Denna studie syftar till att öka förståelsen för olika samhällsaktörers, i denna studie sex företag och två ideella organisationer, strategier för sociala medier. Hur strategierna ser ut, hur de formas, samt om det existerar några skillnader eller likheter mellan de två grupper vi valt att ställa mot varandra i en jämförelse. Uppsatsen bygger på tre frågeställningar: Hur ser olika samhällsaktörers kommunikationsstrategier för sociala medier ut? Hur väljer de strategier för sin närvaro på sociala medier? Finner vi likheter eller är skillnaderna fler? Undersökningen baseras på en kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från de åtta samhällsaktörerna. Vi har i denna studie valt att undersöka olika aktörer, större och mindre baserat på antal anställda, som för en spridning av idéer, synvinklar och strategier verkar inom olika områden, men som också skiljer sig åt när det gäller resurser för kommunikation. Undersökningens huvudsakliga resultat visade att skillnader existerar mellan de mindre och större samhällsaktörerna i frågan om hur kommunikationsstrategierna ser ut samt hur de formas, men att skillnaden inte behöver bero på storleken av ett företag eller en organisation. Det finns många andra faktorer som spelar in när strategier för sociala medier bestäms, som till exempel bransch, målgrupp samt vad och hur man vill kommunicera. Vidare kan vi konstatera att de större och mer resursstarka aktörerna medvetet är försiktiga i sitt agerande på sociala medier och lägger resurser på att forma övergripande strategier, medan de mindre samhällsaktörerna tycks forma mer specifika strategier. De mindre aktörerna är i många fall mer beroende av sociala medier som kommunikations- och marknadsföringskanal och använder därför dessa flitigare. Resultatet analyserades med hjälp av teorin Social Media Use in Organizations, Affordances of Visibility, Editability, Persistence, and Association, vilken behandlar sociala mediers funktion i organisationers och företags kommunikation. Som komplement till denne användes begreppen Web 2.0, nätverkssamhälle och nätverksekonomi vilka skänkte djup till huvudteorin.