack of utilization by supervisors and department heads. The study emphasizes the importance of utilizing multiple communication channels and highlights the value of in-person meetings and the face-to-face communication strategy. This contributes to enhancing the understanding of how various strategies impact change processes and different groups of employees. Furthermore, the study contradicts previous research suggesting the importance of employees understanding the reasons behind a change, as the results in this study show the opposite. Thus, the study contributes to a greater understanding of individual perspectives and motivational factors, as well as the importance of employing different communication strategies throughout all stages of change to achieve successful outcomes.