Detta examensarbete handlar om hur ersättning kan bestämmas då en tidigare oupptäckt fast fornlämning måste bevaras på upptäcktsplatsen. Syftet med arbetet är att undersöka och ge förslag på hur ersättning skulle kunna bestämmas. Då det inte finns någon rättspraxis och området är relativt outforskat kan detta arbete användas som vägledning till ersättningsfrågan i 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.De frågor som besvaras är: Vad ska ersättas när 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m. är tillämplig och vad är en skälig ersättning då 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m. är tillämplig?För att söka svar på dessa frågor har en litteraturstudie utförts. I litteraturstudien har hänsyn tagits till en juridisk metod där det finns uttalade rättskällor som ska användas i en viss hierarkisk ordning. I arbetet har även komparativ metod använts där jämförelse mellan liknande lagar har lett till vägledning.Studien har kommit fram till att skador på grund av tidigare oupptäckta fasta fornlämningar ska bedömmas enligt skadeståndslagen (1972:207) och dess ersättningsregler för sakskada. Därför ska fastighetens värdeminskning, utgifter som blivit onyttiga och förlorad vinst ersättas. Vad som är skäligt att ersätta är inte samma sak som vad som borde ersättas. Denna studie har kommit fram till att skäligt är att ersätta en viss del av fastighetens värdeminskning samt utgifter som blivit onyttiga. Svaren på frågorna är framtagna genom en analys då svaren inte gick att finna i förarbeten eller doktrin till lag (1988:950) om kulturminnen m.m.