I studien behandlas frågeställningen ”Hur kan fel användas som ett verktyg av elever i bildämnets skapande processer?”. Med antagandet om att rätt och fel är en norm i skolan och dess undervisning har jag spenderat en vecka med en klass i årskurs åtta. Där utfördes en deltagande observation och några intervjuer. Syftet med studien var att identifiera normen om rätt och fel i skolundervisningen för att se hur elever kan arbeta med sina fel i bildämnets skapande processer. Studien vägleds av ett sociokulturellt perspektiv – där interaktion och kollektivt lärande var av intresse. Det är med denna teoretiska utgångspunkt jag analyserat resultatet från studien och finner att många av eleverna interagerar med varandra för att ta sig framåt i sina processer. De interagerar med läraren om klasskompisarna inte har svaret de söker. Resultatet från studien visar att fel i bildämnets skapande processer kan tas tillvara genom bland annat språkliga verktyg samt att det krävs trygghet för att eleven ska våga prata om sina fel. Andra exempel på verktyg är kunskaper om olika tekniker och material för att självständigt navigera genom dessa i sina projekt. Ges dessa förutsättningar kan fel användas som ett meningsfullt verktyg i bildundervisningen. Som gestaltning till studien har en Skolplansch framställts. Denna skolplansch följer en skoltradition där rätt redovisas i tydligt manér, men denna plansch berättar om någonting annat. Den uppmuntrar, bekräftar och påminner om att fel kan uppstå. Skolplanschen välkomnas in i ett 2020 talets bildklassrum där fel är en del av att göra rätt.

This qualitative study examines high school students´ views on independent practice in drums, as well as the drum students' experiences of strategies for practice. The study also intends to investigate which cultural tools the drum students use in their practice and whether any form of practice culture emerges. Previous research shows that independent practice in music is influenced by cultural context, knowledge of practice strategies, the quality of the exercise, teaching content, motivation and goals. In the present study, four semi-structured interviews were conducted with drum students in high school. The collected data underwent a thematic analysis from a sociocultural perspective. The result show that independent practice in drums in high school depends on physical and intellectual tools in the form of drumsticks, practice-pads, hands, feet, knees, thighs, drums, digital playback devices and headphones, motivation, social meetings with other musicians, role models, personal goals and practice strategies. The cultural tools are appropriated according to the aspect of the drumming that the informants intend to practice. The independent exercise also proves to be a cultural tool in itself that is used to handle ensemble practice as a social context. The rehearsal culture can thus be considered an important aspect of playing music with other musicians.