p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica} For a long time there has been a problem with unwanted emissions to sanitary systems that causes problems in pipelines, pump stations and in wastewater treatment plants and also adversely affect the quality of the sludge. The wastewater contains for example: sanitary products, hair, grease, pharmaceutical residues etc. also the purification of the wastewater requires large investments. The aim of this study was to investigate the wastewater treatment plants (WWTP) communication methods to reduce the emissions from households to wastewater treatment plants. The study was made by a literature review and an interview survey involving four WWTP: Stockholm vatten och avfall AB, Kalmar vatten AB, Vatten & Miljö i Väst AB and Laholmsbuktens VA. WWTP use several different communication methods such as websites, social media, study visits and campaigns. Because of limited time and lack of resources the WWTPs have difficulty in fulfilling the purposes of their interventions. It also depends on that the interventions are not evaluated or monitored enough. It shows in the interviews that the WWTP are not working actively with best practice and also that there is no legal requirement for WWTPs to inform households about sewage rules and requirements. WWTPs need to create better structures to their interventions and they also need to evaluate and follow up ALL interventions to make progress in the future. The study also consider that a plan for best practice need to be developed and stricter regulations which also households may be sanctioned if they violate. / Det har länge funnits ett problem med oönskade utsläpp i avlopp som orsakar problem i ledningsnät, pumpstationer och reningsverk samt påverkar slamkvaliteten negativt. Dagens sanitetssystem har begränsad kapacitet för att kunna hantera dessa föroreningar och samtidigt även bidra till att sluta kretsloppen. Det finns en del okända risker för miljön med innehållet i avloppsvattnet. Exempelvis på oönskade utsläpp i avloppsvatten är bl.a. tops, hår, hygienartiklar, fett, kemikalier, läkemedelsrester m.m. Reningsprocesserna för utsläppen kräver omfattande ekonomiska satsningar samt stora energi- och kemikaliekostnader. Vad gör egentligen VAbolagen idag för att minska på dessa utsläpp? Syftet med studien är att undersöka VA-bolags kommunikationsmetoder för att minska utsläppen från hushåll till avloppsreningsverken. Frågorna som ställs är följande: - Vilka kommunikationsvägar finns och används för att förmedla information från VAbolagen till anslutna hushåll? - Hur arbetar VA-bolag med kampanjer samt huruvida mäts effektiviteten av kampanjer? - Finns det best practice hos VA-bolagen? Studien bestod av en litteratursammanställning samt en intervjuundersökning där fyra VAbolag medverkade: Stockholms vatten och avfall AB, Kalmar vatten AB, Vatten & Miljö i Väst AB samt Laholmsbuktens VA. Syftet var att ta reda på hur de arbetar med miljökommunikation samt vilka kommunikationsmetoder de använder för att nå ut med information till anslutna hushåll och privatpersoner. I resultatet framkommer att HUR- och VAD- frågorna ligger till grund för miljökommunikation, samt att kommunikation kräver att fem punkter används för att budskap ska nå fram: vad, var, vem, hur och varför. För att skapa ett logiskt upplägg och skapa en helhet för en process bör arbetet läggas upp m.h.a. tre punkter: nulägesbeskrivning, framtidsvision samt en handlingsplan. VA-bolagen använder sig av flera olika kommunikationsvägar som ex. webbaserad hemsida, broschyrer, sociala medier, studiebesök, utskick samt kampanjer. På grund av tidsbrist och bristen på resurser lyckas inte kampanjer fylla de syften de är menade att nå. Det beror även på att kampanjerna inte utvärderas eller följs upp i tillräckligt stor utsträckning. VA bolagen anser att riktade mindre kampanjer och utskick mot rätt målgrupp är av de bättre kommunikationsmetoderna. Däremot framkommer det även att VA-bolagen inte aktivt arbetar med best practice samt att det inte finns något lagligt krav på att VA-bolagen måste informera sina användare om de regler och krav som finns. De slutsatser som kan dras är att VA-bolagen behöver skapa bättre strukturer i sina kampanjer samt att de måste utvärdera och följa upp alla insatser för att kunna göra framsteg i kommande insatser. Ett upplägg för best practice behöver tas fram för att VA-bolagen ständigt ska kunna utvecklas och hela tiden kunna jobba utefter de bästa metoderna för tillfället, utefter de resurser som tillhandahålls. Studien förordar även skärpta regelverk där inte bara verksamheter utan även hushållen kan drabbas och sanktioneras vid upptäckt av regelbrott.

As water systems are critical infrastructures, their continuous service is essential for maintaining vital functions of society. During the past decades, a number of severe global challenges have put increasing pressure on the water systems, threatening the quality and availability of water. Digitalization is expected to play a fundamental role in managing these challenges, making the digital transformation of the water industry an imperative rather than a choice for water utility providers. However, the implementation of digital solutions also entails a number of challenges, risks and vulnerabilities to water systems. As such, water utility providers are faced with increased complexity and uncertainty, where the safety and security of the system is at stake. This thesis addresses the potential implications of a digital transformation of the water industry by exploring how digitalization affects the Swedish water sector from a safety and security perspective. By doing so, the thesis aims to enhance the understanding of how Swedish water utility providers can manage its ongoing digital transformation. The thesis consists of a qualitative research study where interviews with 16 representatives from the Swedish water industry contributed with a broad perception of the implications of the digital transformation. Theory on high reliability organizations and resilience was applied to obtain a deeper understanding of what the potential safety and security implications may entail for Swedish water utilities in managing and reaping the benefits of their digital transformation. The study finds that representatives from the Swedish water sector mainly view benefits related to the efficiency of their operations from their ongoing digital transformation, while the mentioned drawbacks are generally related to their organizational abilities in managing the emerging risks and increased level of complexity. With increasing digitalization, Swedish water utilities coincide with the high reliability organization theory to a higher extent, which emphasizes the increasing importance of employing bothtechnical reliability and organizational resilience practices. This thesis concludes that technical reliability has historically been well-managed and prioritized by utilities, whilst organizational resilience has become an increasingly important aspect to focus on with increasing digitalization. Hence, practices of organizational resilience, such as incorporating clear strategies, integrating work between divisions and increasing follow-up from disturbances, should be employed on a wider scale among water utilities. / Då vattensystem är kritisk infrastruktur är deras kontinuerliga funktion avgörande för att upprätthålla vitala funktioner i samhället. Under de senaste decennierna har ett antal allvarliga globala utmaningar ökat trycket på vattensystemen, vilket hotar vattnets kvalitet och tillgänglighet. Digitalisering anses vara avgörande för att hantera dessa utmaningar, vilket gör digitalisering av vattenindustrin till en nödvändighet snarare än ett val för VA-bolag. Att implementera digitala lösningar medför emellertid också ett antal utmaningar, risker och sårbarheter för vattensystem. VA-bolagen står således inför en ökad komplexitet och osäkerhet där systemsäkerheten står på spel. Denna uppsats behandlar de potentiella implikationer som kan uppstå av en digital transformation av vattenindustrin genom att undersöka hur digitalisering påverkar den svenska VA-sektorn ur ett säkerhetsperspektiv. Genom detta syftar uppsatsen till att öka förståelsen för hur svenska VA-bolag kan hantera sin pågående digitalisering. En kvalitativ forskningsstudie har genomförts där intervjuer med 16 representanter från den svenska VA-sektorn bidrog med en bred uppfattning om digitaliseringens implikationer för den svenska VA-sektorn. Teori om high reliability organizations och resiliens användes för att fördjupa förståelsen för vad de potentiella säkerhetsimplikationerna kan innebära för svenska VAbolag, både för hantering av riskerna och för att ta till vara på fördelarna med den digitala transformationen. Studien visar att representanter från den svenska VA-sektorn, i deras pågående digitalisering, huvudsakligen ser fördelar relaterade till effektiviteten i vattenproduktionen, medan de nämnda nackdelarna i allmänhet är relaterade till deras egna förmågor att hantera de framväxande riskerna och den ökade komplexiteten. Med ökad digitalisering kan svenska VA-bolag i högre utsträckning beskrivas med teori kring high reliability organizations, vilket medför en ökad vikt av att arbeta med både teknisk tillförlitlighet och organisatorisk resiliens. Teknisk tillförlitlighet har historiskt hanterats väl och prioriterats av VA-bolag, medan organisatorisk resiliens har blivit allt viktigare att fokusera på med ökad digitalisering. Därför drar denna uppsats slutsatsen att arbete med organisatorisk resiliens, såsom att införa tydliga strategier, integrera arbetet mellan avdelningar och öka uppföljningsarbetet efter störningar, bör utföras i större skala bland VA-bolag.