Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen.   Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat.   Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller. Vi kan konstatera att det enligt våra modeller är de faktorer som kan härröras till bolagsstyrningsorganet styrelsen som har störst korrelation med ersättningsnivåerna. Utifrån studien kan konstateras att teorier från ersättning till ledande befattningshavare till viss del kan appliceras på ersättning till styrelser. Vi kan även dra slutsatsen att det främst är resursberoendeteorin som kan förklara ersättningsnivåerna. Våra resultat har lyft fram de faktorer som ligger till grund för ersättningen och genom att identifiera dessa kan det skapa en legitimitet för att ersättningsnivåerna ligger på den nivå de gör i bolagen.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av eventuella skillnader mellan fyra länder vad det gäller bonus till VD. Företagen som undersöks är ifrån Sverige, Storbritannien, USA och Norge. I uppsatsen redovisas teorier kring ersättningar och regelverk. Teorierna leder fram till tre stycken hypoteser som testas.Antal bolag från varje land som undersöks är 10 stycken, totalt 40 stycken. Bolagen har valts ut ifrån börslistor där de största bolagen från varje land finns med.Metoden som valts för undersökningen är en kvantitativ metod. Årsredovisningar och Proxy Statements undersöktes för att generera data.Undersökningen resulterar i att de två första hypoteserna styrks och den tredje kan inte få något stöd utifrån de material som undersöks. Som avslutning så ges förslag till vidare forskning inom ämnet.

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersättning i förhållande till resterande koncernledning. Studiens syfte är att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersättning och företagets resultat vad gäller värde och lönsamhet. Studien bygger på teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frågan om samband existerar har en kvantitativ metod använts. Data har sedan analyserats med hjälp av regressionsanalyser för att identifiera samband. Studien inkluderar företag listade på Stockholmbörsens Large Cap lista. Resultatet visar på ett positivt samband mellan VD:s andel ersättning i förhållande till resterande koncernledning och företagets lönsamhet mätt i avkastningen på totalt kapital. Inget signifikant samband mellan VD:s relativa ersättning och företagets värde påträffas. Dessa resultat indikerar att det inte förekommer agentproblem mellan VD och ägarna i dessa företag. En stor andel ersättning till VD kan ge högre lönsamhet vilket kan stödja tournament- och stewardshipteorin. / This study aims to highlight the CEO:s relative importance in relation to the other top executives. The study aims to analyse the impact of a strong CEO by examine the relationship between the CEO:s relative compensation and the company's performance. The study is based on the principal agent theory, stewardship theory, tournament theory and catering theory. A quantitative method is used to analyse the relationship between a strong CEO and company´s performance. The data is analysed by a multiple regression to identify associations. The population consist of companies listed on the Stockholms OMX Large Cap list. We find a positive relation between the CEO:s relative compensation and the company´s profitability by return on assets. No significant correlation between CEO:s relative compensation and the company´s performance by market to book is detected. The result indicate that no agency problem exist between the CEO and these companies, but a large proportion of compensation to CEO can provide greater profitability and can support the tournament and stewardship theory.

Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011. Vårt syfte med denna uppsats är att bidra med en förståelse om hur Finansinspektionens implementering av FFFS 2009:6 och CRD III påverkar de institutionella aktieägarna till att få ledningen att arbeta mot institutionella aktieägarnas mål om en ökad avkastning. Resultatet visar indikationer på att de nya reglerna från Finansinspektionen leder till att styrningen genom kortsiktig rörlig ersättning begränsas men att det istället uppkommer en ökad kontroll från institutionella aktieägarna. Den ökade kontrollen uppkommer eftersom reglerna bidrar till en ökad transparens och insyn i företagen. Företagen måste även se till att finna nya egna sätt att motivera ledningen och anpassa dessa efter dess företagskultur. Det är även viktigt att ifrågasätta ifall Finansinspektionens nya regler gällande rörlig ersättning verkligen leder till en långsiktig nytta som överstiger de kostnader som uppstår i och med implementering av nya regler.

Detta examensarbete har utförts på Vattenfall Eldistribution AB i Trollhättan och syftar till att beräkna förlustförändringarna i lågspänningsnätet då mikroproduktion i form av solceller ansluts. Genom att ansluta mikroproduktion i lågspänningsnätet kan nätets energiförluster reduceras. Denna reducering samt den energi som inte behöver överföras från överliggande nät anses vara den nätnytta solceller ger upphov till. Samtliga elproducenter som är anslutna till elnätet har rätt till ersättning för nätnytta uppkommen av produktionen. Ersättningen skall baseras på inmatad energi samt vid vilken tidpunkt inmatningen sker. För mikroproducenter är det svårt att motivera att i varje enskilt fall beräkna nätnyttan, varför ett generellt schablonvärde beräknats för Vattenfalls lågspänningsnät. Beräkningen har utförts utifrån uppmätta sol- och lastdata på sex olika lågspänningsnät vilka tillsammans anses representera ett generellt nät. Resultaten visar att mikroproduktion med solceller generellt ger upphov till förlustminskningar motsvarande 2,51 % av varje inmatad kWh under låglasttid och 4,82 % under höglasttid. / This bachelor’s thesis aims to investigate how photovoltaic micro production alters energy losses in the Swedish low voltage grid. The thesis has been composed in collaboration with Vattenfall Eldistribution AB. By connecting micro production to the low voltage distribution network, the grid energy losses may be reduced. Additionally, less energy needs to be transferred from the overlying network. These two features are considered the network performance improvements that apply to photovoltaics. All producers connected to the grid are entitled to economic compensation due to network performance improvements caused by the production. The compensation shall be based on the amount of energy fed in as well as on the time when this happens. Regarding micro producers, it is hard to motivate separate calculations for each producer. Therefore, a general value of loss alteration applicable to the low voltage grid has been calculated. The calculations have been based on actual sun radiation and load data and have been carried out for six different low voltage grids. Combined, these six networks are regarded representative for the Swedish low voltage grid. The result of the calculations state that photovoltaic micro production will reduce the grid energy losses by 2.51 % of each fed in kWh during low load time and by 4.82 % during high load time.

No description available.

Studien har undersökt vad som motiverar eliten inom svenskt näringsliv. Syftet med denna uppsats var att beskriva och skapa förståelse för vad som motiverade eliten att prestera och utvecklas. Avsikten var att förstå om det kunde finnas andra orsaker till strävan efter större monetär ersättning än själva behovet av ersättningen. Som grund för studien har teorier använts inom styrning av individer i organisationer tillsammans med teori om makt och status till följd av ekonomisk ställning. Det empiriska materialet bestod av kvalitativa intervjuer med VD:ar på fyra större svenska företag, där fokus låg på vad som motiverade personer på toppositioner inom sin yrkeskategori. En slutsats av studien var att arbetet i sig var den främsta motivationsfaktorn hos intervjupersonerna, följt av ens prestation på arbetet och att få erkännande genom bekräftelse. Att ha makt att påverka det företag intervjupersonerna ledde ansågs även vara motiverande. Däremot att monetär ersättning skulle vara drivande var inget som lyftes fram i studien, men det visade sig ändå vara grundpelaren för att få den ekonomiska eliten att bli motiverade till själva arbetet. För vidare forskning föreslogs en kvantitativ studie för att kunna dra bredare slutsatser, alternativt observera eliten i syfte att studera fenomenet status.

I Stockholms regionala vattenförsörjningsplan har vattenresurser i Stockholmsregionenundersökts och prioriteras utifrån deras betydelse för länets vattenförsörjning nu och i framtiden. Sex av de högprioriterade vattenresurserna i Norrvattens verksamhetsområde har valts ut eftersom de saknar befintligt vattenskydd eller har vattenskydd som behöver revideras. Vid införande eller utökande av vattenskydd kan intressekonflikter uppståmed aktörer som är verksamma inom det tilltänkta vattenskyddsområdet. I detta arbete används Arc-GIS för att undersöka utvalda intressekonflikter. I första hand undersöks åkerarealen inom modellerade vattenskyddsområden och kostnader för att ersätta jordbrukare vid försvårad markanvändning i samband med vattenskydd. Utöver analysen kring jordbruksmark identifieras, utreds och riskklassificeras intressekonflikter med vattenskydd för riskobjekten vägar, järnvägar, industrier och övrig bebyggelse. Naturskyddsområden är inkluderade men ses inte som en intressekonflikt med vattenskydd. Naturskyddsområden innebär ett ytterligare skydd för vattentäkten. Resultatet visar att Röåsen-Bergby i Norrtälje kommun är den vattenresurs i norra Stockholmsregionen med flest enskilda intressekonflikter. Grundvattenmagasinet har både ovanpå och i nära omgivning stora arealer åkermark, tungt trafikerade vägar och betydande bebyggelse med både industrier och bostäder. För de sammankopplade grundvattenmagasinen Uppsalaåsen-Toresta/ Lindormsnäs finns måttliga arealer åkermark nära magasinet och en förhöjd risk från väg, järnväg, industri och övrig bebyggelse. Ytvattentäkten Fysingen har stora arealer omgivande åkermark. Ytvattnet ligger nära E4 och har vältrafikerade järnvägar, men sjön är skyddad till större del av vattenskydd som införts för närliggande åsar och innehar ett naturskydd vilket minskar risken för påverkan från omgivande riskobjekt. Ytvattentäkten Erken har högsta prioritet i Stockholms regionala vattenförsörjningsplan men sammanlagt få riskobjekt. Erken har mindre arealer åkermark närmast sjön samt många naturreservat och ett befintligt vattenskydd. Ytvattentäkten Largen har utifrån avgränsningen endast en mycket liten åkerareal och får lägst rang utifrån valda parametrar men har utöver åkermark stora arealer skogsmark och en närliggande grundvattentäkt som väntas bli påverkade vid införande av eventuellt vattenskydd. Föreslagna vattenskyddsområden, kostnader för ersättning vid försvårad markanvändning, och riskklassificering är framtaget utifrån tillgängliga kartunderlag och modeller utan att mätningar har gjorts. Detta resulterar i att resultatet får ses som en vägledning för att belysa problematiken i samband med införande eller utökande av vattenskydd för dessa områden men där hydrogeologiska undersökningar är rekommenderat för vidare utredning. / The County administrative board in Stockholm has produced a water plan for region Stockholm that contains a prioritization for all water resources in the region based on the reservoir's importance for present and future water production. From the resources with highest or high priority a selection has been made of resources that lack or need to update their water protection area. Three groundwater reservoirs and three surface water reservoirs were selected in the region that Norrvatten provides water for. When a water protection area is established or renewed conflicts of interest occur within the surrounding area. By using Arc-GIS an analysis can be made of the competing interests in the area. This is performed by combining layers provided by swedish institutions such as Länsstyrelsen, SGU, Naturvårdsverket and cutting them down to reasonable shapefiles and extract necessary information. This thesis focuses on the conflict of interest with agriculture and identifying and classifying risk objects as roads, railroads, industries and housing areas around the water resources. Agriculture land area is measured and costs are calculated to get a general overview how expensive it will be to compensate landowners that can't use their land due to restrictions in the suggested water protection area. Identifying and risk classifying risk objects has been done forroads, railroads, industrial and housing areas in the suggested waterprotaction area. The analysis shows that the groundwater reservoir at Röåsen-Bergby is the water resource that has the most conflicts of interest of the selected water reservoirs. Röåsen-Bergby has big areas of land used for agriculture, neerby roads with heavy traffic and large urban areas. A combined analysis has been made for groundwater reservoirs Uppsalaåsen-Toresta and Uppsalaåsen-Lindormsnäs. In this area there are big areas of agricultural land close to the reservoirs and also roads, railroads, industry and housing areas that provide an increased risk for pollution. The surface water Fysingen is protected by nearby water protection areas and a nature protection area but is still subject to conflict of interest with large land areas of agriculture and heavily trafficked roads and railroads that provides increased risk for pollution to the lake. The surface water Erken has the highest priority in the regional water plan but has few risk objects except a heavily trafficked road and some housing areas. Based on the initial analysis Largen only had small areas of housing as conflict of intrest. Suggested water protection areas, cost to compensate landowners, and risk classification has been produced with available maps and models without any new measurements. Which means that the result must be looked at as a guidance that shows that problems can occur when establishing or renewing water protection areas. For the selected areas a hydrogeological investigation has to be done to make it possible to draw better conclusions.

Syfte: Syftet med studien är att förklara hur incitamenten ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter påverkar en säljares motivationsgrad.   Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt angreppssätt där vi utifrån teorin har ställt hypoteser. Hypoteserna har sedan testats genom en webbaserad enkätundersökning som besvarades av 100 fastighetsmäklare. En korrelationsanalys utfördes i Jamovi och därefter analyserades resultatet och slutsatser drogs genom att besvara hypoteserna.   Resultat och slutsats: Både ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter har en stark påverkan på både den inre och yttre motivationen hos fastighetsmäklare i Stockholm. För att incitamenten ska ha en positiv påverkan på motivationen krävs det även att det finns en rättvisa i hur den ekonomiska ersättningen bestäms och delas ut samt även att befordringar sker på ett rättvist sätt. Fastighetsmäklarna behöver känna en kontroll över sin ekonomiska ersättning och på det viset kunna påverka lönen för att det ska vara ett motiverande incitament.

No description available.