Denna uppsats undersöker intressekonflikten mellan aktieägarna och företagsledningen. Närmare bestämt huruvida företagets prestation och verkställande direktörens ersättning är relaterade. Det borde finnas ett positivt samband, eftersom ersättningen funktion är att motivera vd:n att öka företagets räntabilitet. Studien undersöker stora och medelstora svenska börsnoterade företag mellan åren 2009 och 2013. Urvalet innefattar 112 företag. För att uppfylla studiens syfte tillämpades statistiska metoder. Från tre av studiens fyra statistiska modeller påvisades att det inte råder ett positivt samband mellan prestation och ersättning. Resultatet kan dels tolkas som att incitamentskostnaderna inte fungerar tillräckligt effektivt, dels att ledningen behöver beakta fler av företagets intressenter. Till viss del var resultatet beroende av vilket mått på företagets prestation som tillämpades, vinsten utgjorde det huvudsakliga prestationsmåttet. Vidare undersöktes hur resultatet skildes mellan ledningsstyrda och ägarstyrda företag. För ägarstyrda företag är sambandet mellan prestation (aktiekurs) och ersättning till vd:n starkare, vilket indikerar att kontrollmekanismen som ägarna utgör fungerar effektivt. Dessutom har företagets storlek större inverkan på verkställande direktörens ersättning för ledningsstyrda företag. Eftersom vd:ns ersättning antas öka om företagets växer, kan en av förklaringarna ligga i att dessa företag prioriterar ökning av företagets storlek. Avslutningsvis finns inga bevis på att verkställande direktörer blir bestraffade vid sämre tider.

Ersättning för inkomstförlust vid personskada betalas enligt 5 kap. 1 § Skadeståndslagen (1972:207) och 9 § Trafikskadelagen (1975:1410) och utgör normalt den största delen av ersättningsposterna för personskada ekonomiskt räknat. Beräkning av esättning för inkomstförlust är i flera fall ett komplicerat och tidskrävande spörsmål för försäkringsbolagen och andra inblandade organ. Detta särskilt när det handlar om att fastställa den framtida inkomstförlusten för till exempel barn, arbetslösa, hushållsarbetande och egna företagare med flera.

Background: We know too little about the structure of CEO remuneration and therefore need to conduct more studies and develop new models to create better optimized CEO compensation packages so that companies can perform better. This study therefore focuses more on what the CEO compensation structure looks like and what explains it rather than on the amounts which the CEO receives. Since the amounts depend on the composition of CEOs' cash and equity-based compensation. To manage endogenous bonuses in the CEO remuneration structure, a new model consisting of two dependent variables dealing only with cash and stock-based CEO remuneration. In this way, more variables could be studies and compared in a new way by both sides of the CEO remuneration structure. Purpose: The purpose of the study is to investigate variables that affect CEO compensation structure by using a new model. Method: Using a deductive cross-sectional method, the study starts from theory to reach revised theory by means of hypotheses. The dataset came from the sample of 70 Swedish listed companies’ annual reports (2019-01-01-2019-12-31) based on five of Nasdaq's index listings. The sample consisted of firms who had both cash and stock-based compensation. Using multiple linear regression, both models of the model could examine variables and show results. Conclusion: The result showed that five variables had statistically significant relationships in both multiple regressions of the model and all seven independent variables including the control variable. In addition, the examined variables showed statistically significant correlation with at least one other variable. The model may help to examine more variables with statistically significant correlations as a result. It is already clear that Swedish boards and remuneration committees need to do more to better link the CEO remuneration structure to company performance. Instead, ROE showed a strong correlation with sector, indicating that firm performance has more in common with sectors than with CEO compensation structure. / Bakgrund: Vi vet för lite om vd:ns ersättningsstruktur och behöver därför utföra fler studier och ta fram nya modeller för att skapa bättre optimerade vd-ersättningsdesigner så att företag kan prestera bättre. Den här studien fokuserar därför mer på hur vd-ersättningsstrukturen ser ut och vad som förklarar den än beloppen vd:ar erhåller, eftersom beloppen antas bero på vd:ns komposition av kontant och aktiebaserad ersättning. För att hantera endogen bonus i vd-ersättningsstrukturen togs en ny modell fram bestående av två beroende variabler som enbart behandlade kontantbaserad och aktierelaterad vd-ersättning. På så vis kunde variabler undersökas på ett nytt sätt och samtidigt jämföras gentemot motsatt vd-ersättningsstruktur. Syfte: Studiens syfte är att undersöka variabler som påverkar vd-ersättningsstruktur genom att använda en ny modell. Metod: Med en deduktiv tvärsnittsmetod utgår studien ifrån teori för att med hjälp av hypotestester uppnå reviderad teori. Datainsamlingen gjordes genom årsredovisningar (2019-01-01-2019-12-31) utifrån fem av Nasdaqs listor över index. Urvalet bestod av 70 bolag som alla hade både kontant och aktierelaterad vd-ersättning. Med hjälp av multipel linjär regression kunde studiens modell undersöka variabler och visa resultat. Resultat/Slutsatser: Fem variabler visade statistiskt signifikant samband i multipla regressioner. Därutöver identifierades elva starka statistiskt signifikanta korrelationssamband. Resultateten indikerar att en internrekryterad vd erhåller lägre lön än en externt rekryterad på grund av ett sämre förhandlingsläge. Vd:n med utländsk bakgrund erhåller mer aktierelaterad ersättning än en svensk vd till följd av den utländske vd:ns tradition och kultur gällande aktierelaterad ersättning. Vd:ns lön ser olika ut beroende på vilken sektor vd:n är verksam inom, vilket förklarat av företagens olika tillgång på kapital. ROE som mått på företagets prestation undersöktes och visade inget samband med vd-ersättningsstrukturen vilket belyser att svenska bolagsstyrelser och ersättningsutskott behöver anpassa vd-ersättningsstrukturen till att ligga mer i linje med företagets prestation. I stället visade ROE en stark korrelation med sektor vilket indikerar att företagets prestation har mer gemensamt med sektorer än med vd-ersättningsstrukturen. / En ny modell togs fram med två beroende variabler, kontantbaserad vd-ersättning och aktierelaterad vd-ersättning (utan hänsyn till endogen bonus). Oberoende variabler från tidigare studier användes för att testas mot de beroende variablerna i två multipla linjära regressioner. Datamaterialet hämtades in med tvärsnittsdesign från 70 svenska börsbolags årsredovisningar år 2019. Metoden var deduktiv och utgick ifrån tidigare studier om vd-ersättningsstruktur för att genom hypotesprövning identifiera nya signifikanta samband för variabler som påverkar vd-ersättningens struktur. De signifikanta sambanden identifierades för de båda beroende variablerna i relation till de oberoende variablerna: bolagsstyrelsestorlek, sektor, vd internrekryterad, vd nation och kontrollvariabeln företagsstorlek. De tre förstnämnda variablerna visade statistiskt signifikant samband med kontantbaserad vd-ersättning och variabeln vd:ns nationalitet visade statistiskt signifikant samband med aktierelaterad vd-ersättning. Kontrollvariabeln företagsstorlek visade signifikant samband med båda de beroende variablerna. Modellen visade samtidigt bristande samband mellan de båda beroende variablerna och ROE, vilket indikerar att vd-ersättningsstrukturen behöver bindas bättre till företagets prestation.

No description available.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad. Normalbeloppet kan höjas eller sänkas efter beaktande av omkringliggande omständigheter som t.ex. brottsmisstankens art och den felaktigt frihetsberövades ålder. Tidigare gavs högre ersättning för den uppmärksamhet som frihetsberövandet hade fått i massmedia, men enligt gällande praxis ingår hänsyn till massmedial publicitet i normalersättningen. På liknande sätt ingår också det lidande som uppstår på grund av restriktioner i normalbeloppet. Ersättningsbeloppet kan däremot komma att helt vägras eller jämkas om den felaktigt frihetsberövande personens eget beteende har föranlett frihetsberövandet. Med anledning av att lidande är en icke ekonomisskada som ska ersättas av staten är min slutsats att det är behövligt att JK utgår från ett normalbelopp baserat på frihetsberövandets varaktighet. Att sedan kunna höja eller sänka normalbelopp på grund av omkringliggande omständigheter, så som den enskildes subjektiva upplevelser eller eget beteende är bra. Däremot anser jag att en mer subjektiv bedömning bör göras av hur den enskildes lidande påverkas av massmedias publicitet, och där med inte vara en del av normalersättningen.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan lönsamhet och storlek på rörlig samt total VD-ersättning i de största svenska aktiebolagen. I uppsatsen diskuteras även funna samband samt bakomliggande teoretiska förklaringar till VD-ersättningens storlek. För att undersöka om VD-ersättning och företags lönsamhet korrelerar utförs kvantitativa undersökningar med hjälp av regressionsanalyser för respektive år mellan 2002 och 2007. Populationen som undersökningen baseras på är de företag som i september 2009 var registrerade på Stockholmsbörsens segment Large och Mid Cap.</p><p>Undersökningen resulterade i slutsatsen att inget samband mellan vare sig rörlig eller total VD-ersättning och lönsamhet kunde styrkas. Istället gavs indikationer om andra faktorer som påverkade VD-ersättningens storlek. Studien visade en tydlig koppling mellan företagsstorlek och VD-ersättning. Andra trender indikerade att det marknadsjämförande synsättet är det vanligaste vid fastställande av VD-ersättningsnivåer. Dessutom diskuterades andra faktorers inflytande på VD-ersättningars storlek utifrån tidigare forskning.</p> / <p>The purpose of this thesis is to examine whether a relationship between CEO compensation and organizational profitability exists in the largest Swedish companies. Both the total and the variable compensation schemes’ dependence on organizational compensation are analyzed. The objective is moreover to discuss the observed relationships in the study as well as the theoretical explanations to the level of the CEO compensation. In order to examine if CEO compensation correlates with organizational profitability quantitative research methods are applied via regression analyses for each separate year between 2002 and 2007. The population our research is based on is the companies quoted on the Stockholm Stock Exchange in September 2009 within the segments Large and Mid Cap.</p><p>It was concluded that no relationship between neither variable nor total CEO compensation and organizational profitability existed. However, indications of other factors affecting the compensation were indicated. The regression confirmed a relationship between organizational size and CEO compensation. Other trends indicated that the market-based approach was the most common when determining CEO compensation levels. In addition we discussed how other previously proved relationships as well as further theoretical research related to our study.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan lönsamhet och storlek på rörlig samt total VD-ersättning i de största svenska aktiebolagen. I uppsatsen diskuteras även funna samband samt bakomliggande teoretiska förklaringar till VD-ersättningens storlek. För att undersöka om VD-ersättning och företags lönsamhet korrelerar utförs kvantitativa undersökningar med hjälp av regressionsanalyser för respektive år mellan 2002 och 2007. Populationen som undersökningen baseras på är de företag som i september 2009 var registrerade på Stockholmsbörsens segment Large och Mid Cap. Undersökningen resulterade i slutsatsen att inget samband mellan vare sig rörlig eller total VD-ersättning och lönsamhet kunde styrkas. Istället gavs indikationer om andra faktorer som påverkade VD-ersättningens storlek. Studien visade en tydlig koppling mellan företagsstorlek och VD-ersättning. Andra trender indikerade att det marknadsjämförande synsättet är det vanligaste vid fastställande av VD-ersättningsnivåer. Dessutom diskuterades andra faktorers inflytande på VD-ersättningars storlek utifrån tidigare forskning. / The purpose of this thesis is to examine whether a relationship between CEO compensation and organizational profitability exists in the largest Swedish companies. Both the total and the variable compensation schemes’ dependence on organizational compensation are analyzed. The objective is moreover to discuss the observed relationships in the study as well as the theoretical explanations to the level of the CEO compensation. In order to examine if CEO compensation correlates with organizational profitability quantitative research methods are applied via regression analyses for each separate year between 2002 and 2007. The population our research is based on is the companies quoted on the Stockholm Stock Exchange in September 2009 within the segments Large and Mid Cap. It was concluded that no relationship between neither variable nor total CEO compensation and organizational profitability existed. However, indications of other factors affecting the compensation were indicated. The regression confirmed a relationship between organizational size and CEO compensation. Other trends indicated that the market-based approach was the most common when determining CEO compensation levels. In addition we discussed how other previously proved relationships as well as further theoretical research related to our study.

Titel: Förklaringar till varför ersättning till VD och styrelse är olika - En studie om ersättningars form och funktion. Bakgrund: Ersättning till VD är generellt sätt högre än den ersättning en styrelse erhåller. Vi ämnar studera varför ersättningarna mellan organen skiljer sig åt i den utsträckning de gör och vad det kan bero på. Syfte: Förklara varför ersättningarnas form och funktion skiljer sig åt mellan VD och styrelse. Metod: Utgå från tidigare forskning och genomföra statistiska analyser av kontrollvariabler, för att sedan studera hur resultaten i testerna förändras när vi tillför våra egna variabler, som mäter skillnader i uppgifter hos VD och styrelse, och observera ifall signifikanta samband till ersättningarna kan utläsas. Resultat: Utifrån våra statistiska tester erhöll vi ett positivt signifikant samband med hur VD:ar har yttrat sig i VD-breven i årsredovisningarna, och VD:ns rörliga ersättning. Vilket visar på att en specifik uppgift för VD genererar en högre ersättning till denne. Detta tyder på att en skillnad i uppgifter mellan organen VD och styrelse, kan förklara varför det finns nivåskillnader i ersättningarna till de båda organen. Vidare kunde inga empiriska samband till VD:ns fasta ersättning, eller styrelsens fasta ersättning hänföras till våra variabler som mätte skillnader i uppgifter. Slutsatser: Vi kan konstatera att VD:ns rörliga ersättning påverkas av hur denne uttalat sig i VD-breven i årsredovisningarna. Vi kan från vår teoretiska referensram, härleda att detta beror på en skillnad i uppgifter mellan organen VD och styrelse. Våra teoretiska modeller konstaterar att VD och styrelse har differentierade uppgifter, vilket i sin tur påverkar hur ersättning till respektive organ kan skilja sig i utformning och nivå. / Title: Explanations as to why compensation to CEO and board of directors are different – A study about the compensations form and function. Background: Compensation to a CEO is generally higher than that of the compensation witch a board of directors receive. We intend to study why the compensation between the agencies differ in the extent that they do, and the reasons for that difference. Purpose: Explain why the compensations form and function differ between the CEO and the board of directors. Method: From existing research, we aim to execute statistical analyses of controlvariables, then study how the results of our tests alters when we insert our own variables that aim to measure the differences in functions of the CEO and the board of directors, and observe if significant relationships are to be found. Results: Based on our statistical tests, we obtained a positive significant relationship with the CEOs discloser in the CEO letters in the annual reports, and the CEOs variable compensation. This shows that a specific function of the CEO generates a higher compensation to such a position. This suggests that a difference in functions between the agencies, CEO and board of directors, may explain why there are different levels of compensations to both agencies. Furthermore, no empirical relationship of the CEOs fixed compensation, or of the board's fixed compensation could be related to our variables measuring differences in functions. Conclusions: We can conclude that the CEO's variable compensation is affected by how the CEO has expressed himself or herself in the CEO letters in the annual reports. We can, from our theoretical framework, deduce that this is due to a difference in functions between the agencies CEO and board of directors. Our theoretical models conclude that the CEO and the board of directors have differentiated tasks, which in turn can affect how the compensation to each agency may differ in form and level.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka likheter och skillnader som finns inom användandet av ersättningsmodellen pay for performance (P4P), inom hälso- och sjukvården, i Sverige och Storbritannien under tidsavgränsningen 1980–tal till 2000–tal.  Metod: Uppsatsen är skriven som en komparativ studie mellan två länder och materialet som samlats in har hämtats från tidigare studier och artiklar och är således en sekundär litteraturstudie.  Resultat: En av de stora skillnaderna som uppenbarats under undersökningen är att det skiljer sig stort mellan hur mycket vårdgivarna själva kan påverka den ekonomiska ersättningen och till vem den betalas ut. Det finns även kopplingar mellan införandet av prestationsbaserade ersättningsmodeller och de politiska förändringsprocesser som skett, det har visat sig att det finns kopplingar mellan den återhållsamma ekonomin som präglade 1980-talet, och införandet av P4P under 1990-talet. / Abstract  Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe the similarities and differences regarding the management model Pay for performance (P4P) in health-care in Sweden and Great Britain. The chosen time delimitation for this study is the years between the 1980´s and the 21st century. Method: This thesis is a comparative study of two countries and the material collected has been taken from earlier studies and articles and is thus a secondary review.  Results: One of the big differences between the two countries, which is shown in this study, is that it differs greatly between how much the care providers themselves could influence the financial compensation, and to whom it is paid. There are also connections between the restrained economy that characterized the 1980´s and the implementation of P4P during the 1990´s.