Att uppträda på konsert är en stor del av att vara musiker. Det är därför viktigt att kunna hantera en sådan situation utan att nerverna tar över, men det är inte alltid självklart hur detta ska gå till. Jag har själv upplevt situationer där min nervositet har varit ett problem, därav valde jag att i detta arbete utforska denna problematik. I det här arbetet har jag testat olika övningsmetoder avsedda att förebygga uppkomsten av nervositet under konsert. Jag har arbetat med två sonater av W. A. Mozart och Sergei Prokofiev som utgångspunkt. Jag har därefter spelat in dessa i olika sammanhang under arbetets gång. Detta för att kunna mäta och reflektera över de olika övningsmetodernas effekt.  Resultatet blev att jag hittade många bra metoder som effektiviserade min övning och gjorde att jag i slutet av arbetets gång kände mig mer säker och därav mindre nervös. Jag har också upptäckt att det finns många olika sätt att arbeta på och att det finns mycket kvar som jag kan fördjupa mig i.

Arbetet handlar om att förstå hur jag på egen hand kan utvecklas till att bli min egen lärare. Metoden är en omstrukturering av den vanliga inlärningsprocessen. Jag har valt att ta en större roll i inlärningen av tre stycken från 1900-talet för att sedan jämföra min inspelning gentemot andra musikers inspelningar och min pianolärares åsikter. Det musikaliska materialet är dokumenterat i form av två inspelningar per stycke; det första efter min egen instudering och interpretation och den andra efter genomlyssning av andra inspelade versioner av styckena samt interpretation med min lärare.

Syftet med studien är att utforska hur några utvalda tillvägagångssätt för lärande, förmedlade av ledande slagverkare och slagverkslärare, används av och fungerar för en lärarstudents instudering av ett musikverk. Dessa tre tillvägagångssätt användes för att studera in Concerto for marimba and strings av Emanuel Sejourné.  Ljudinspelningar och loggbok låg till grund för analysen om vad som fungerade bra för mig i min egen övning och hur jag upplevde de olika metoderna under pågående övning. I resultatet framkommer att framförallt trivselfaktorn är en bidragande orsak till ett lyckat övande. Andra viktiga faktorer som redovisas är vikten av att ha kontroll på musiken innan jag som musikutövare börjar öva samt vikten av att öva som en konsert i förebyggande syfte. Avslutningsvis diskuteras arbetets resultat i relation till den presenterade litteraturen och tidigare forskningen inom området. / The aim of this study is to explore how some selected approaches of learning, mediated by leading percussionist and percussion teachers, is used by and works for one students rehearsal of a musical work. These three approaches were used when practicing the Concerto for Marimba and Strings of Emanuel Sejourné. Audio recordings and log book was the basis for the analysis of what worked well for me in my own practice and how I experienced the different methods during exercise. The result shows that above all enjoyment factor is a contributor to a successful practicing. Other important factors reported are the importance of knowledge and the music before you start to practice and the importance of preventively practicing as a real concert. At the end, the results of the study is discussed in relation to the presented literature and previous research in the subject.

I denna studie undersöks olika metoder och förhållningssätt för att bli mer medveten om hur jag kan förbättra min övningskoncentration, samt förstå hur min dygnsrytm påverkar min prestation i övningsrummet. Studien handlar också om att hitta och testa olika slags metoder för att effektivisera övningen och för att nå de mål vi strävar efter. Jag är en person som hela mitt liv spelat från ”mitt musikhjärta” och har egentligen inte tänkt över vad jag exakt gör. Jag spelar fiol och det låter fint, men vad gör jag exakt och vad kan jag göra för att få det till nästa nivå? I studien har jag genomfört två olika slags testperioder. Första experimentet handlar om att jag försöker göra hälsosamma val, och sedan tar reda på vilken tid på dygnet jag övar som bäst. Det andra experimentet går ut på att jag testar och finner egna metoder för att effektivisera min övning. I slutet av experimenten och hela studien gläds jag över hur mycket kunskap och personlig medvetenhet den har givit mig, och hoppas du kan ta åt dig något litet från min personliga resa. / In this study, different methods and approaches are examined to become more aware of one's own practice, to understand our own circadian rhythm and how it affects our lives and performance in the practice room. The study is also about finding and testing different kinds of methods to make the practice more efficient and to reach the goals we strive for. I am a person who all my life played from “my musical heart” and haven't really thought about what exactly I ́m doing. I play the violin and it sounds nice, but what exactly am I doing and which steps can I take to make it to the next level? In the study, I have carried out two different types of test periods. The first experiment is about me testing, together with healthy choices, what time of the day I practice the best. The second experiment involves me testing and finding my own methods to make my own practice more efficient and to simply become my own teacher. At the end of the experiments and the entire study, I rejoice in how much knowledge and personal awareness the weeks of experimenting has given me. I hope that someone else also might learn something from my personal journey.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie har varit att ta reda på i vilken utsträckning musik- studerande elever och studenter upplever att de kan öva strukturerat och effektivt samt om sång- och instrumentallärare, inom ramen för sin undervisning, lär sina elever detta. Avsikten var också att ta reda på om det med anknytning till detta finns samband eller variationer bland respondenterna kopplat till någon av bakgrundsfaktorerna kön, instrument, genre eller skol- form. Med positivism och objektivism som vetenskaps- och kunskapsteoretiska utgångspunkter valdes enkät som forskningsmetod där två olika enkäter konstruerades, en till elever och stu- denter och en till lärare. Enkäterna distribuerades sedan till gymnasieskolor, folkhögskolor och musikhögskolor runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarnas svar och eleverna och studen- ternas svar skiljer sig markant, där lärarna i högre utsträckning anger att de bistår sina elever med övningsmetoder och vägledning. Tidigare forskning pekar på att lärare tenderar att tro att de lär sina elever att öva i högre utsträckning än vad de faktiskt gör, vilket är något som disku- teras i förhållande till föreliggande studies resultat. Vidare visar resultatet att genre kan vara den mest avgörande faktorn för i vilken utsträckning elever och studenter får möjlighet att lära sig att öva inom ramen för sång- och instrumentalundervisningen. Elever och studenter inom den klassiska genren anger nämligen i signifikant högre utsträckning att de får vägledning i sin övning jämfört med elever och studenter inom genren jazz/pop/rock. Av resultatet framgår också att majoriteten av eleverna och studenterna önskar mer stöd och vägledning i sin övning. Avslutningsvis förs därför en diskussion om huruvida utlärning av övning är ett moment som tydligare bör framhävas i kursplaner och styrdokument. / The purpose of the present quantitative study has been to investigate the extent to which stu- dents feel that they can practice in a manner that is structured and effective. Additionally, the purpose was to examine whether song and instrumental teachers, within their regular teaching, also teach their students how to practice. The intention was furthermore to find out whether there are any connections or variations among the respondents linked to any of the background factors: gender, instrument, genre or school form. Based on positivism and objectivism as the- ories of science and knowledge, questionnaires were chosen as research method, in which one questionnaire was designed for students and one for teachers. The questionnaires were then distributed to upper secondary schools, folk high schools and music colleges around Sweden. The result shows that the teachers' answers and the students' answers differ markedly, where the teachers, to a greater extent, indicate that they assist their students with practice methods and guidance. Previous research indicates that teachers tend to think that they teach their stu- dents to practice to a greater extent than they actually do, which is something that is discussed in relation to the results of the present study. Furthermore, the results show that genre can be the most decisive factor for the extent to which students are given the opportunity to learn to practice within their lesson. Students in the classical genre indicate to a much greater extent that they receive guidance in their practice compared to students in the jazz/pop/rock genre. The result also shows that the majority of the students wants more support and guidance in their practice. Therefore, a final discussion is held about the aspect of teaching students how to prac- tice and whether this aspect maybe need to be clarified in syllabuses and steering documents.