Detta är en studie där vi undersökt vilken syn yrkesverksamma inom socialt arbete har på ”den prostituerade”. Syftet har även varit att analysera vilken påverkan deras konstruktion av ”den prostituerade” har på det sociala arbetet. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat sju personer från fem olika verksamheter, bl.a. socialtjänsten. Därefter har vi analyserat vår datainsamling inspirerat av systematisk textkondensering, vilket ledde till ett resultat som vi sedan analyserat med hjälp av socialkonstruktionism samt begreppen kategorisering, stereotypisering och skam. Vårt resultat visar att det finns en begränsad kunskap hos socialarbetare om ämnet. Konstruktionen av ”den prostituerade” påverkas av att ämnet är skambelagt i samhället vilket får konsekvenser för det sociala arbetet då prostitution anses för känsligt och skamfyllt för att lyftas upp i mötet med klienter. Det sociala arbetet inom området inriktas främst mot tjejer vilket visar på att kvinnan konstrueras som den mest synliga och utsatta aktören inom prostitution. / In this study we have examined the views and thoughts about “the prostitute” among social workers. The aim has also been to analyze the impact of their social construction of “the prostitute” on social work. To examine this, we have made a qualitative interview study in which we have interviewed seven people from five different organizations, for example social services. Our analysis of the data is inspired by systematic text condensation, leading to a result which we then analyzed with the help of social constructionism and the concepts of categorization, stereotyping and shame. Our results show that the social workers have limited knowledge about this topic. The construction of “the prostitute” is affected by the shame in society that is connected to the topic. This leads to consequences in the social work. The social workers don’t speak or ask their clients about prostitution in the meetings, as the topic is considered to be too sensitive and shameful. The social work in this field is mainly focused on girls which indicates that women are constructed as the most exposed participants in prostitution.

No description available.

<p>The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 – 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEO´s compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found. We found a significant positive correlation in the relationship between shareholder return and CEO compensation; we also found a significant positive correlation in the relationship between corporate value and CEO compensation. The thesis also considered other explanatory variables to examine what may affect CEO compensation and the study investigated these by performing regressions analysis. We observed that firm characteristics such as the number of board members and the CEO ownership effect the CEO compensation.</p>

No description available.

No description available.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006 Författare: Agneta Frode Blomberg och Kerstin Lindström Handledare: Stig Malm Titel: Ersättning på likvärdiga villkor – en normativ fallstudie hur Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor Bakgrund: Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syfte: Att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor. Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att främst hitta en lösning ur barn- och ungdomsnämndens perspektiv – att fördela ersättningen så att skollagens krav på likvärdiga villkor uppfylls. Vidare avgränsas uppsatsens omfattning till att enbart omfatta grundskoleverksamheten. Metod: Intervjuer har skett med en politiker och två tjänstemän i Linköpings kommun. Dessutom har en undersökning skett hur tre andra kommuner hanterar frågeställningen. Det empiriska materialet och behandlad teori har analyserats och diskuterats utifrån en konceptuell analysmodell. Resultat, slutsatser: En lämplig sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka hur kommunala och fristående skolor använder bidragen de får från kommunen och se om resursfördelningen fungerar som ett enkelt, varaktigt system som ger bra planeringsförutsättningar. Det skulle då vara intressant att se om begreppet likvärdiga villkor fortfarande regleras på samma sätt i lagstiftningen.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006</p><p>Författare: Agneta Frode Blomberg och Kerstin Lindström</p><p>Handledare: Stig Malm</p><p>Titel: Ersättning på likvärdiga villkor – en normativ fallstudie hur Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor</p><p>Bakgrund: Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier.</p><p>Syfte: Att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att främst hitta en lösning ur barn- och ungdomsnämndens perspektiv – att fördela ersättningen så att skollagens krav på likvärdiga villkor uppfylls. Vidare avgränsas uppsatsens omfattning till att enbart omfatta grundskoleverksamheten.</p><p>Metod: Intervjuer har skett med en politiker och två tjänstemän i Linköpings kommun. Dessutom har en undersökning skett hur tre andra kommuner hanterar frågeställningen. Det empiriska materialet och behandlad teori har analyserats och diskuterats utifrån en konceptuell analysmodell.</p><p>Resultat, slutsatser: En lämplig sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka hur kommunala och fristående skolor använder bidragen de får från kommunen och se om resursfördelningen fungerar som ett enkelt, varaktigt system som ger bra planeringsförutsättningar. Det skulle då vara intressant att se om begreppet likvärdiga villkor fortfarande regleras på samma sätt i lagstiftningen.</p>

I denna fallstudie har Flästa vattentäkt i Bollnäs kommun samt Ljung vattentäkt i Linköpings kommun studerats. Det som studerats är hur myndigheterna i dessa två fall hanterat frågor kring ersättningar till markägare samt arrendatorer och andra nyttjanderättsinnehavare i samband med att vattenskyddsområdet inrättats. Studien är genomförd som en fallstudie där strukturerade analyser gjorts av utvalda dokument. En ansats har också gjort att relatera det studerade problemet till Ulrich Becks teorier om risksamhället. Studien är avgränsad till att enbart studera hur ersättningar till jordbruket hanterats. Andra typer av verksamheter inom de berörda områdena har inte studerats. Det svenska jordbruket är något vi är stolta över, likaså vårt rena dricksvatten. Tyvärr genererar delar av jordbruket en del oönskade effekter. Som exempel kan nämnas övergödning och bekämpningsmedelsrester. Målet med EU:s ramdirektiv för vatten är att alla vatten ska uppnå god status till 2015.  För att uppnå detta inrättas vattenskyddsområden för att skydda de vatten som nyttjas eller kan komma att nyttjas som vattentäkt. Eftersom hela tillrinningsområdet bör innefattas i vattenskyddsområden när dessa inrättas berörs ofta stora markområden av de nya skyddsföreskrifterna. Dessa markområden används idag för andra ändamål, till exempel jordbruk. Då ett vattenskyddsområde inrättas förändras förutsättningarna för jordbruket i det berörda området. Exempelvis kan bekämpningsmedelsanvändningen i de flesta fall inte fortsätta på samma sätt som förut och ibland läggs också förbud eller restriktioner på att använda växtnäringsämnen i området. Både vattenförsörjning med vatten av god kvalitet och produkter från jordbruket är viktiga för landet. Jordbruk och vattenskydd har här till viss del skilda intressen inom samma markområden. Av slutsatserna framgår att ersättningen till markanvändare i samband med inrättande av vattenskyddsområden kan hanteras på olika sätt beroende på i vilket lagrum beslutsfattarna tar sin utgångspunkt. De båda kommunerna har hanterat detta på olika sätt. Utfallet är att i Bollnäs fick markägare och brukare ersättning för värdeminskning på marken eller ersättning för produktionsbortfall medan detta inte är aktuellt för lantbruket i Linköping. Att det saknas en reservvattentäkt i Bollnäs kommun är sannolikt en av de största anledningarna till att kommunen valt att helt förbjuda kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdet. För Linköpings kommun finns ytterligare en vattentäkt vilket minskar sårbarheten. Studien visar också på att vi till viss del lever i den typ av risksamhälle som Beck talar om i sin teori. Men också att vi delvis fortfarande befinner oss i gränslandet mellan det klassiska industrisamhället och risksamhället.

För att tillgodose allmänhetens behov av vägar, kraft- och vattenledningar med mera, får mark tas i anspråk. Expropriationsändamål och ersättningsbestämmelser för att tvångsvis ta mark i anspråk, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom århundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att få åtkomst till mark vilket motiverat sänkningar av ersättning för mark. År 2010 genomfördes ändringar i ersättningsbestämmelserna som syftade till att höja markersättningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markåtkomst för att eftersträva frivilliga uppgörelser. Syftet med denna studie var att undersöka hur ersättningshöjningar i lagen har påverkat ersättningsnivån för att träffa frivilliga avtal. Undersökningen skulle även påvisa vilka rättsekonomiska konsekvenser som följt av lagändringen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med ett fåtal personer som besitter stor erfarenhet inom markförhandling och god kunskap om ersättningsregler. En enkätundersökning utfördes för att få ett större underlag till vissa frågor i studien. Resultatet visade att kostnader för att ta mark i anspråk har ökat. Förhandlingsutrymmet för att nå frivilliga uppgörelser har minskat en aning men möjligheten att träffa frivilliga avtal har emellertid inte blivit sämre. Slutligen konstaterades att det vid vissa markintrång fordras att extra ersättning, utöver lagstadgad ersättning, utgår för att nå en frivillig uppgörelse. Extra ersättningen utgör vanligen 5-10 procent vilket är en minskning sedan lagändringen 2010. / There is a possibility to compulsory acquire land and rights to land in order to meet the need for public interests, for example infrastructure projects. According to the Expropriation Act, property owner who is forced to surrender land should be compensated. For centuries the principles determining compensation have been questioned. This finally led to a development of new legislation in 2010. To conduct a negotiation, voluntary agreements are desired. The purpose of this thesis was to explore how the increased compensation has affected the level of compensation in voluntary agreements. The study was also made to investigate the legal economic consequences that followed by the amendment. Qualitative interviews were conducted with a few people who had experience in land access and good knowledge of voluntary agreements. A survey was conducted to gain a better knowledge for certain questions in the study. The results showed that the cost of land access has increased. The scope for voluntarily negotiations has decreased slightly, but the opportunity to meet voluntary agreements has not deteriorated. The conclusion of this thesis was that it required an extra negotiated compensation for land access, other statutory compensation payable to reach a voluntary agreement. Extra compensation usually represents 5-10 percent, which is a decrease since the legislation in 2010 was settled.

Detta examensarbete handlar om hur ersättning kan bestämmas då en tidigare oupptäckt fast fornlämning måste bevaras på upptäcktsplatsen. Syftet med arbetet är att undersöka och ge förslag på hur ersättning skulle kunna bestämmas. Då det inte finns någon rättspraxis och området är relativt outforskat kan detta arbete användas som vägledning till ersättningsfrågan i 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.De frågor som besvaras är: Vad ska ersättas när 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m. är tillämplig och vad är en skälig ersättning då 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m. är tillämplig?För att söka svar på dessa frågor har en litteraturstudie utförts. I litteraturstudien har hänsyn tagits till en juridisk metod där det finns uttalade rättskällor som ska användas i en viss hierarkisk ordning. I arbetet har även komparativ metod använts där jämförelse mellan liknande lagar har lett till vägledning.Studien har kommit fram till att skador på grund av tidigare oupptäckta fasta fornlämningar ska bedömmas enligt skadeståndslagen (1972:207) och dess ersättningsregler för sakskada. Därför ska fastighetens värdeminskning, utgifter som blivit onyttiga och förlorad vinst ersättas. Vad som är skäligt att ersätta är inte samma sak som vad som borde ersättas. Denna studie har kommit fram till att skäligt är att ersätta en viss del av fastighetens värdeminskning samt utgifter som blivit onyttiga. Svaren på frågorna är framtagna genom en analys då svaren inte gick att finna i förarbeten eller doktrin till lag (1988:950) om kulturminnen m.m.